400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: december 2016

Spår av Wolfgang Amadeus Mozart

blyertsteckning med porträtt av Wolfgang Amadeus Mozart
27 december, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 52 av 400:
Originalnoter av Mozart och son

Bland de rika musiksamlingarna finns originalnoter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Längst fram i den tunna volymen finns även en blyertsteckning med Mozarts porträtt, utförd av Jean Baptiste Harrewyn (1722-1782).  Någon har under detta skrivit: ”Detta tämmel. själ-löst ritade portrait af Mozart ansågs af hans efterlefvande vänner i Wien äga en fullkomlig likhet i materiellt afseende.”

Hela volymen med sitt innehåll finns digitaliserad och fritt tillgänglig: Musikaliske handskrifter af Mozart.

detalj från ett notblad med noter av mozart

Längst bak i den inbundna volymen finns även ett stycke med titel Die Rose av sonen Franz Xaver Mozart (1791-1844), komponerat av honom i tioårsåldern.

titelsidan till noterna till Die Rose, i bakgrunden skymtar antecknignar av Silverstolpes hand

Dessa noter har testamenterats till Uppsala universitetsbibliotek av diplomaten och konstnären Fredrik Samuel Silverstolpe (1769-1851), vilka fått dessa till skänks av Mozarts änka Constanze Mozart.

Text och bild: Helena Backman

Johannete Ravenelles tidebok

illumination ur handskrift föreställande madonnan med jesusbarnet li linda, allt i starka färger och mycket guld
22 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 51 av 400:
Tidebok från Frankrike

I samlingarna finns en mycket vacker liten tidebok, präntad och illuminerad i Paris runt sekelskiftet 1400, för Johannete Ravenelle. Här i hittar vi flera vackra illuminationer som passar julens högtider.

tre vise män överlämnar sina gåvor till maria och jesusbarnet

De tre vise männen överlämnar sina gåvor

Handskriften innehåller illuminationer utförda i gouache och bladguld. Guldramen kring motivet i mitten mäter endast ca 6 x 5 cm, vilket visar på en stor konstnärlig skicklighet som ligger bakom dessa illustrationer. Kring denna ram löper ytterligare dekorativa rankor och här och där ett och annat fantasimonster.

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Tideboken har signum: C 517e

Ytterligare en bild ur tideboken kan du se i Kulturarvets nya instagram: @uppsalaunilib_treasures

Läs mer om tideboken: Joannete Ravenelles tidebok

ett monster ur en marginal

Med detta inlägg önskar 400-bloggen sina följare och läsare en God Jul 2016!

Text och bild: Helena Backman

Kanonkula i samlingarna

ett foto på en frå kanonkula av sten, liggande på fetvadd i en trälåda
19 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 50 av 400:
Kanonkula, möjligen från 1600-talet

Med donationer och inköp till Universitetsbiblioteket har även föremål kommit in, vilket framkommit redan tidigare i bloggen. Något av det mer udda slaget är de kanonkulor i sten som inkommit tillsammans med Planersamlingen, en samling efter köpmannen och den svenske vice konsuln i Lützen Oskar Planer (1854-1931). Planer hade ett djupt intresse  för Gustav II Adolf,  och samlade på handskrifter och böcker som belyste ämnet, samt föremål – såsom mynt, medaljer och glas – med anknytning till Gustav II Adolfs liv och historia. Större delen av samlingen finns nu på Uppsala universitetsbibliotek, medan mynt och medaljer har flyttats till Myntkabinettet i Universitetshuset.

kanonkulorilada2

Till samlingen hör också dessa kanonkulor i sten, vilkas ursprung är höljt i dunkel. Kanske härstammar de rentav från slaget vid Lützen?

Idag ligger de förvarade på vadd i en trälåda med annat ursprung, troligen har den kommit från ett museimagasin och kan ha innehållit betydligt äldre artefakter.

trälådans ena kant med texten Skåne, Yxor, mejslar 8722

Text och bild: Helena Backman

Korantext från 1000-talet

detalj från inledningen av korantexten
15 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 49 av 400:
Korantext från 1000-talet

ett uppslag med text ur koranen

Handskrift innehållande senare delen av Koranen. Handskriften är ovanlig såtillvida att den härrör från den västra delen av det arabiska väldet, skriven i Spanien och i Nordafrika.

ett uppslag med vackert rombiskt mönster i rött och blått

Handskriften innehåller vackra dekorativa inslag

Dateringen är Jumādā I, A.H. 483, d.v.s. 1090 enligt vår tideräkning. Den svenske samlaren och orientalisten Jacob Jonas Björnståhl (1731-1779) köpte handskriften i Rom den 6 juni 1771.

ett uppslag medvackra detaljer i rött bläck i marginalerna och längst ned på sidan

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

 

En stegpall med historia

ett foto på en lite sliten grå stegpall i trä med linoleummatta ovanpå
12 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 48 av 400
Stegpall från Arkeologibiblioteket

Universitetsbiblioteket har skiftat lokaler många gånger genom åren. De ämnesbibliotek vi har idag har bytt lokaler, inte minst i anknytning till att institutioner slagits ihop eller omformats och flyttat. Flera tidigare mindre bibliotek bildar idag Karin Boye-biblioteket, däribland det tidigare Arkeologibiblioteket som under lång tid låg i ett rum på Gustavianum, då institutionen för arkeologi fanns där. Idag består hela det huset av Museum Gustavianum.

Men en del spår av Arkeologibiblioteket – förutom själva böckerna – kan ses på Karin Boye-biblioteket sedan 2004. En lite nött, gråmålad stegpall ute i biblioteket kommer därifrån och står idag två trappor upp bredvid katalogskåpen på detta plan. Några bokhyllor har också hittat in, målade i samma grå färg. Inne i personalutrymmena finns ytterligare ett par små pallar, passande nog vid hyllorna med böcker i arkeologi som väntar på att registreras.

bild på två mindre gråmålade pallar

Två mindre pallar och några bokhyllor har också fått följa med till Karin Boye-biblioteket

Mer om bibliotekets lokaler genom åren kan du läsa på universitetsbibliotekets sidor på nätet: Om bibliotekets historia

Text och bild: Helena Backman

Cihânnümâ av Kâtib Çelebi

färgglad detalj med arabeskmönster från titelbladet
8 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 47 av 400:
Turkiskt tryck från 1144 muharram/juli 1732

İbrâhîm Müteferrika (1674-1745) grundade  det första ottomanska turkiska tryckeriet och förlaget i Turkiet. Tryckeriet startade sin verksamhet 1728, och publicerade sammanlagt 17 verk i 22 volymer under Müteferrikas överinseende. Biblioteket äger 16 av dessa 17 tryck, katalogiserade i Aurivillius, del 2 sid. 352-53.

uppslag ur boken med världskarta

Här ser vi den geografiska boken Cihânnümâ (ung. ”Världsboken”) av Kâtib Çelebi (1609-1657), tryckt 1144 muharram/juli 1732. I ett appendix till boken beskriver Müteferrika även den heliocentriska världsbilden, som därmed presenterades för första gången i det Ottomanska riket.

karta över stjärnhimlen

Karta över stjärnhimlen med en bild på det observatorium där uppgifterna till kartan insamlades

Europakartan ur boken

Handkolorerad Europakarta

Du hittar denna bok i vår lokala katalog: Kitab-ı Cihannüma li-Kâtip Çelebi

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

En lång gotlänning på turné

detlaj från affisch, med ordet jätten i stort format
5 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 46 av 400
Affisch för ett uppträde kring sekelskiftet 1900

Kring sekelskiftet 1900 roade man sig på andra sätt än idag. Cirkusar och uppträden på marknader turnerade runt landet för att bjuda på märkvärdigheter. En del personer kunde genom sina speciella särdrag göra detta till en källa för sin försörjning. En affisch tryckt på grönt papper gör reklam för några dagars uppträdande av ”Världens största man”, jätten Edman från Gotland. Biljettpriset om 35 öre motsvarar idag ca 20 kronor, ett rätt billigt nöje.

detalj från affischen med närbild på bild på Gustaf Edman

Gustaf Edman  (1882-1912) kom från Burs på Gotland. Han är till dags dato troligen den längste svensk som blivit uppmätt. Med sina 242 cm är han idag listad på elfte plats i Guinness rekordbok för sin längd. Skaparna bakom affischen har lagt ytterligare några decimeter till denna längd för att öka intresset från allmänheten. På affischen framhävs också att man även har tillfälle att se ”den kvinna som har haft mod att gifta sig med jätten öfver alla jättar”. Edman hade uppenbarligen sällskap av sin hustru Anna Regina på turnén, och kanske även sonen Gustaf.

bild på hela affischen, tryckt på grönt papper

Affischen finns tillgänglig i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Världens största man, den svenske jätten herr Gustaf Edman från Gotland jämte hans hustru.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Erasmus av Rotterdams Nya testamentet

detalj av titelbladet till erasmus översättning av nya testamentet
1 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 45 av 400
Erasmus av Rotterdams översättning av Nya Testamentet till latin

Erasmus av Rotterdam (ca 1469-1536) var en av dem som genom sina tankar banade väg för reformationen i Europa. År 1516 gjorde han en egen översättning av det Nya testamentet till latin. Här i universitetsbibliotekets samlingar finns denna översättning i en utgåva av den tyske boktryckaren Johann Froben i Basel, tryckt 1519. Texterna är tryckta parallellt på grekiska och latin. Vissa stycken i vårt exemplar är fyllda med understrykningar och marginalanteckningar av läsare.

uppslag med många marginalanteckningar och understrykningar

Att Erasmus försökte få den kristna kyrkan och antikens bildning att komma närmare varandra ligger kanske bakom det val av träsnitt som Froben gjort till detta tryck. Till och med själva titelbladet omges av illustrationer ur antikens mytologi.

detalj från titelsidan med Apollo och Daphne

Mer om detta Erasmus Nya testamente kan du läsa i den nu i dagarna Augustprisbelönade boken Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution av Nina Burton, utgiven på Albert Bonniers Förlag 2016.

detalj från slutet av boken, där författare och årtal framgår

Text och bild: Helena Backman