400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: maj 2018

Tryckt exlibris efter Friedrich Roth-Scholtz

närbild på kopparstick med ett liggande lejon
31 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 203 av 400:
Tryckaren Friedrich Roth-Scholtzs graverade exlibris i bok om mineraler

kopparstick med en vapenskälc och under ett liggande lejon

I de böcker som köpts i andra hand till Charles De Geers bibliotek på Lövstabruk hittar vi olika former av ägarmarkeringar i böckerna. En speciellt vacker sådan har den tyske tryckaren och förläggaren i Nürnberg Friedrich Roth-Scholtz (1687–1736) låtit trycka direkt på baksidan av titelbladet i en bok om mineraler. Detta exlibris visar hans vapen och frasen ”Ex Bibliotheca Friederici Roth-Scholtzii.” Denna stolta ägarmarkering är alltså tryckt direkt på boksidan med hjälp av en press för kopparstick, och återfinns i fler böcker som en gång har tillhört Roth-Scholtz. Böckerna har nu spridits i olika samlingar i Europa och USA. Under detta exlibris har Roth-Scholtz låtit trycka en vinjett med ett lejon och mottot: ”Torpore, nescit firmo men robore nixa”.

Att återfinna en bok om mineraler i bruksägaren Charles De Geers bibliotek är inte överraskande. Boken är Dissertazione epistolare del fosforo minerale ò sia della pietra illuminabile Bolognese … av Luigi Ferdinando Marsili (1658-1730), tryckt i utökad upplaga i Leipzig 1702, med parallelltext på latin.

bokstaven M som initial med en man som hackar på en sten i bakgrunden

I själva boken finns också andra vackra illustrationer i koppar- eller metallstick, jämte vinjetter och initialer.

Text och bild: Helena Backman

en liten graverad vas med växtslingror

En Constanter i Leufstabiblioteket

detalj från ett titelblad där ordet Constanter står skrivet för hand
28 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 202 av 400:
En bok tidigare ägd av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens

Leufstabiblioteket är något av ett holländskt bibliotek i Sverige, då Charles de Geer med rötterna i Utrecht är den som satt sin prägel på samlingarna. Just nu pågår projektet The Library of Leufstabruk, ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna. Förutom personal från Universitetsbiblioteket deltar bibliografen Alex Alsemgeest från De Koninklijke Bibliotheek i arbetet.

Just nu befinner sig Alex Alsemgeest i Sverige där han på plats går igenom samlingarna. Här hittar han spännande material och andra spår från eller med anknytning till Holland. I sin blogg har han nyligen skrivit om sitt senaste intressanta fynd i Leufstabiblioteket: en bok som tidigare ägts av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens (1596-1687). Dennes motto ”Constanter” skrivet med karaktäristisk hand visar att boken ingått i hans bibliotek.

foto av hela titelbladet till boken

Boken är ett exemplar av Histoire de la vie de la reyne Christine de Suede. Boken har tryckeriuppgiften Stockholm 1677, en uppgift som är falsk. Boken är högst sannolikt tryckt i Nederländerna, enligt Alsemgeest. Huygens bibliotek är idag spritt över världen, men uppgift om de exemplar som kan knytas till honom samlas på en webbplats: Exemplar olim Const. Hugenii.

Läs mer om boken och dess tidigare ägare, samt mer om Huygens bibliotek i ett blogginlägg av Alex Alsemgeests: Constanter (på engelska)
Du kan även fortsätta följa hans pågående arbete med Leufstasamlingen genom att följa hans blogg.

Text: Helena Backman (med uppgifter hämtade från Alex Alsemgeests blogginlägg)
Bild: Alex Alsemgeest

Gåva vid 350-årsfirande

foto på ett keramikfat i ljusgrått och mörkgrått på ett svart bord mitt i ett bokmagasin
24 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 201 av 400:
Vackert keramikfat överlämnat som gåva vid universitetsbibliotekets 350-årsjubileum.

Eftersom vi närmar oss universitetsbibliotekets 400-årsfirande, har vi naturligtvis lagt en hel del jubiléer bakom oss. Spår av dessa kan synas här och där i lokaler och magasin. I det magasin där böcker av antika författare står, ett magasin som därför brukar kallas Scriptores, står till exempel ett stort vackert keramikfat i gråblå nyanser, vilket gör sig vackert mot den svarta bordsyta där det är placerat.

Fatet är utformat av keramikern Ingrid Atterberg (1920-2008) under hennes tid som verksam vid Uppsala-Ekeby 1944-1963. Hon har även gjort offentliga utsmyckningar och mottagit internationella utmärkelser.

Detta fat gavs till universitetsbiblioteket som gåva av Uppsala kommun vid bibliotekets 350-årsjubileum. Otaliga besökare till boksalen har passerat detta vackra fat, som så fint passar in i den omgivande biblioteksmiljön.

Text och bild: Helena Backman

Halvvägs mot 400: Vackert bokband av Johan Öman

ett bokbandsbeslag i form av ett änglahuvud med vingar i mässing
21 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 200 av 400:
Vackert bokband till en tysk bibel bundet av bokbindarmästaren Johan Öman runt 1720.

Vi har nu kommit halvvägs mot det förestående 400-årsjubileet. Dessutom är vi halvvägs bland de föremål som får representera Uppsala universitetsbiblioteks samlingar och bibliotek i denna blogg. En sådan milstolpe känns lite speciell, och dagens föremål får därför bli något alldeles extra.

bild på hela framsidan av bokbandet, ett brunt skinnband översållat med guldstämplar i form av blommor, stjärnor, fåglar och annan ornamentik

Jag passar då på att välja en personlig favorit, ett fantastiskt bokband av Johan Öman, bokbindarmästare verksam i Stockholm under tidigt 1700-tal. Öman föddes i Grisslehamn 1677, flyttade till Stockholm där han arbetade först som lärling och senare i sin egen verkstad på Styckgjutaregatan. Stilen kallas för ”gyllenläderstil”, en praktfull syn med sin rika guldtryckta dekor av rullar och stämplar på skinn över tjocka träpärmar. Hela volymen har måtten 47,5 x 32,5 x 13 cm.

Själva bibeln som fått dessa underbara pärmar är tryckt i Nürnberg år 1700.

detalj av guldtryckt dekor i form av ett par små fåglar med näbbarna mot varandra

Denna bibel ingår i samlingarna på Leufstabiblioteket, en samling som just nu håller på att katalogiseras inom ett projekt med medel från Riksbankens jubileumsfond. Om samlingen och om projektet kan du läsa mer här: Leufstabiblioteket.

Hela bokbandet ur de flesta vinklar kan du se i digital form: Bokband: Biblia… 1700.

Text och bild: Helena Backman

Färgsprakande marmorering i engelskt bildverk

närbild på marmorerat papper i gult, blått, vinrött och orange
17 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 199 av 400:
Marmorerade försättsblad i ett engelskt bildverk om Sark

Färgerna i ett häftigt marmorerat bokpapper kan slå emot dig med oväntad kraft när du öppnar en till synes anspråkslös bok. I ett engelskt bildverk, troligen från 1800-talets slut, som visar sepiafärgade vyer från den brittiska kanalön Sark, lyser färgerna mot oss från insidan av den gröna klotpärmen.

boken ligger uppslagen på ett brunt träbord, så att de första två sidornas marmorering i zickzackmönster syns

Bildverket bands av den engelska firman Wardley & Arnold på grannön Guernsey, och har tidigare tillhört Charlotte Pearson, den gynnare av universitetsbiblioteket som vi tidigare skrivit om i bloggen.

en inklistrad etikett på ett marmorerat blad med namnet på firman

Text och bild: Helena Backman

Nygammal sorgemusik vid kunglig begravning

titeln Sorgemusiken... på omslaget
14 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 198 av 400:
Nytryck av begravningsmusik från 1630-talet

Alla våra musiktryck ingår i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek, vare sig de är gamla eller nya. När det gäller musiktryck som idag endast finns kvar i få tryckta exemplar, har det setts som angeläget att låta trycka upp dessa igen till glädje för de forskare som studerar dess bruk och musiker som återskapar äldre musik. Detta gäller exempelvis den sorgemusik som komponerats med anledning av Gustav II Adolfs död och begravning, som givits ut i nytryck av Musikaliska konstföreningen år 1932.

nytryck av titelbladet Threnodia ur häftet

I detta nytryck finns Threnodia (ungefär ”Sorgesång”) av Thomas Boltzius, verksam 1622-1634, vilken komponerades år 1632, året för Gustav II Adolfs död. Här ingår också verket Pugna triumphalis (ungefär ”Segersång”) komponerat av Andreas Düben (1597-1662) för kungens begravning, vilken redan tidigare utgivits i nytryck.

Titelbladet till Pugna triumphalis i nytryck i häftet

I företalet av Natanael Fransén i detta tryck kan du läsa mer om kompositionerna: Länk till den digitala kopian.
Trycket har signum: Sv.vok.mus.tr. 443:48

Något senare 1600-talsmusik med anledning av en annan kungs begravning kunde ni läsa om i bloggen redan förra året: Musik till en kunglig begravning.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Personvers på bygdemål

10 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 197 av 400:
Bröllopsvers från 1740 författad på vadsbomål.

I Uppsala universitetsbiblioteks stora samling personverser finner vi en hyllningsdikt med anledning av giftermålet mellan en Nils Northman och Christina Fegræus. Dikten är skämtsamt författad på västgötska, närmare bestämt vadsbomål, av prosten Axel Petersson Luth (1708-1781). Luth lär ha framfört denna vers vid bröllopet i Fägreds prästgård, förklädd till vadsbobonde.

Den långa titeln på första sidan anger tonen:
”Rä sum bå bita å supa wa alt; när håppet wa ute å ja sat å swalt, så kom jak i grefwens ti å fick wära mä på dä flincka gästebödt, når den kapawle bårmästaren i Skara den möge boklähla, skripserliga, å te alt dä sum förewiskar, wählwise å utstugderade harrn här Munser Nis Northman, hadde bröllupp å prästwigdes mä den ena åf de wackre proste jomfrura i Fägre må weta, den umöjeli fina, kruserliga å te alt dä sum sa wära, så wuhli, snälla å farli beskedeliga jomfrua, jomfru Stina Fegræus, sum stog på Håhlmen mä vhart pråhl å skräckeligit tracktamente i mö grant å stort folcks mä wära, tras ätter då wi hadde te wåhrat i marje måna i åhr, sum ä suttanhundra å twå tiug, så när fulla. Män hur dä bar te dä ena mä dä ara, å hur jak kom te å wåra mä å hwa ja ohla’ å häfde ur mek bå före å ätter då står alt präntat i denna kuppia sum ja mä ega hånn kunsepperat,  sum di kalla Jon Jwaarsa i Wesabo, Hwåsholta bu, å Snultorpa-socken.”

första sidan av bröllopsdikten

Du kan läsa mer om denna vers i följande artikel: Johan Götlind: ”En västgötsk landsmåls skald ock en bröllopsdikt från 1700-talets förra hälft”, Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1919, h. 3, s. 5-37
Här hittar du också dikten i sin helhet med kommentarer, vilket gör den mer lättläst för den som inte behärskar frakturstilen eller västgötskan till fullo.

I dagarna har vi lagt ut vår katalog över personverser på universitetsbiblioteket fritt tillgänglig på nätet. Här kan du se vilka personer som blivit hyllade eller själva skrivit en hyllningsvers till någon annan, och du kan direkt i katalogen beställa fram trycken för att studera dem i Specialläsesalen på Carolina Rediviva.

Text och bild: Helena Backman

Etiopisk handskrift från 1400-talet

detalj från första sidan i handskriften, ett flätmönster i rött och svart
7 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 196 av 400:
Johannes uppenbarelse med mera på fornetiopiska i handskrift från 1400-talet

En mycket vacker handskrift på fornetiopiska, ge’ez, finns sedan början av 1700-talet på Uppsala universitetsbibliotek. Handskriften förvärvades till universitet av studenten från Uppsala, sedermera ärkebiskopen, Henric Benzelius (1689-1758) på plats i Kairo. Henric Benzelius var då i slutet av en flera år lång studieresa, under vilken han bland annat tillfångatogs vid kalabaliken i Bender, tjänstgjorde som legationspredikant i Konstantinopel och besökte Arabien, förutom besökte en rad europeiska länder.

första sidan i volymen, sidan med text i rött och svart

Handskriften är präntad på pergament på 1400-talet och troligen senare bunden i ett europeiskt skinnband. Hela handskriften finns i högupplöst digital kopia: Revelation of St. John; Maṣḥafa ḥasāb; Passion prayer

detalj från sista sidan ab första avsnittet i boken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Utprovning av glasögon på 1600-talet

träsnittsdetalj från titelbladet med ett par göasögon med en sol i ena glaset och en måne i den andra
3 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 195 av 400:
Bok om glasögon från 1600-talet

I boken Uso de los antoios … (Bruket av glasögon) av den spanske jesuiten Benito Daza de Valdés , tryckt i Sevilla 1632, förklarar författaren i detalj vad en optiker bör veta. Han förklarar hur ögat och dess brytningar i sig fungerar, hur dåtidens glasögonlinser fungerade och i en tredje särskilt uttömmande del tar han upp kliniska problem som optikern kan stöta på vid synundersökningar och hur de praktiskt kan lösas i form av linser, i form av frågor och svar.

titelbladet av boken

Likheterna med dagens synundersökningar och analyser är slående. Glasögon är verkligen en fantastisk uppfinning som de flesta av oss kommer att behöva ta hjälp av någon gång under våra liv.

linsens brytning förklaras

Många träsnitt finns i boken, både som visuella pedagogiska illustrationer och som ren utsmyckning, ofta på  glasögon- eller syntema. Här återfinns också författaren själv med ett stiligt porträtt.

porträtt i träsnitt av Benito Daza de Valdes

Boken finns i Wallersamlingen med signum: Waller 2311 rar

Text och bild: Helena Backman