400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: pennor

Silverstiftsteckning från 1400-talets början

Föremål 384:
Teckning från bröderna Limbourgs verkstad i Geldern, Nederländerna.

Bland våra mest kända konstverk i bildsamlingarna här på universitetsbiblioteket finns en liten teckning föreställande ett sällskap i vackra kläder. Utförd med silverstift på ett för detta ändamål preparerat papper har de tidigare grå linjerna oxiderat, och därför framstår de idag som bruna.

Två par står vända mot varandra, en man till höger sträcker fram en flöjt mot det andra paret.

Från antiken och framåt var det vanligt att använda bly eller silverstift som teckningsredskap. Dessa pennor ersattes så småningom av skurna grafitpennor. De grafitpennor som går under namnet blyertspennor, alltså de som vi använder idag, uppfanns först i slutet av 1700-talet, och tog snabbt upp konkurrensen med de mer otympliga fjäderpennorna.

Du ser silverstiftsteckningen i utställningssalen på Carolina Rediviva, och i digital kopia här: Hovfolk från Geldern.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fjäderpenna ur kunglig hand

Föremål 257 av 400:
Fjäderpenna som tillhört Gustaf III

Med arkivhandlingar inkommer ibland en hel del kringföremål. Tidigare i bloggen har vi exempelvis visat en postväska som inkommit med den så kallade Gustavianska samlingen, som innehåller dokument och brev som tillhört Gustav III.

en vit gåsfjäderpenna med bläckdoppad spets ligegr på ett hopvikt brev från 1700-talet i ett omslag av genomskinlig plast

Även en penna har hittat in i samlingarna. Med denna finns en bifogad anteckning på franska, där det intygas att Gustav III  den 19 augusti 1790 just med denna penna undertecknade ratifikationen av freden i Värälä, som slöts den 14 augusti samma år. Under anteckningen står ”Ehrenströms”.

Pennan är okatalogiserad, men ligger i tryggt förvar i handskriftssamlingen.

närbild på en vit gåsfjäderpenna

Text och bild: Helena Backman