400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: juni 2018

Nött sidentyg från sekelskiftet 1600

Föremål 211 av 400:
Bok inbunden i siden från Franz von Dietrichsteins boksamling på slottet Nikolsburg

Böcker inbundna i tyg har ofta nötts hårt genom åren. När böckerna även transporterats långa sträckor mellan länder under osäkra former, tar naturligtvis materialet mer stryk än gedigna skinnband. En bok som trots sina resor har större delen av sitt närmast lysande ljusgröna tyg i behåll är ett exemplar av Compendium vitae, miraculorum S. Leopoldi, sexti marchionis Austriae… av Balthasar Polzmann, tryckt 1591. Tyget är avskavt på flera ställen och knytbanden har för länge sedan nötts ut och fallit av.

en bok klädd i ärtgrönt tyg hålls upp av en hand framför en bokhylla med gamla böcker

På titelbladet finns Dietrichsteins blygsamma tryckta exlibris, en liten remsa med frasen: ”Ex Bibliotheca Cardinalis & Principis à Dietrichstain”. Detta visar att greven och furstebiskopen Franz (Seraph) von Dietrichstein (1570-1636)  varit dess tidigare ägare. På insidan av den främre pärmen sitter även Magnus Gabriel De la Gardies röda lacksigill, som visar att boken varit i hans ägo, ett krigsbyte från Dietrichsteins slott i Mikulov (Nikolsburg) i nuvarande Tjeckien.

Dietrichsteins lilla tryckta exlibris

Inte bara tyget är lysande – en sparsamt ciselerat förgyllt boksnitt blänker i ljuset så att det är svårt att fotografera det ordentligt.

foto på det främre boksnittet som lyser i guld

Detta sidentyg ger oss en annan bild av hur böcker kunde se ut kring sekelskiftet 1600, i stället för de pergamentband eller skinnband som vi kanske mest är vana vid.

Text och bild: Helena Backman

Slakteripersonal under sent 1800-tal

Föremål 210 av 400:
Grupporträtt av personalen vid Berges slakteri i Uppsala under senare delen av 1800-talet

På detta fotografi ser vi personalen vid Berges slakteri, taget någon gång under det sena 1800-talet. Den som är hemma i modets svängningar kan troligen datera detta foto närmare, baserat på klänningarnas snitt och de korta slagen på herrarnas kavajer. Tyvärr har vi endast namnet på en enda person på bilden, den första kvinnan sittande till höger anges som ”Fru Melchert” på det kartongark som fotografiet är uppklistrat på.

detlaj från fotot på Fru Melchert

Denna bild är hämtad ur universitetsbibliotekets bildsamlingar, där det finns en särskild avdelning för bilder som visar ”Uppsala Folkliv och yrkesgrupper”. I denna avdelning hittar vi fotografier från orten som visar oss arbetsplatser och vardagslivet på gator och torg från senare delen av 1800-talet och framåt. Här finns alltså spår av firmor som inte längre finns kvar, med dess dåvarande personal antingen i arbete eller som här uppställda för gruppfotografering.

Här finner du detta fotografi i högupplöst version: Slaktare Berges personal

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Midsommarfirande med dans

Föremål 209 av 400:
Akvarell av Fritz von Dardel av midsommarfirande soldater

Midsommar förknippas med dans runt majstången och glada lekar. Konstnären och militären Fritz von Dardel (1817-1901) har någon gång under 1800-talet förevigat soldater som tar sig en svängom denna helgdag till musik av en militärorkester.

akvarell med soldater i blå uniformer och välfriserade skägg som dansar med kvinnor i allmogeklädsel, i bakgrunden en militärorkester som spelar runt midsommarstången

Von Dardel hade utbildat sig som konstnär i Paris och var under en tid preses i Konstakademien och ordförande i Nationalmuseums nämnd här i Sverige. Vid sidan av denna mer allvarsamma konstnärliga sida, tecknade han även karikatyrer och underhållande bilder, inte minst kring sällskapslivet runt hovet kring hans personlige vän kung Karl XV. Han tecknade även folklivsbilder, och det är kanske hit vi får räkna denna målning. I Uppsala universitetsbiblioteks bildsamlingar finns fler verk av hans hand.

Med denna teckning önskar vi alla våra följare en riktig Glad Midsommar!

Akvarellen ingår i vår samling av svenska handteckningar. För högupplöst digital kopia se: Dansande soldater
En del av våra teckningar och andra bilder i tryck av Fritz von Dardel hittar du som digitala kopior här: Fritz Ludvig von Dardel i Uppsala universitetsbibliotek

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vackert boktryck från 1400-talet

Föremål 208 av 400:
Inkunabel med handmålade detaljer

Att de första boktrycken på 1400-talet, inkunablerna, skulle efterlikna de tidigare handskrifterna är tydligt då vi ser en sådan här vackert illuminerad förstasida. Efter det att själva sidan tryckts av boktryckaren, kunde den lycklige ägaren till boken beställa extra utsmyckning av någon konstnärligt lagd person. Utrymmen för sådan tillagda anfanger har därför lämnats blanka i själva trycket. Inte alla ägare fann det dock nödvändigt att lägga till sådan här utsmyckning, och vi kan därför hitta böcker i samlingarna som saknar sådana tillagda utsmyckningar, där ägaren sparat på sina slantar.

helsida med tryckt text i två spalter och däromkring målade växter i grönt, rött och blått

Den här boken, Vitae sanctorum patrum, författat av helgonet Hieronymus (ca 347-420) är tryckt i Köln av boktryckaren Bartholomaeus de Unkel, omkring 1480. Under  boktryckarkonstens första i tid i Europa var efterfrågan stor på klassiska verk, så antika författare och kyrkofäder är rikt representerade bland de äldsta trycken. Naturligtvis var detta litteratur som efterfrågades av de stora lärosätena, och just denna har tidigare funnits i Jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo i Polen fram till 1600-talets början.

Boken tillhör universitetsbibliotekets samling av inkunabler och har signum: Ink. 33:134 fol. min.
Hela boken finns i digital kopia i högupplöst format: Vitae sanctorum patrum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

John Pinkertons porträtt i färgtryck

Föremål 207 av 400:
Tryckt porträtt föreställande den skotske antikvarien John Pinkerton från senare delen av 1800-talet

John Pinkerton (1758-1826) var antikvarie, kartograf, historiker och numismatiker, med en hel del även för sin samtid ytterst kontroversiella åsikter – han ville exempelvis helt rentvå Skottland från dess keltiska bakgrund. Vissa har därför omnämnt honom som excentrisk, andra som milt vansinnig.

målat porträtt av pinkerton med glasögon uppe i pannan

Det jag finner mest slående med detta porträtt är att John Pinkerton avbildas med sina glasögon uppe i pannan. Så där går vi som bär läsglasögon väl rätt ofta omkring, så att vi håller reda på dem och har dem nära till hands då de behövs. Men det är inte lika vanligt att se någon avbildas på detta sätt på ett mer formellt porträtt längre bakåt i tiden. Andra porträtt avbildar honom med glasögonen på näsan, såsom detta i en museisamling i England.

Detta porträtt är en del av Wallers autografsamling, en samling omfattande ungefär 38000 dokument som samlats av läkaren Erik Waller (1875-1955) som köptes in till Uppsala Universitetsbibliotek under 1950-talet.
Porträttet har signum: Waller Ms alb-62:132

Du kan se en högupplöst version av porträttet här: John Pinkerton

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Allt om Vikbolandsbanans järnväg

Föremål 206 av 400:
Handritad dokumentation över Vikbolandsbanans järnväg i Östergötland

Bland samlingarna av kartor och bilder finns sedan en tid tillbaka fyra långsmala läderportföljer med dokumentation i form av totalt 235 ritningar över den smalspåriga Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, NSVJ. Denna dokumentation utfördes år 1915. Två portföljer innehåller själva järnvägssträckan, de andra två innehåller husbyggnader respektive broar.

karta över en del av järnvägsbanan

Vikbolandsbanan togs i bruk åren 1893-1895 (till Valdemarsvik 1906) och drevs som ett aktiebolag fram till 1950 då den förstatligades. Järnvägslinjerna lades ner successivt under 1960-talet då ”järnvägsdöden” slog till i Sverige. Därför är denna dokumentation mycket värdefull som ett stycke svensk järnvägshistoria.

i en uppslagen mapp ser vi tecknade bilder på ett stationshus

Mapparna har ett långsmalt och praktiskt format i tåligt material. Vi kan tänka oss att någon burit runt en eller flera i en rockficka eller väska ute i fält.

detalj från mappen med broar

Alla dessa kartor och planer i sina portföljer är nu digitaliserade och tillgängliga i digital kopia: Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg

Text: Helena Backman på underlag från Mats Höglund
Bild: Helena Backman

Blindstämpel för universitetsbibliotekets böcker

Föremål 205 av 400:
Blindstämpel för Uppsala universitetsbibliotek

Den vanligaste formen av märkning i Uppsala universitetsbiblioteks böcker är vår blå bläckstämpel i olika format, vilken kan ses även i våra allra mest moderna tryckta böcker, på titelsidan och längst bak i boken. Men det finns även andra sätt att göra ägandet tydligt.

närbild på reliefstämplen

Med hjälp av en blindstämpel kan du sätta din stämpel i relief på bokbladen. En sådan kan användas när det gäller extra fina konstböcker eller liknande, där du inte vill att stämpeln blir lika iögonfallande. En sådan stämpel är dock minst lika beständig och outplånlig som bläckstämplar.

hela stämpeln på ett bord

Text och bild: Helena Backman

Göternas gudar i akvarell

Föremål 204 av 400:
Akvarell från sent 1600-tal med fornnordiska gudar

En handskriftvolym ur den Palmskiöldska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek innehåller en akvarell, avsedd att vara förlaga till illustration i Erik Dahlberghs stora planschverk Suecia antiqua et hodierna (”Det forna och nuvarande Sverige”), som trycktes under senare delen av 1600-talet. Denna målning ska vara en kopia efter en förlaga i en handskrift på pergament, funnet i dödsboet efter någon Gyllensparre på Kronobergs slott. Konstnären bakom denna kopia lär vara en Paul Rudebeck.

Akvarell över de nordiska gudarna tecknade i gula och röda färger. Oden har full rustning på sig och sitter med krona på huvudet och bägare i handen.

Akvarellen föreställer de fornnordiska gudarna med Oden i full riddarrustning i högsätet och Tor med sin hammare bredvid, där han framkallar åska under taket i salen. Några av de nordiska gudarna avbildas med påfallande orientaliska attribut, som turbaner och spetsiga skägg,  vilket speglar dåtidens tankar om Norden som all kulturs vagga.

Att målaren haft kristen bakgrund kan man nog ana i avbildningen av den som torde vara Loke – nog ser han mer ut som en djävul, där han röd och med horn i pannan tittar fram under ett bord i salen.

detalj från målningen med en röd djävul som tittar fram under ett bord

En högupplöst version av målningen finner du här: Göternas gudar [s. 120 i Palmsk. 301]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)