400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: december 2018

Narrskeppet

fägglatt träsnitt med ett skepp på havet fullt med narrar i narrmössor med åsneöron på
31 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 263 av 400:
Sebastian Brands Narrskeppet, tryckt i Basel 1506

Humanisten och teologen Sebastian Brands satiriska allegori på vers över samtidens laster utkom för första gången på tyska under titel Daß Narrenschyff ad Narragoniam år 1494. Boken blev en stor succé och trycktes upp i flera översättningar, som här en latinsk utgåva med titel Navis stultifera från 1506.

Boken beskriver ett skepp fullt av narrar på väg mot ”narrarnas paradis”, Narragonia. Genom de olika narrarna gestaltas olika typer av dårskaper, såsom den korrupte domaren, fyllot och den oduglige läkaren.

bild på en natt med åsneöron som bär hela världen, gestaltat av ett klot med en stad i, på sin rygg

Både den första och påföljande upplagor innehåller en stor mängd träsnittsillustrationer. Motivet med narrar inbjuder till humoristiska bilder och upptåg. I detta exemplar i våra samlingar är de allra flesta illustrationerna färglagda.

boktryckarens boktryckarmärke med två vapensköldar med initialer under en fågel

Denna upplaga är tryckt av Nicolaus Lamparter, som började som boktryckare i Basel 1503. Han lät trycka upp flera upplagor av storsäljaren Narrskeppet under sin verksamhetstid.

Signum: Ink. 31.193 8:o

Text och bild: Helena Backman

Avtal med djävulen

närbild på salthenius underskritt på avtalet som citeras nedan
27 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 262 av 400:
Förskrivning till djävulen av Daniel Salthenius från 1718

Ett ovanligt livsöde kommer i dagen genom detta dokument. Detta är ett avtal med djävulen, skrivet av dåvarande studenten vid Uppsala universitet Daniel Salthenius (1701-1750).

bild på avtalet skrivet i brunt bläck på papper

”Jag Daniel Salhtenius giör med dig fan efterföljande Contract, som är At Du skall nu strax gifwa mig Svartboken, och lämna henne wid denna Eeck, at iag Morgon när iag kommer hit, finner henne, eller och istället för henne, en pung som aldrig trytes Rxdr Caroliner och femtioöresstycken uthi. Deremot lofwar jag dig att i min lifztid tiena tig och efter min död höra tig til med kropp och själ. Anno 1718 d. 30 Januarij.”

foto på en näverask som ser ut som en rulle, med en etikett på som säger att detta är salthenius näverask

Avtalet förvarades i en näverask, vilken även den finns bevarad i våra samlingar.

När detta och ytterligare ett avtal hittades, dömdes han till döden, en dom som omvandlades till ett fängelsestraff på grund av hans ungdom. När han suttit av sin tid begav han sig utomlands och slutade sitt liv som teologie professor i Königsberg. När han dog hade han det största privata biblioteket i hela Preussen, med stora mängder teologisk litteratur – någon svartbok fanns här dock inte. Detta öde kan te sig rätt oväntat med tanke på förskrivningarna – eller är det inte?

Avtalet har signum: X 240 [Salthenius]

Text och bild: Helena Backman

Lossnade medeltida bokbandsdelar

närbild på ljusbruna lädersnören på ett kuvert
20 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 261 av 400:
Lossade remmar från medeltida handskrift

När det gäller våra specialsamlingar är det inte bara innehållet i en bok eller text som är viktig. Material som använts som underlag och skrift, liksom eventuell inbindning och utsmyckning är också viktiga. Dessa kan ge oss ledtrådar till vad materialet har för ursprung i tid och rum, och hur vägen in i våra samlingar sett ut där andra spår inte riktigt räcker till.

ljusbruna läderremmar på ett kuvert som ligger på en röd bakgrund

Så när exempelvis delar av ett bokband från en handskrift trillat av, och det inte finns tid att konservera det, vad har man då gjort? Eftersom vi befinner oss på ett bibliotek där vi vill ha ordning på saker och ting, så har sådant hamnat i en låda med uppmärkning var delen kommer ifrån. Här finner vi någon typ av remmar som lossnat från en medeltida handskrift med signum C 428. Handskriften med denna uppställning innehåller Ordinarius Lincopensis från 1400-talet, en bok som innehåller föreskrifter för hur gudstjänsten skulle firas i Linköpings stift vid tiden.

etikett från låda som med texten Spännen, remmar o.d. från handskrifter

Lådan med dessa kuvert är tydligt uppmärkt och förvaras i samma magasin där de  medeltida handskrifterna finns.

Text och bild: Helena Backman

Silhuettklipp från 1811

en röd korg med blommor i blått, rött och gult i silhettklippning
17 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 260 av 400:
Silhuettklipp utförda av barnen Piper år 1811

I en volym som tillhört överkammarjunkare Gustaf Piper (1771-1857) finns ett ark med silhuettklipp, utförda av hans barn. Dottern Jaquette Piper har förfärdigat en serie träd, medan dotter Christina och sonen Carl Gustaf har klippt blomsterkransar och blomkorgar. Deras yngre syskon Sofia och Lovisa var 1811 för små för att kunna hantera en sax eller kniv på detta sätt. Här finns även klipp gjorda av en Fanny respektive en Hedvig. Kanske detta var jämnåriga släktingar till barnen, eller andra kamrater. Klippen är mycket fina, och vi kan förmoda att fadern var både glad och stolt över dessa klipp.

en hel karta med nio klipp i form av blommor, blomsterkransar och blomkorgar

Själva ordet silhuett kommer av fransmannen Étienne de Silhouette (1709-1767) som lät pryda sitt slott med denna typ av tvådimensionella konstverk.

sida med fem klipp i form av träd, fyra gröna och en vit mot röd botten

Just dessa klipp återfinns i en handskriftsvolym med signum: F 840 f

Här hittar du dessa bilder i högupplöst version: Silhuettklipp

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Luciatåg på Carolina Rediviva

bild på ett luciatåg
13 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 259:
Luciatåg på Carolina Rediviva

Sedan många år uppmärksammas Luciadagen med ett lussefirande i den största läsesalen, A-salen, på Carolina Rediviva. Tidigare idag kom upp emot 500 personer för att se årets Lucia, snudd på maxantalet personer som får befinna sig i lokalen.

Musiken som framförs är naturligtvis hämtad ur våra musiksamlingar. Här kan du se sången Verbum caro factum est, en sång som finns med i boken Cancionero de Upsala, tryckt i Venedig år 1556, framföras av årets lussetåg på Carolina Rediviva: Verbum caro factum est

Text och bild: Helena Backman

Annonsblad o dyl. Åtgärder

bild på en trälåda med ett kartotek i, och etikett med texter Annonsblad o dyl. Åtgärder på
10 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 258 av 400:
Kartotek över åtgärder för annonsblad och dylikt

I en kataloglåda av trä finns ett välanvänt kartotek med instruktioner över ur biblioteket ska sortera vissa annonsblad, kundtidningar och andra blad av periodisk karaktär, det vill säga utkommer med viss regelbundenhet. Dessa tryck inkommer till biblioteket med de pliktleveranser som landets tryckerier måste skicka in till ett visst antal bibliotek. Här har personalen slagit efter en viss titel och kan där se hur denna ska sorteras.

kort i kartoteket står: Grönsköpings dagblad utkommer 1 nr/år till periodica

Idag finns sådana här uppgifter främst i digital form, men ett kartotek som detta är även en del av bibliotekets historia.

Text och bild: Helena Backman

Fjäderpenna ur kunglig hand

närbild på en bläckdoppad spets på en gåsfjäderpenna
6 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 257 av 400:
Fjäderpenna som tillhört Gustaf III

Med arkivhandlingar inkommer ibland en hel del kringföremål. Tidigare i bloggen har vi exempelvis visat en postväska som inkommit med den så kallade Gustavianska samlingen, som innehåller dokument och brev som tillhört Gustav III.

en vit gåsfjäderpenna med bläckdoppad spets ligegr på ett hopvikt brev från 1700-talet i ett omslag av genomskinlig plast

Även en penna har hittat in i samlingarna. Med denna finns en bifogad anteckning på franska, där det intygas att Gustav III  den 19 augusti 1790 just med denna penna undertecknade ratifikationen av freden i Värälä, som slöts den 14 augusti samma år. Under anteckningen står ”Ehrenströms”.

Pennan är okatalogiserad, men ligger i tryggt förvar i handskriftssamlingen.

närbild på en vit gåsfjäderpenna

Text och bild: Helena Backman

Den svenska fäktkonsten

två män med stora hattar och långa rockar fäktas och den ene stöter värjan i hjärtat på den andre
3 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 256 av 400:
Palaestra Svecana eller den Adeliga Fechtare-konsten av Diedrich von Porath, utgiven 1693

Diedrich von Porath (1645-1703) var hovfäktmästare i Stockholm och därför den som lärde upp Karl XII i denna konst. Denna lärobok är det första verk om fäktning som publicerats på svenska, tryckt av David Kämpe i Stockholm år 1693.

två män i stora hattar fäktas med korsade klingor, och den ene sticker den andre med värjan i magen

De 24 illustrationerna i boken är utförda av kopparstickaren Erik Reitz (1660-1696). Bilderna visar hur fäktarna använder sig av långa steg vid framstötar, inte de korta snabba steg med vilka dagens sportfäktare rör sig fram och tillbaka på pisten.

ett parti text ur boken, där föfattaren ber om ursäkt för stavfel. Texten är sklriven med gammaldags svårläst stil

I förordet finns en ursäktande text om tryckfel i boken, där författaren ber läsaren ha överseende med dessa och understryker mellan raderna att stavfel inte borde vara ett hinder i en bok om detta ämne.

det graverade titelbladet där bokens titel står i en krans mellan två antika figurer med hjälmar och vapen

Bilderna ovan är tagna ur ett exemplar tillhörigt Leufstabiblioteket med signumgravören : Leufstasaml. q 67
Några sidor ur ett annat exemplar med signum: Cr. 5:23 kan du se här i digital form: Palaestra Svecana

Text och bild: Helena Backman