400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: oktober 2017

Kistebrev med Martin Luther

31 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 141 av 400:
Kistebrev med Martin Luther från 1836

I dag är det 500 år sedan Martin Luther ska ha spikat upp sina 95 teser i Wittenberg den 31 oktober 1517, vilket ledde till den protestantiska reformationen.  Därför firas reformationsåret 2017 med utställningar och evenemang runt om i Europa med anknytning till reformationens historia. Uppsala universitetsbibliotek bidrar med utlån av material med anknytning till Martin Luther till olika utställningar runt om i Europa. Detta får ersätta att vi under en tid framöver inte kan ordna  egna utställningar på grund av pågående ombyggnad på Carolina Rediviva.

Enligt traditionen skulle den tjeckiske förreformatorn Johan Hus (Hus betyder gås på böhmiska), då han brändes på bål år 1415 ha yttrat något i stil med att ”nu kommer ni steka en gås, men om hundra år kommer en svan som ni varken kan grilla eller koka.” Vare sig detta är sant eller inte avbildas Luther ofta med en svan som symbol.

detalj av trycket, där man ser en svan vid luthers fötter

Detta kistebrev kommer från Nils Erik Lundströms tryckeri i Jönköping, som tycks ingå i samma serie som trycket på den heliga Birgitta som visats tidigare i bloggen: Kistebrev med helgonmotiv. Även detta är ett handkolorerat träsnitt.

detlaj från trycket där tryckarens namn och årtal för trycket kan läsas

Kistebrevet har signum: Sv. gravyrer kistebrev
Se kistebrevet i högupplöst version i Alvin: Doktor Martin Luther.

Här kan du även se  fler digitaliserade kistebrev på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Karta inför anläggandet av Göta kanal

bild på den handritade kartan
30 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 140 av 400:
Peylingscharta med project till segelled emellan sjöarne Venern och Vettern

Långt före det att Baltzar von Platen genomförde anläggandet av Göta kanal, som förbinder sträckan mellan Kattegatt och Östersjön tvärs genom landet, fanns planer för en sådan vattenväg. Redan på 1500-talet kom dessa planer upp. Under sent 1700-tal genomfördes projekteringar för att planera ett sådant här arbete. I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar finns bland annat en handritad karta som föreslår en sådan här vattenväg för sträckan mellan Vänern och Vättern, med slussar noggrant inritade.

detalj från kartan med kartusch och endel av sträckningen

Kartan är utförd av kartografen Elias Schveder 1781 och har formatet 54,5 x 203 cm.
Signum: Handritade kartor, Sverige, stort format
Hela kartan i högupplöst version kan du se i Alvin: Peylingscharta med project till segelled emellan sjöarne Venern och Vettern författad år 1781 af E. Schveder. Copie.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Slitet bokomslag med skydd för snittet

en uppslagen bok, där man ser pergamentomslag och titelblad
26 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 139 av 400:
Återvunnet pergament som skyddar bok från 1500-talet.

Makulerat papper och pergament har använts för att binda in nyare böcker ända från handskriftstiden. Här är ett trevligt exempel på hur man tagit vad man haft tillgängligt och bundit en bok med hjälp av pergamentfragment från olika präntade skrifter och andra handskrivna dokument. Den inbundna boken har titel  Der Römischen Kaiserlichen Maiestat erclärung, wie es der Religion halben im hailigen Reich biss zů ausstrag des gemainen Concili gehalten werden … och är tryckt i Augsburg 1548.

närbild på pergamentfragemnt från två olika skrifter insatta bredvid varandra

När vi ser närmare på inbindningen, kan vi hitta många intressanta detaljer.  I fodringen ser vi ett handskrivet dokument av något slag. Skillnaden mellan hur man förr präntade böcker och hur man skrev brev och personliga anteckningar är lika stor som mellan hur vi idag skriver texter på ordbehandlare och hur vi skriver för hand.

närbild på ett brev i en av pärmarnas insida

En klaff viks över och skyddar det främre snittet, så att man ledigt kunde bära med sig boken i en väska eller ficka utan att förstöra inlagan.

närbild på att man kan fälla upp en pergamentflik över främre snittet

Två stora bibliotek har markerat boken som sin. En hand har skrivit in boken i bibliotekskatalogen för Jesuitkollegiet i Braniewo och någon på Uppsala universitetsbibliotek har satt dit en stämpel i en tid närmare vår.

närbild på handskriven text samt en blå bläckstämpel

 

Text och bild: Helena Backman

En återfunnen öländsk runinskrift

en handskriven runrad
23 oktober, 2017 / / 2 kommentarer

Föremål 138 av 400:
Messan på swensko från 1541 med spännande anteckningar

Vad har Messan på swensko från 1541 med en försvunnen runtext att göra? Runologen Magnus Källström, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet, har skrivit om detta i Riksantikvarieämbetets K-blogg nyligen: En återfunnen öländsk runinskrift

Hur viktigt det är att beskriva enskilda exemplar i vår bibliotekskatalog framgår av detta citat ur Källströms blogginlägg:

”När jag tittade i bibliotekets katalog på nätet hittade jag inte mindre än två exemplar av Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, som har tillhört honom [Jacob Westin]. Ett av dessa skulle dessutom enligt en anmärkning i katalogen ha ”Strödda anteckningar i marginalen samt på sista bladet”! Kunde inte detta vara samma exemplar som Ekdahl hade sett 1832?”

Du kan se anteckningarna på sista bladet i Alvin: Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, sista bladet.

Olaus Petris Messan på Swensko från 1541 har signum: Westin Rar. 32

Text och bild: Helena Backman

Skulptören Ida Mattons fotografier

Matton stående iförd dammrock och hatt skulpterar fram en kvinnofigur
19 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 137 av 400:
Fotografi av Ida Matton i arbete i ateljén i Paris kring sekelskiftet 1900

På ett fotografi från någon gång kring sekelskiftet 1900 ser vi den svenska skulptören Ida Matton (1863-1940) i arbete i ateljén på 233, Rue de Faubourg Saint-Honoré, i Paris. Konstverket som hon arbetar på är skulpturen ”Dolce far niente”. Efter studier i Stockholm hade hon fortsatt att studera i Paris, och blev kvar där som verksam konstnär under större delen av sitt liv. Förutom skulptur målade hon även landskap. 

Matton stående bredvid en skulptur av en flicka i naturlig storlek

Ida Matton i arbete med skulpturen Förgät mig ej, ca 1891

I universitetsbiblioteket finns brev och annat arkivmaterial som Matton lämnat efter sig. Här finns även de fotografier som hon hade i sin ägo, varav några återger henne i arbete.

Fotografierna finner du i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder i Ida Mattons arkiv

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

 

Den gudomliga komedin med kopparstick

dante och vergilius får en uppenbarelse av Beatrice
16 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och  var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Beatrice uppenbarar sig för Dante

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

ett uppslaget exemplar av boken

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

kolofon från boken, där tryckåret 1481 och tryckorten Florens framgår

Magnus Erikssons landslag

detalj av bild på kvinna vid en köpmans bord
12 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 135 av 400:
Magnus Erikssons landslag, handskrift från ca 1430

Kring mitten av 1300-talet fick Sverige för första gången en gemensam landslag, efter att tidigare ha haft olika lagböcker för respektive landslag. Vi kan se det som ett led i att Sverige utvecklats från mindre riken till den gemensamma nation som vi är idag. Eftersom denna gemensamma lag tillkommit på uppdrag från Sveriges dåvarande kung Magnus Eriksson, har han fått ge lagen sitt namn.

Det mest iögonfallande – för den som inte är specialist inom området juridik i allmänhet eller äldre lagar i synnerhet – är de målningar som illustrerar lagbokens delar. Även för den som inte förstår det juridiska innehållet finns här något att hämta.

en kvinna i rödprickig klänning handlar av en köpman vid sitt bord

”Köpmålabalken” – en kvinna vid en köpmans bord, där han bjuder ut sina varor

Bilderna är intressanta ur många synvinklar. De visar tidens  mode, såsom spetsiga skor och snitt på kläderna. Herrarnas hosor kunde ha olika färg på respektive ben, något vi sällan ser på byxor idag. Damerna har ärmar, som blir allt vidare ju närmare handen de kommer.

en man och en kvinna delar ett arv mellan sig

”Ärvdabalken” – en bror och en syster delar upp ett arv mellan sig

Flera av illustrationerna i handskriften har dramatiska motiv, med personer som just mördar, mördas eller dör genom olycka. Handskriftens sista bild visar vad som händer en man dömd efter överträdelse mot Tjuvabalken, som är den del av lagboken som bilden illustrerar. Han har med förbundna ögon blivit hängd i en uppbyggd galge av trä.

en man med förbundna ögon har blivit hängd

”Tjuvabalken”

Fortfarande är forskningen levande kring denna handskrift, nya aspekter och kunskaper ökar vår förståelse inte bara för handskriften i sig, utan dess tillkomsthistoria och det samhälle i vilken den präntades.

Mer om handskriften kan du läsa på universitetets webbplats: Magnus Erikssons landslag

Se och läs hela handskriften i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Magnus Erikssons landslag

Text: Helena Backman
Foto: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Signum: B 68

Tecknade kvinnor från 1600-talet

tre adelsdamer i vackra klänningar samtalar
9 oktober, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 134 av 400:
Teckning av samtalande adelsdamer av Lorenzo Magalotti, 1674

I handskriften Notizie di Svezia av den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti (1637-1712) har han i ord och bild beskrivit en resa i Sverige under år 1674. I denna handskrift finns ett antal laverade pennteckningar som fångar personer och scener som han sett under sin resa. Här återfinns både adel, präster, bönder och tjänare, och visar både vardag och fest.

Här finns en bild på ett brudfölje, där av kläder och det stora följet damer framgår att det är frågan om ett högreståndsbröllop. Kläder och frisyrer visar tidens mode.

en brud går mellan två herrar, följd av ett följe om tio-tolv kvinnor, alla i vackra klänningar

En bild på ett par vattenbärande kvinnor nedan får visa personer ur det arbetande lagret. I handskriften förekommer även baderskor i arbete.

två kvinnor bär en stång mellan sig, under vilket hänger ett ämbar med vatten

På flera bilder möter en del av de avbildade konstnärens blick, och ger en närmast fotografisk känsla. Att Magalotti tecknat efter levande modeller är uppenbart.

Samtliga bilder ur denna 1600-talshandskrift finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Notizie di Svezia
Handskriften med dessa teckningar har signum: S 1a

 

Wennerbergs Gluntarna

detlaj från ett uppslag med handskriven text som börjar Uppsala är bäst
5 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 133 av 400:
Handskrift med text och noter till Gunnar Wennerbergs ”Uppsala är bäst” ur Gluntarna

I våra musiksamlingar finns naturligtvis Gunnar Wennerbergs verk bevarade i noter och texter, handskrivna och tryckta. Bland sångerna i hans sångcykel Gluntarna från 1840-talet, som skildrar livet i det akademiska Uppsala i en rad duetter mellan Glunten, det vill säga studenten, och Magistern, den mer erfarne akademikern, är det kanske titeln på ett speciellt stycke som fäster sig bäst i minnet, och som har blivit något av ett motto för många av oss Uppsalabor: Uppsala är bäst!

ett uppslag med noter till början av Uppsala är bäst

I stycket frågar Magistern bland annat: ”Är inte Uppsala märkvärdigt bra, bättre än alla andra städer här i Norden? Jag vågar till och med påstå, jaha, bättre än någon annan fläck på hela jorden.” Varpå Glunten svarar: ”Du talar som en häst! Uppsala är bäst, bäst utav allt, som finns på denna sidan solen; och maken till den sta’n finns ej, ta mig fan, letar du också från ekvatorn och till polen.” I texten jämförs senare Uppsala med andra städer, såsom Gränna och Karlstad, och fastslår att Uppsala är oöverträffat.

Lyssna på detta stycke, framfört av Ulricae Drängar: Glunt nr III: Uppsala är bäst

Text och musik till samtliga stycken i Gluntarne hittar du i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gluntarna

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gunnar Wennerberg 200 år

ett gråsuddigt porträtt av en man med stärkkrage, kravaett och nästan axellångt hår i sidbena
2 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 132 av 400:
Daguerrotyp med Gunnar Wennerberg från 1840-talet

Idag 2 oktober 2017 firar vi att det var 200 år sedan Gunnar Wennerberg (1817-1901) föddes i Lidköping. Detta firar vi på universitetsbiblioteket med att visa ett urval bilder med anknytning till honom: 200-årsjubilaren Gunnar Wennerberg.

Wennerberg hade många strängar på sin lyra; han var politiker och ämbetsman, och var under perioder ecklesiastikminister och satt i första kammaren. Han var också skald och tonsättare, och var ledamot både i Svenska Akademien och Kungliga Musikaliska Akademien.

Här i Uppsala är minnet av honom kanske främst kopplad till studentlivet, tack vare Gluntarna, en samling sånger som skildrar livet för studenterna i Uppsala.  Denna musik skrev han under 1840-talet, under samma tid då detta porträtt är taget. Om Gluntarna kan du läsa mer i nästkommande inlägg i bloggen.

en gråsuddig bild av en man i stärkkrage, kravatt och nästan axellångt hår i sidbena, inom en svart ram
Det finns många avbildningar av Gunnar Wennerberg bevarade, inte minst här på universitetsbiblioteket. De flesta fotografierna avbildar dock en äldre Wennerberg, eftersom han föddes innan fotograferingstekniken börjat utvecklas på allvar.

Fotografen bakom detta tidiga porträtt var Johan Wilhelm Bergström. Bergström var verksam bland annat som daguerrotypist i Stockholm, och tog många porträttbilder, men även stads- och landskapsvyer. Då han 1845 besökte Uppsala, tog han den första nu kända fotografiska avbildningen av staden.

Se bilden på Wennerberg i högre upplösning: Gunnar Wennerberg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)