400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: målningar (Sida 1 av 3)

Henrik Frankelins stambok

Föremål 363 av 400:
Henrik Frankelins stambok från sekelskiftet 1600

Bland alla de digitaliserade stamböckerna på Uppsala universitetsbibliotek finner vi ibland sådana som fått speciellt många och trevliga illustrationer. I denna tidiga stambok i samlingarna, som innehåller tillskrifter från tiden 1582 till 1610, finner vi en mängd färgglada vapensköldar.

En noshörning pryder en vapensköld i stamboken.

Ägaren till stamboken, Henrik Frankelin (1550?-1610), var född i England, men flyttade senare till Sverige där han var i kunglig tjänst. Under resor i Sverige och på kontinenten fylldes hans stambok med tillskrifter från personer i det samhällsskikt som han rörde sig i.

En vapensköld med avhuggna vildsvinshuvuden.

Stamboken har signum: Y 52
Här kan du bläddra i hela stamboken: Henrik Frankelins stambok.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tulpaner i vintertid

Föremål 358 av 400:
En bukett tulpaner i akvarell av Joh. Petri Mortensson

Så här mitt i vintern kan vi behöva ta in en bit natur i våra hem i form av blommor. Om vi inte har några levande, får vi njuta av dem i konsten i stället.

sex tulpaner i olika nyanser av vitt, gult och rött i en blå vas

Denna vackra bukett med tulpaner i blå vas finner i vi i den så kallade Stierncronas samling här på Uppsala universitetsbibliotek. Målningen är odaterad, men torde vara från sent 1800-tal eller som allra senast från 1900-talets första decennier.

Målningen kan du här se i högupplöst version: Tulpanbukett

Fler teckningar och målningar ur denna samling ser du här: Stierncronas samling

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Lövstabruks herrgård avbildad av Elias Martin

Föremål 348 av 400:
Akvarell föreställande Lövstabruks herrgård sedd från söder målad av Elias Martin omkring 1795

Den svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) är väl representerad i universitetsbibliotekets samlingar. Med denna akvarell avbildar han Lövstabruks herrgård, som ligger oss på universitetsbiblioteket varmt om hjärtat, eftersom vi har hand om Leufstabiblioteket.

På denna bild kan vi dock inte se bibliotekspaviljongen, eftersom herrgården är avbildad från sidan, till höger i bild, som den såg ut sedd från den övre smedjan. Den lilla byggnaden nedanför herrgården intill vattnet är den som huserade naturaliekabinettet. Till vänster i målningen ser vi brukssamhället med sin kyrka. Där bodde många av arbetarna vid bruket med sina familjer.

Målningen har signum: Handt. sv., Martin 1
Se denna akvarell i högupplöst kopia här: Löfsta

Du hittar fler verk av Elias Martin i digital form här: Elias Martin i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Frimureri i den Gustavianska samlingen

Föremål 283 av 400:
Handlingar om frimureri från 1700-talet i den Gustavianska samlingen

Frimurarorden omger sig med en slöja av mystik. Minsta lilla inblick i denna verksamhet kan verka kittlande för den som inte själv är invigd och har någon insyn. Därför kan en mapp med påskriften ”Frimureri” få fantasin i rörelse. En sådan mapp finns här på biblioteket, i de samlingar som Gustav III efterlämnade och testamenterade till Uppsala universitetsbibliotek, att öppnas 50 år efter hans död.

I denna frimurarmapp finner vi exempelvis dessa målade och tecknade emblem och symboler. Jag undrar om dagens frimurare kan tala om exakt vad dessa symboliserar? Kanske är det världsalltet som avbildas?

frimurarsymbol med koncentriska cirklar

Är det jorden som omges av tecken för planeter och/eller stjärntecken, stjärnor samt sol och måne, eller är det något annat som avses?

 

frimurarsymbol med koncentriska cirklar

Ytterligare en symbolisk framställning med en sol i högra kanten

Mycket spännande finns säkert att läsa i dessa handlingar, för den som är intresserad av frimurarnas historia i Sverige under sent 1700-tal.

Innehållet i denna mapp kan du se i denna förteckning: Frimureri m.m.
Förteckning över hela den Gustavianska samlingen finner du här: Gustavianska samlingen.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sultan, Ulmer Dogg

Föremål 250 av 400:
Målning av  en grand danois av Richard Fjellstedt

I universitetsbibliotekets samlingar finns ett antal teckningar av konstnären Richard Fjellstedt (1838-1892). Han föddes i Smyrna, där hans far var missionär. En av akvarellerna i samlingarna avbildar en så kallad Ulmer dogg, ett äldre namn på en tysk variant av rasen grand danois, med namnet Sultan. Hundens lugna temperament är fint fångad i bilden.

Det finns fler djurmotiv bland Fjellstedts verk, som denna charmiga akvarell med en trött ljusbrun tax  och en sköldpaddsfärgad katt. Dessa sällskapsdjur är så fint avbildade i avslappnat tillstånd. Kanske är det konstnärens egna husdjur vi ser?

en gul taxliknande hund på en en blå filt, med en sköldpaddstecknad katt tronande på en randig kudde bredvid

Här kan du se Fjellstedts andra teckningar och målningar i universitetsbiblioteket samlingar i digital form: Richard Fjellstedt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Templum honoris i Värmlands nationsmatrikel

Föremål 236 av 400:
Akvarell i Värmlands nationsmatrikel för tiden 1595-1807.

Studentnationerna i Uppsala har ofta deponerat sitt äldre arkivmaterial på Uppsala universitetsbibliotek, där det ligger mer skyddat än på nationerna, och där det kan vara mer åtkomligt för forskning för både nationsmedlemmar och andra intresserade. Här finns exempelvis Värmlands nations matrikel för perioden 1595 till 1807, där denna akvarell med sitt symboliska motiv finns inbundet i volymen.

studenten på sin väg uppför ärans berg

På bilden sitter en person, vilket ska föreställa en student, i en vagn uppför en slingrande väg mot Ärans tempel, symbolen för en genomgången utbildning och starten på en strålande karriär. Här åtföljs han av personifierade laster, dygder och andra mytologiska figurer, mellan vilka han ska ta sig fram till dess han når sitt mål. Längst bak går lasten Invidia (Avund) som följer i ledet efter Gloria (Härligheten), Virtus (Dygden) och Pietas (Fromheten). Prudentia (Klokheten) styr vagnen som dras av Occasio (Möjligheten) och Fortuna (Lyckan, lyckans gudinna). Nog ska vi än idag vara kloka och ta vara på den lyckliga möjligheten att få ägna oss åt studier. Längst fram i ledet går Fama (Berömdheten, ryktets gudinna).

hela bilden med templet längst upp och processionen på väg uppför dess sluttning

Enligt uppgifter i litteraturen är akvarellen utförd av N. Brelin år 1723.

Den handskrivna matrikeln har hyllsignum: U 1500 b
Här kan du se akvarellen i högupplöst version: Templum Honoris

Mer om denna bild och annat kan du läsa i boken: Upsalastudenten genom tiderna. En skildring utgiven i anledning av Upsala studentkårs hundraårsminne, Uppsala: Lundequistska, 1950.

detalj med en liten räv från akvarellen

 

Ätten Winstrups sköldebrev lagat

Föremål 235 av 400:
Adliga ätten Winstrups sköldebrev daterat 20 april 1658

Ett sköldebrev är ett dokument som visar att någon blivit adlad, och dessutom har rätt att använda ett heraldiskt vapen. Detta vapen beskrivs i detalj i dokumentets text, men avbildas också noggrant i brevet. Den person som i och med just detta sköldebrev fick sitt adelskap på pränt var biskopen i Lund Peder Winstrup (1605-1679). Han var den som tog initiativet till grundandet av universitetet i Lund, och rönte stor uppmärksamhet härom året, då hans kvarlevor genomgick en grundlig analys och under en kortare tid fanns att beskåda för den som var på plats i Lund.

det trasiga sköldebrevet

Hans sköldebrev finns dock här på Uppsala universitetsbibliotek, och tills helt nyligen har det varit i ett mycket trasigt skick. Nu har det dock genomgått en restaurering och revor och hål har lagats.

detalj med pergament som just klistrats ihop med tunt rispapper

Bokbindare Adam Larsson har försiktigt rengjort pergamentet samt fäst samman de åtskilda delarna och fyllt revor och hål  med tunt papper på ett bevarandemässigt säkert sätt, ett arbete som kräver professionell kunskap och stor noggrannhet. Resultatet är ett återigen hanterbart sköldebrev. Som förstås av detta arbete kräver våra äldre samlingar löpande handgriplig vård och omsorg för att bevaras för framtiden.

det rengjorda och hopklistade sköldebrevet

Text: Helena Backman
Foto: Adam Larsson

Handskrift med drolerier från 1400-talets slut

Föremål 213 av 400:
Nederländsk tidebok från slutet av 1400-talet

I handskriftssamlingarna finns en vacker tidebok från Nederländerna, möjligen Utrecht, från sent 1400-tal. En tidebok är en bönbok för hela året, ofta avsett för privat bruk. Sådana tideböcker för privat bruk är ofta rikt illustrerade. Förutom helsidesillustrationer finns även små detaljer i utsmyckade marginaler. Sådana här slingrande ornament kallas för drolerier.

en liten fågel

En liten fågel spatserar i en marginal

en fågel i en marginal

En fågel med blått huvud sitter uppflugen på en blomma

en fågel i rött och gult i en marginal

En liten gul och röd papegojliknande fågel på en gren

En helsidesillustration föreställer helgonet Sankta Gertrud av Nivelles, som levde i Belgien på 600-talet. I händerna håller hon en uppslagen bok – kanske en egen tidebok?

en abedissa med en uppslagen bok i händerna

Hela verket ser du här i digital form: C 512 – Tidebok
Signum i handskriftssamlingarna: C 512

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Midsommarfirande med dans

Föremål 209 av 400:
Akvarell av Fritz von Dardel av midsommarfirande soldater

Midsommar förknippas med dans runt majstången och glada lekar. Konstnären och militären Fritz von Dardel (1817-1901) har någon gång under 1800-talet förevigat soldater som tar sig en svängom denna helgdag till musik av en militärorkester.

akvarell med soldater i blå uniformer och välfriserade skägg som dansar med kvinnor i allmogeklädsel, i bakgrunden en militärorkester som spelar runt midsommarstången

Von Dardel hade utbildat sig som konstnär i Paris och var under en tid preses i Konstakademien och ordförande i Nationalmuseums nämnd här i Sverige. Vid sidan av denna mer allvarsamma konstnärliga sida, tecknade han även karikatyrer och underhållande bilder, inte minst kring sällskapslivet runt hovet kring hans personlige vän kung Karl XV. Han tecknade även folklivsbilder, och det är kanske hit vi får räkna denna målning. I Uppsala universitetsbiblioteks bildsamlingar finns fler verk av hans hand.

Med denna teckning önskar vi alla våra följare en riktig Glad Midsommar!

Akvarellen ingår i vår samling av svenska handteckningar. För högupplöst digital kopia se: Dansande soldater
En del av våra teckningar och andra bilder i tryck av Fritz von Dardel hittar du som digitala kopior här: Fritz Ludvig von Dardel i Uppsala universitetsbibliotek

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Göternas gudar i akvarell

Föremål 204 av 400:
Akvarell från sent 1600-tal med fornnordiska gudar

En handskriftvolym ur den Palmskiöldska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek innehåller en akvarell, avsedd att vara förlaga till illustration i Erik Dahlberghs stora planschverk Suecia antiqua et hodierna (”Det forna och nuvarande Sverige”), som trycktes under senare delen av 1600-talet. Denna målning ska vara en kopia efter en förlaga i en handskrift på pergament, funnet i dödsboet efter någon Gyllensparre på Kronobergs slott. Konstnären bakom denna kopia lär vara en Paul Rudebeck.

Akvarell över de nordiska gudarna tecknade i gula och röda färger. Oden har full rustning på sig och sitter med krona på huvudet och bägare i handen.

Akvarellen föreställer de fornnordiska gudarna med Oden i full riddarrustning i högsätet och Tor med sin hammare bredvid, där han framkallar åska under taket i salen. Några av de nordiska gudarna avbildas med påfallande orientaliska attribut, som turbaner och spetsiga skägg,  vilket speglar dåtidens tankar om Norden som all kulturs vagga.

Att målaren haft kristen bakgrund kan man nog ana i avbildningen av den som torde vara Loke – nog ser han mer ut som en djävul, där han röd och med horn i pannan tittar fram under ett bord i salen.

detalj från målningen med en röd djävul som tittar fram under ett bord

En högupplöst version av målningen finner du här: Göternas gudar [s. 120 i Palmsk. 301]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg