400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski, German astronomer and head of observatory 22nd April 1835
Svensk version av detta blogginlägg

The letter is addressed to an unnamed Geheimer Ober-Regierungs-Rath. Boguslawski reveals that the previous night, the night between the 20th and 21st April 1835, he had discovered a comet in the southern constellation Crater ’the Cup’. The comet is moving towards the star Regulus in the northern constellation Leo.  Boguslawski thinks it looks as though the comet will turn back in the direction of the sun and will be in a favourable position for observations within the next few months. He is writing the letter to thank the anonymous addressee for making this discovery possible, maybe by contributing financially to the observatory which had then been able to buy the telescope that Boguslawski used.

Astronomy belongs to the first disciplines studied in Europe. The subject was one of the seven free arts with, on the one hand arithmetic, geometry and music, and, on the other, rhetoric, dialectics and grammar. The celestial bodies – stars and planets – were thought to reflect or indeed influence life on earth. The sudden appearance of the comets, or ”hairy stars” from the Greek word meaning the long-haired one, naturally caused special interest. In folklore comets were seen as harbingers of doom or omens of war, illness or crop failure. Aristoteles thought them to be atmospheric evaporation and this belief was strongly held throughout the Middle Ages. Attempts to measure the distance of comets from the earth began in the 15th century. The Danish astronomer Tycho Brahe (1546-1601) found by observering the large comet in 1577 that comets were celestial bodies and that their orbits must be beyond the moon’s orbit, i.e. that their distance from the earth must be greater that the distance between the moon and the earth.

Research in the 17th and 18th centuries tried to find and improve methods for calculating the orbits of comets. The English astronomer Edmund Halley (1656-1742) discovered in 1705 that comets returned periodically. The comet that he predicted would return in 1758 very rightly did so and was subsequently named after him.

The composition, the density of the materia forming the head of a comet and the various kinds of tails became the object of study during the 19th century. It was discovered that the spectrum of the tail diverged from that of the head which was partly consistent with the sun’s since it derived from reflected sunlight. The Italian astronomer Giovannis Schiaparellis (1835-1910) discovered a relationship between meteor showers and comets in 1866. In connexion with this, large amounts of microscopic grains were found in the comets and it was also possible to conclude the presence of various gases.

At the beginning of the 20th century it was established  that all comets appeared to belong to our solar system. This led among other things to the theory of a reservoir of comets which was formulated in 1950 and called Oort’s comet clouds (after the Dutch astronomer Jan Hendrik Oort, 1900-1992), and to the American astronomer Fred Whipple’s (1906-2004) model of the core of the comet as a ”dirty snowball” formed by ice and dust. Today it is believed that comets come from the colder parts at the periphery of our solar system and that they consist of the remains of the first celestial bodies in the planetary system which means that the original materia of our solar system is preserved in the comets. Therefore it is possible that they can have contributed the substances of which our oceans and atmosphere is made.

Boguslawski’s contribution to the research into comets places him in the tradition of the 18th century, despite his discovery having been made in 1835. The letter above is concerned with observing comets, calculating their orbits and periodicity. In order to be able to examine the matter of comets, Boguslawski would have needed photographic equipment to which he had no access.

Shelfmark: Waller Ms de-00418
The letter in digital form: Letter 1835-04-22, Wroclaw

Transcription

Hochwohlgeborener Herr,
Hochzuverehrender Herr Geheimer Ober-Regierungs-Rath,

Wenn ich heute es mir zur Pflicht mache, Eur. Hochwohlgeboren unterthänigst zu berichten, daß ich das Glück gehabt habe, in der Nacht vom 20. zum 21. April einen neuen telescopischen Kometen im Sternbilde des Becher zu entdecken, und darüber in dieser Nacht durch fortgesetzte Beobachtungen völlige Gewißheit zu erlangen, so geschieht dies nicht ohne das tiefe Gefühl der Dankbarkeit, daß ich durch Eur. Hochwohlgeboren die Mittel dazu in die Hand bekommen habe.
Der Komet geht auf den Regulus zu, und wie es scheint rückläufig zur Sonne. Dann würde ihm die Erde nach einem Paar Monaten wieder noch vortheilhafter begegnen.

Mit hochachtungsvollen dankbaren

Eur. Hochwohlgeboren
unterthänigster Diener
v. Boguslawski

Breslau
d. 22. April 1835

Palm Heinrich Ludwig von Boguslawski

Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski or Palon Heinrich Ludwig Pruß von Boguslawsky, (1789-1851) was a Polish/German professor of astronomy and head of the observatory in Breslau. He had contact with the astronomer Johann Elert Bode (1747-1826), who was the head of the observatory in Berlin and who had published the first important star atlas. The two of them met at the Prussian Military Academy in Berlin in 1811-1812, when Boguslawski did his military service. Boguslawski was an artillery officer in the Prussian army in the war of liberation against Napoleon after which he resigned and settled on the family estate outside Breslau. He became the curator of the observatory in Breslau in 1831 and was appointed an honorary professor at the university there in 1836.

Boguslawski discovered a comet in 1835 and calculated its course. For this he was awarded the first gold comet medal and the comet was named after him. He describes this discovery in the letter shown above. He also made valuable observations and calculations of Biela’s, Encke’s and Halley’s comets, published articles in astronomy journals and participated in the publication of the journal Uranus during the years 1842-51.

  • Ouranos, synchronistisch geordnete Ephemeride aller Himmelserscheinungen (Breslau: Grass, Barth & Co. Verl., 1832-)
  • Uranus, oder tägliche für Jedermann fatliche Übersicht aller Himmelserscheinungen (Glogau: Flemming, 1845-)

Text and transcription: Hanna Östholm
Image: Uppsala University Library (Alvin)

This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

Brev från Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski

Föremål 284 av 400:
Brev från Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski, tysk astronom och observatoriedirektör, 22 april 1835
English version of this blogpost

Det avbildade brevet är skrivet till ett icke namngivet Geheimer Ober-Regierungs-Rath. Boguslawski berättar att han föregående natt, natten mellan 20:e och 21:a april 1835, upptäckt en komet i stjärnbilden Bägaren på södra stjärnhimlen. Kometen rör sig i riktning mot stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet på norra stjärnhimlen. Boguslawski tycker att det ser ut som om kometen kommer att vända tillbaka i riktning mot solen, och inom de närmaste månaderna hamna i ett mer gynnsamt läge för observationer. Han skriver brevet för att tacka den anonyme adressaten som möjliggjort denna upptäckt, kanske genom att bidraga finansiellt så att observatoriet kunnat skaffa det teleskop Boguslawski använt.

Astronomi hör till de ursprungliga naturvetenskaperna i Europa. Ämnet räknas nämligen till de sju fria konsterna, vid sidan av å ena sidan aritmetik, geometri och musik, å andra sidan retorik, dialektik och grammatik. Himlakropparna – stjärnor och planeter – antogs avspegla eller rentav ha inflytande på det jordiska livet. De plötsligt uppdykande kometerna, eller ”hårstjärnorna” som det grekiska ordet betyder, väckte naturligen ett särskilt intresse. I folktron sågs kometer som illavarslande förebud eller järtecken som siade om krig, sjukdom eller missväxt. Aristoteles menade att de var atmosfäriska dunster, och detta rön behöll en stark ställning inom vetenskapen under hela medeltiden.
På 1400-talet började man försöka mäta kometers avstånd till jorden. Den danske astronomen Tycho Brahes (1546-1601) observationer av 1577 års stora komet visade dock att kometer var himlakroppar, och att kometbanan måste gå utanför månbanan – dvs. dess avstånd till jorden måste vara större än avståndet mellan månen och jorden.
Under 1600- och 1700-talen ägnades forskarmöda åt att söka och förfina metoderna att beräkna kometbanor. Att kometer var periodiskt återkommande upptäcktes av den engelske astronomen Edmund Halley (1656-1742) år 1705. Den komet som han förutsagt skulle återvända 1758 gjorde det mycket riktigt, och fick därefter bära hans namn.
Under 1800-talet började man även studera kometens uppbyggnad, tätheten i den materia som bildar komethuvudet, och de olika typerna av svansbildning. Man fann att svansens spektrum avviker från huvudets, som delvis överensstämmer med solens eftersom det härrör från reflekterat solljus. Den italienske astronomen Giovannis Schiaparellis (1835-1910) upptäckte 1866 ett samband mellan meteorskurar och kometer. I samband härmed fann man att det fanns stora mängder mikroskopiska korn i kometerna, och man kunde också konstatera närvaron av diverse gaser.
I början av 1900-talet kunde man fastslå att alla kometer verkade höra till solsystemet. Detta ledde bland annat till teorin om en kometreservoar, som formulerades 1950 och kallades Oorts kometmoln (efter den holländske astronomen Jan Hendrik Oort, 1900-1992), och till den amerikanske astronomen Fred Whipples (1906-2004) modell av kometkärnan som en ”smutsig snöboll”, uppbyggd av is och stoft. Idag menar man att kometerna kommer från solsystemets yttre, kallare delar, och att de består av resterna av de första himlakropparna i planetsystemet så att det alltså är vårt solsystems ursprungsmaterial som bevaras i kometerna. Det är i så fall tänkbart att de kan ha tillfört jorden de ämnen som bygger upp hav och atmosfär.

Boguslawskis bidrag till kometforskningen kan placeras in i en 1700-talstradition, trots att hans upptäckt alltså gjordes 1835. I det avbildade brevet handlar det ännu om att observera kometerna, beräkna deras bana och periodicitet. För att kunna undersöka vad kometer bestod av behövdes fotografisk utrustning som Boguslawski inte hade tillgång till.

Signum: Waller Ms de-00418
Digital kopia av brevet: Letter 1835-04-22, Wroclaw

brevet i sin helhet

Transkription

Hochwohlgeborener Herr,
Hochzuverehrender Herr Geheimer Ober-Regierungs-Rath,

Wenn ich heute es mir zur Pflicht mache, Eur. Hochwohlgeboren unterthänigst zu berichten, daß ich das Glück gehabt habe, in der Nacht vom 20. zum 21. April einen neuen telescopischen Kometen im Sternbilde des Becher zu entdecken, und darüber in dieser Nacht durch fortgesetzte Beobachtungen völlige Gewißheit zu erlangen, so geschieht dies nicht ohne das tiefe Gefühl der Dankbarkeit, daß ich durch Eur. Hochwohlgeboren die Mittel dazu in die Hand bekommen habe.
Der Komet geht auf den Regulus zu, und wie es scheint rückläufig zur Sonne. Dann würde ihm die Erde nach einem Paar Monaten wieder noch vortheilhafter begegnen.

Mit hochachtungsvollen dankbaren

Eur. Hochwohlgeboren
unterthänigster Diener
v. Boguslawski

Breslau
d. 22. April 1835

Palm Heinrich Ludwig von Boguslawski

Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski eller Palon Heinrich Ludwig Pruß von Boguslawsky, (1789-1851) var polsk/tysk astronomiprofessor och observatoriedirektör i Breslau. Han kom i kontakt med astronomen Johann Elert Bode (1747-1826), som var observatoriedirektör i Berlin och hade givit ut den första större stjärnatlasen. De båda träffades vid den allmänna krigsskolan i Berlin 1811-1812, när Boguslawski gjorde sin militärtjänst. Boguslawski deltog som artilleriofficer i preussiska armén i befrielsekrigen mot Napoleon. Därefter tog han avsked och bosatte sig på släktens gods utanför Breslau. År 1831 blev han konservator vid observatoriet i Breslau, och utnämndes 1836 till extra ordinarie professor vid universitetet där.
Boguslawski upptäckte en komet 1835 och beräknade också dess bana. För detta mottog han den första kometmedaljen i guld, och kometen uppkallades efter honom. Denna upptäckt beskriver han i det avbildade brevet. Han gjorde också värdefulla observationer och beräkningar av Bielas, Enckes och Halleys kometer, publicerade bidrag i astronomitidskrifter och deltog 1842-51 i utgivningen av tidskriften Uranus.

  • Ouranos, synchronistisch geordnete Ephemeride aller Himmelserscheinungen(Breslau: Grass, Barth & Co. Verl., 1832-)
  • Uranus, oder tägliche für Jedermann fatliche Übersicht aller Himmelserscheinungen (Glogau: Flemming, 1845-)

Text och transkription: Hanna Östholm
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Detta inlägg har tidigare publicerats på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats 2014.