400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: augusti 2017

Student för 106 år sedan

Föremål 123 av 400:
Fotografi på universitetsstudenter 1911

Du som är ny student i Uppsala kan känna dig som en del av universitetshistorien – många har studerat i Uppsala före dig, och många kommer efter. Utbildningsideal har ändrats genom tiderna, så även behörighet och moden. Exempelvis var det först på 1870-talet som kvinnor fick studera vid universitetet, detta efter kungligt beslut.

ett svartvitt foto på sex unga damer i studentmössor och hellånga dräkter i en trädgård

Du som inte studerar eller studerat i Uppsala kanske är nyfiken på hur studenten av idag ser ut. Så var även en okänd fransk dam år 1911 – på baksidan av detta fotografi står nämligen skrivet: ”Sept. 1911 – En fransk dam ville veta hur studentskan av idag såg ut. Därför hopsamlades en morgon: Ingrid Reuterskiöld, Polly Fryklund (nyväckt), Beth Hennings, Eva Andén, Elin Odencrantz, Märta Tamm i trädgården Järnbrogatan 2.”

Du ser detta fotografi i högupplöst version genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Grupporträtt av studentskor 1911.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta över Jerusalem

Föremål 122 av 400:
Karta över Jerusalem ur handskrift från 1100-talet

I en handskrift finns en stiliserad karta målad på permanent med detaljer i guld. Dess lyster och klara färger har bevarats genom århundradena. Kartan ser ut som den typ av stiliserade världskartor som var vanliga under medeltiden, en så kallad T-karta, där världen avbildades på ett stiliserat sätt i en rundel. Den är sannolikt målad någonstans i området runt Engelska kanalen.

en karta med en rundel med raka vägar och byggnader i, vilken förestäler jerusalem, med kyrkor och kullar omkring

Handskriften innehåller en korstågskrönika från första hälften av 1100-talet, författad av abboten  i Saint Remy Robertus Monachus, med titeln Historia Hierosolymitana/[Gesta Francorum Ierusalem expugnantium].

En högupplöst version kan du se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karta över Jerusalem med omgivningar
Handskriften har signum: C 691

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Mellan tryck och handskrift

Föremål 121 av 400:
Tryckt bok kompletterad med för hand avskrivna blad

I dagens print-on-demand-tider har vi kommit långt ifrån den tid då det inte var en självklarhet att själv kunna köpa och äga en bok. Även en ofullständig bok kunde sparas, bevaras, och – om man hade möjlighet att låna eller få se ett fullständigt exemplar – även kompletteras.

handskrivet titelblad i boken

Ett exemplar av en ny upplaga från ca 1643 av It hundrede udvaalde danske viser, sammanställd av den danske historiografen Anders Sørensen Vedel (1542-1616), saknar trycka blad på flera ställen i den omfattande volymen. Dessa har istället ersatts med avskrifter, troligen gjorda genom kopiering av ett annat exemplar. Med säker hand har skrivaren kopierat en förlaga inte bara ord för ord, utan även satt en liten illustration där det i den tryckta förlagan måste ha funnits ett dekorativt element tryckt med sammansatta lösa typer eller en liten vinjett stucket i trä eller metall.

ett uppslag där vänstra sidan är tryckt, högra handskriven med avslutande krumelur under texten

Det framgår därför tydligt att denna bok ägts och behandlats med en viss vördnad även i ett ofullständigt skick, något som vi nog oftast inte ägnar våra mest slitna böcker idag. Boksamlare genom tiderna har heller inte ägnat sådana böcker något större intresse, och de har därför inte haft något andrahandsvärde att tala om. Många har nog därför skattat åt förgängligheten. Men de som trots allt bevarats visar på ett bruk av böcker som vi inte längre har idag, åtminstone inte i Sverige. Det är därför trevligt att se böcker av detta ibland lite skamfilade slag bevaras för framtiden i bibliotekssamlingar, så även här på universitetsbiblioteket.

ett slitet ljusbrunt bokband med slitna boksnitt och kanter

Text och bild: Helena Backman

Flora Sinensis 1656

Föremål 120 av 400:
Kinesisk flora från 1656

Den polske vetenskapsmannen och jesuiten Michał Piotr Boym (ca 1612-1659) var den förste att skriva ett västerländskt verk över växter och annan naturalia i Kina, Flora Sinensis, tryckt i Wien 1656. Hans fokus låg på den medicinska nytta man kunde ha av dessa växter. Senare utkom även hans verk om kinesisk medicin Clavis medica ad Chinarum doctrinam de pulsibus, utgiven i Nürnberg 1686.

tiger i ett asiatiskt landskap

Kopparstickens motiv visar tydlig påverkan av samtida östasiatiska tryck. Flora Sinensis innehåller 23 handkolorerade kopparstick som avbildar växter och djur samt några andra föremål.

bild på ett bananträd med blomma och bananklase

På de botaniska planscherna finns växternas namn både på kinesiska och latin. Ett av kopparsticken visar ett bananträd i blom jämte en hel bananklase. Här kallas bananen för ”indiskt och kinesiskt fikonträd”.

En udda illustration är den av en förmodligen afrikansk flodhäst. Boym var en berest man och hade studerat flodhästen i Mozambique, och hade även skrivit ett verk om Mozambiques naturalhistoria 1644. Planschbladen som utkom i floran tycks alltså delvis vara ett hopplock av bilder som har sitt ursprung ur andra sammanhang där Boym varit inblandad.

titelbladet till Flora sinensis

Text och bild: Helena Backman

 

Bodoni uppåt väggarna

Föremål 119 av 400:
Motiv på glasväggar hämtade från Bodonis Manuale tipigrafico, 1818.

närbild på en rad med graverade solar med ansikten i en glasvägg

Besökare på Carolina Rediviva kanske inte alltid lägger märke till den dekor som pryder de glasväggar som finns i det som tidigare var Läsesal C, och som nu under Carolinabyggnadens renovering tjänstgör som receptions- och informationsrum. Denna dekor har naturligtvis en rent praktisk funktion, och finns där för att den oaktsamme inte ska gå rakt in i en glasvägg.

bild på soffa och bord i C-salen, bakom vilken finns en glasvägg med flera olika rader av glasdekor

Dess mönster är hämtade ur verket Manuale tipigrafico del cavaliere Giambattista Bodoni, andra upplagan, tryckt i Parma 1818. Den italienske tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) skapade själv flera typsnitt, och det är genom dessa de flesta av oss känner igen hans namn idag. I sitt verk Manuale tipigrafico finns prov på 291 olika latinska och romanska typsnitt, jämte stilar såsom ryska och grekiska. Denna andra upplaga utgavs av Bodinis änka efter hans död. Glasdekoren visar på små dekorativa, typografiska element, typer som användes av boktryckare i dekorativt syfte.

detalj på galsvägg med dekor framför vilken fins en skylt med hänvisning till boken varifrån mönstret är hämtat

Boken Manuale tipigrafico finns naturligtvis i universitetsbibliotekets Bodonisamling, om vilken ni kan läsa mer: Bodonisamlingen

Text och bild: Helena Backman

Kistebrev med helgonmotiv

Föremål 118 av 400:
Kistebrev från 1836 med den heliga Birgitta

I de stora bildsamlingarna på universitetsbiblioteket finns naturligtvis en mängd kistebrev, träsnitt som tryckts för att fästa på insidan av locket till de kistor man använde som förvaring av sina kläder i de enklare hemmen. Många kistebrev sattes också upp på väggarna, något man förstår när man ser de ofta färgglada trycken som nog kunde lysa upp i hemmet. Kistebrev har funnits i Sverige sedan 1600-talet, då kostnaden för träsnitt gått ned i pris så pass att allmänheten kunde ha råd med dem. Motiven är ofta religiösa, historiska eller humoristiska. Först då färglitografin slog igenom i Sverige vid mitten av 1800-talet upphörde tryckningen av kistebrev.

bild på hela kistebrevet, där bilden av Birgitta på båda sidorna omges av text, och text ochbild inramas av en gul ram

Just detta kistebrev avbildar Den heliga Birgitta eller Britta och hennes porträtt omges med hennes historia i text. Man ser tydligt att bilden blivit färglagd utan större precision, men färgerna har hållit sig klart lysande in i vår tid. Trycket är utfört av tryckaren i Jönköping Nils Erik Lundström, bror till tidens främste kistebrevstryckare Johan Petter Lundström som drev Marquards tryckeri i Stockholm mellan 1806-1851.

närbild på kistebrevets titel Den helig Birgitta eller Britta, det namnkunnigaste helgon i svenska historien

Ännu finns endast en handfull kistebrev från Uppsalas samlingar digitaliserade på nätet, antalet kommer förhoppningsvis att öka inom de närmaste åren: Digitaliserade kistebrev från Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

De flygande bergen

Föremål 117 av 400:
Kopparstick tryckt i Augsburg år 1770 avbildande rysk berg- och dalbana

Denna gravyr är den första avbildningen som finns av en berg- och dalbana, och är utvikt hela 92 cm.

hela planschbladet med berg- och dalbanan

Amerikanen Frederick Calvert (1731-1771), den sjätte lorden av Baltimore, har i sin bok Gaudia poetica avbildat den berg- och dalbana han sett vid det kejserliga palatset vid Tsarkoye Selo, de ryska tsarernas sommarresidens utanför St Petersberg. Denna berg- och dalbana är den första spårbundna och på hjul rullande i världen, och byggdes under Elisabeth Petrovnas regeringstid någon gång mellan 1741 och 1762. Man åkte i karmstolar – med plats för två eller fyra personer med ytterligare en person stående baktill – från en paviljong och över fem konstgjorda berg, över en liten sjö med en ö och ända fram till palatset. Under backen ska ha funnits ett maskineri draget avhästar för att få upp vagnarna till utgångsläget igen. Senare byggdes en bana i Belleville i Paris 1816, och kallades då ”Montagne russes”, ryska berg, inspirerad av denna föregångare.

vinjett som symboliserar staden Uppsala

Boken där detta planschblad ingår är tillägnad Carl von Linné och tryckt i Augsburg 1770. I boken berättar Lord Baltimore om sin resa från England över Nederländerna och Tyskland upp genom Danmark till Sverige. Här hälsar han på Linné i Uppsala i juni 1769. Därefter bevistar Lord Baltimore Ryssland där han bland annat beskådar denna bana innan han återvänder hemåt.

det graverade titelbladet till boken

Boken trycktes i endast tio exemplar, och är alltså en riktig raritet.
Hyllsignum: Sv. rar. 10:906

Du kan se en högupplöst version av detta planschblad i Alvin: The flying mountains

Mer att läsa om Lord Baltimore, boken och berg- och dalbanan:
Ove Hagelin, ”Gaudia poetica”, i Biblis, 2001(4)3/4, 10-16.

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

Föremål 116 av 400:
Fredrika Bremers porträtt av sig själv avtecknande en agave på Kuba 1851

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av våra mest kända svenska författare under 1800-talet, även känd internationellt. Hennes böcker som lyfte fram kvinnans ställning i samhället känner de flesta till. I universitetsbibliotekets samlingar finns förutom hennes böcker en skissbok i vilken hon gjorde teckningar 1850-1851 under sin resa i Nordamerika och på Kuba, en resa hon beskrivit i sitt verk Hemmen i den nya världen.

färglagd teckning på en hydda jämte ett papayaträd

I skissboken finns teckningar och målningar av personer och platser hon besökt under resan. Här finns exempelvis en akvarellerad teckning med en gård i byn Limonar på Kuba, en by som befolkades av frigivna slavar som Fredrika Bremer besökte i mars 1851.

Hela skissboken finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Fredrika Bremers skissalbum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Fågel på graverad kopparplåt

Föremål 115 av 400:
Kopparplåt med fågel till Charles De Geers verk Mémoires pour servir a l’histoire des insectes

Redan tidigare har här visats föremål ur Leufstabiblioteket, ett privatbibliotek från 1700-talet och 1800-talets början, som idag ägs av Uppsala universitetsbibliotek. Charles De Geer (1720-1778), entomologen och bruksägaren till Lövstabruk, är den som började bygga upp detta bibliotek. Som insektsforskare gav han ut ett digert verk om insekter i sju volymer mellan åren 1752 och 1778 med titel Mémoires pour servir a l’histoire des insectes, till vilka han lär framställa kopparstick som illustrationer.

foto på en trälåda med kopparplåtar på högkant, två kopparplåtar ligger framme

Kopparplåtarna som användes vid tryckningen av dessa illustrationer finns bevarade än idag. Dessa är fortfarande i privat ägo, men har deponerats här på Uppsala universitetsbibliotek i sina ursprungliga trälådor.

Bland dessa finns denna kopparplåt av en fågel, som dock inte återfinns i Mémoires pour servir a l’histoire des insectes. Den som framställt denna plåt är Johan Hedmarck (1703-1754), som förutom gravör även var miniatyrmålare.

sju trälådor med kopparplåtar stående på varandra

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)