400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: maj 2019

Rudbecks Blombok

två målade blå irisblommor med stjälkar och lökar
31 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 305 av 400:
Vackert avbildad iris ur Olof Rudbeck den äldres Blombok

I bloggens förra inlägg kunde vi berätta om de två delar av Olof Rudbeck den äldres planerade verk över världens alla växter som hann tryckas innan projektet fick ett abrupt slut med Uppsala stadsbrand 1702.

I samma stadsbrand försvann också den första volymen i det enorma verk som vi kallar för Blomboken, i vilket Rudbeck låtit avbilda alla de växter som han kände till i naturlig storlek. Som första växt i den andra bevarade delen finner vi denna vackra blå iris.

akvarellmålning av två blå irisar med stjälkar och lökar

Elva av de ursprungligen tolv volymerna finns alltså bevarade, idag på Carolina Rediviva. De såldes av Olof Rudbeck den yngre till Charles De Geer på Lövstabruk, som förvarade dessa volymer i sitt bibliotekshus vid vattnet i Leufsta. När Uppsala universitetsbibliotek köpte denna boksamling på 1980-talet, flyttades de unika och värdefulla böckerna in till Uppsala, däribland dessa volymer.

en trave med elva stora böcker bundna i vitt pergament

Är du nyfiken på hur stor en sådan här volym är? I utställningssalen på Carolina Rediviva, som åter slår upp portarna fredagen den 14 juni kl. 14.30, kan du snart få se en av dessa volymer, liksom mer material med anknytning till Olof Rudbeck den äldre.

Du hittar bilder på hela sviten volymer samt ett register över bilderna i Alvin: Blomboken II-XII
Just dessa blå irisar kan du se i digital kopia här: Första blomman i Blomboken II: Irisar, Narcisser, Liljor, Orkideer

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Botaniskt verk med extramaterial

ett torkat grässtrå sitter instucket i en liten lös papperslapp som ser mycket gammal ut
29 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 304 av 400:
En pressad växt i Olof Rudbeck den yngres exemplar av Campus Elysii

Uppsalaprofessorn och Olof Rudbeck den äldres stora projekt att avbilda världens alla växter Campus Elysii eller Glysis wald tog en ända med förskräckelse. Vid den stora stadsbranden i Uppsala den 15 maj 1702 gick Olof Rudbeck den äldres bibliotek upp i rök. Vid tillfället hade Rudbeck över 7000 graverade stockar, som skulle användas för att trycka de träsnitt som skulle illustrera verk, vilka också gick förlorade i lågorna. Två delar hade dock hunnit tryckas – och en volym som innehåller bägge dessa delar har ägts av sonen Olof Rudbeck den yngre. De allra flesta av de målade förlagorna till dessa stockar klarade sig dock – till dessa återvänder vi vid ett senare tillfälle i bloggen.

Ett avlängt grässtrå vilar på ett vitt papper ovanpå en uppslagen sida i boken

Den torkade växten har en lapp med notering på stjälken, och vilar här på ett syrafritt papper.

Mellan bladen i denna volym återfinns även en del växtfragment. Här kan vi se ett strå när vi bläddrar i den digitala kopian av boken som finns fritt tillgänglig på nätet.

en sida i boken med träsnittsillulstrationer av några gräs och beskrivande text

I den digitala kopian visar påföljande bild hur sidan ser ut utan det pressade strået.

Detta exemplar tillhör Leufstabiblioteket, vars tidigare ägare Charles De Geer köpte en hel del böcker, tryckta och handskrifter, både av och efter Olof Rudbeck den yngre.

Här ser du bägge delarna av Campus Elysii i digitala kopior i Alvin:
Campus Elysii [Del 1]
Campus Elysii [Del 2]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Propaganda för den kvinnliga rösträtten

logotyp för Föreningen för kvinnors politiska rösträtt, med en bild av justitia med förbundna ögon hållande vågskålarna och mottot Jus suffragi
24 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 303 av 400:
Vykort med propaganda för genomförande av den allmänna och kvinnliga rösträtten

Idag den 24 maj firar vi dagen då det första beslut tog i Sveriges riksdag 1919, som möjliggjorde den allmänna och kvinnliga rösträtten. Det första valet där kvinnor kunde rösta i Sverige genomfördes dock först hösten 1922. Vägen dit hade varit allt annat än rak och enkel, men de internationella strömningarna vid tiden talade för att den allmänna rösträtten en dag skulle genomdrivas även i vårt land.

Landsorganisationens logotyp över en bild över Norden, dör det framgår att endast Sverige saknar kvinnlig rösträtt

Flera kvinnorättsaktivister har legat bakom kvinnorättsrörelsens framgångar – en av dessa eldsjälar var Ann Margret Holmgren (1850-1940). Läs mer om hennes arbete och andra aktivister genom hennes efterlämnade arkivmaterial här på Uppsala universitetsbibliotek genom en liten digital utställning med anledning av 100-årsdagen av beslutet 24 maj: Ann Margret Holmgren och den kvinnliga rösträtten.

Allt om historien bakom och under genomförandet av den allmänna rösträtten i Sverige hittar du på webbplatsen demokrati100: Demokrati100.se

Se mer av propagandamaterialet kring rösträtten i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar i digital form: Propaganda

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

En mycket lustig visa, om en gumma som besegrar en tjur

träsnitt med en kvinna som fallit framför en ko med långa horn, bilden är mycket naivt utformad i svart och vitt
20 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 302 av 400:
Ett skillingtryck från 1828 med en lustig visa om en gammal gumma som besegrar en tjur

Nu finns de flesta av våra skillingtryck här på Uppsala universitetsbibliotek sökbara och beskrivna i Alvin. Med anledning av detta kan vi fira med att ta en närmare titt på ett sådant skillingtryck. Detta är ett litet tunt häfte, som såldes billigt – därav namnet skillingtryck – på marknader och i andra sammanhang. Som synes finns här endast text till visa, inga noter, utan oftast angavs bara vilken melodi som texten skulle sjungas till i häftet, såsom synes här på titelbladet till ”En mycket lustig wisa, om en gammal kärring, som oförmodeligen råkade i kamp med en stor tjur…”

titelsidan på trycket med bilden av kvinnan och kon längst ned

Hela framsidan är som en reklampelare för trycket – här framgår vad visan handlar om, att den är lustig och vilken melodi den sjungas till. Dessutom är den illustrerad med den gamla gumman och tjuren ifråga. Trycket kommer från Malmö och trycktes i Berlingska boktryckeriet år 1828.

Just detta skillingtryck har signum: Sv. Sv. Litt. Folkvisor Kaps. 1827-1829
Här finner du skillingtrycken beskrivna i databasen Alvin: Skillingtryck i Uppsala universitetsbibliotek.

tre skillingtryck ligger överst i var sin hög, det syns att de är gamla och slitna

Över 5200 skillingtryck från Uppsala universitetsbibliotek är nu sökbara i Alvin.

Text och bild: Helena Backman

 

Kejserlig bibel från 1000-talet

en av evangelisterna i vitt skägg och gulddloria om huvudet skriver på pergament med en fjäderpenna vid en pulpet, han tittar sig över axeln
16 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 301 av 400:
Kejsarbibeln, Codex Caesareus, en handskrift från ca 1050

Under två år har utställningssalen renoverats och bytt plats i Carolina Rediviva. Snart står allt klart igen, och utställningen invigs den 14 juni kl. 14.30. Här kommer visas exempel ur våra omfattande samlingar, både gamla favoriter och nya objekt, allt för att visa på bred och djup ur de äldre specialsamlingarna.

två män med guldglorior sitter på en tron på ett podium, vid deras fötter står ytterligare en man, de ör alla klädda i romerska togir och bakgrunden består helt av bladguld, vilket gör att hela bilden lyser

Vissa handskrifter och böcker är självklara att visa upp, eftersom de efterfrågas av både forskare och turister. Dit hör Kejsarbibeln, Codex Caesareus, som innehåller de fyra evangelierna, handskrivna och illustrerade med fantastiska målningar på 1000-talet. Läs mer om handskriften: Kejsarbibeln.

Handskriften har signum C 93 i vår handskriftssamling.

ett blad mönstrat i purpurrött och guld med snirkliga bokstäver och dekorativa mönster

Vissa blad skiner av guld och starka färger, trots att handskriften är närmare 1000 år gammal.

Du kan se hela Kejsarbibeln i digital kopia: C 93 – Codex Caesareus
Mer material kring arbetet med bibeln och en utgiven faksimil av skriften finns också i samlingarna : Material rörande Kejsarbibeln.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ett kejserligt fotografi

13 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 300 av 400:
Fotografi med kejsaren av Japan Hirohito med sin son Akihito på besök i Europa

Häromdagen, den sista april, avgick förre kejsaren av Japan Akihito, och lämnade över tronen till sin son Naruhito, som därmed blir landets 126:e kejsare. En ny era har därmed inletts i Japan.

Akihito var inte bara landets överhuvud, utan även marinbiolog och intresserad av naturvetenskaper. Kanske detta besök på okänd ort i Europa från mitten av 1900-talet var en del av det som inspirerade honom till sådana studier. Här i samlingarna finns nämligen ett fotografi från ett statsbesök där dåvarande kejsare Hirohito besöker en naturvetenskaplig institution tillsammans med sin unge son. Unge Akihito betraktar nyfiket något genom ett förstoringsglas, i sällskap av ett mer stelt uppställt sällskap herrar som ledsagar hans far med tolk genom något som kan vara ett laboratorium.

unge Akihito tittar på ett föremål igenom ett förstoringsglas i förgrunden, bakom honom står hans far kejsar Hirohito i kostym och slips, omgiven av en asiatisk tolk och upppklädda europeiska män

Kanske någon av er följare kan identifiera på vilken plats detta besök gjordes? Vi saknar för tillfället sådana uppgifter här på universitetsbiblioteket.

Nu har vi nått tre fjärdedelar av denna blogg, som avser visa 400 föremål inför universitetsbibliotekets 400-årsjubileum.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala unviersitetsbibliotek (genom Lars-Anders Orre & Gunilla Eklund)

Charader på Winö 22 Juli 1841

en man har ett svart lakan över sig, kring honom finsn ett sällskap med herrar och damer, under honom står ordet svart
7 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 299 av 400:
Teckning från charader av Fritz Ludvig von Dardel, daterad 1841.

Sällskapslekar har vi väl alla drabbats av ibland. I en tid före radio och tv hade vänner ännu mer tid att ägna sig åt sådana tidsfördriv. Militären och konstnären Fritz Ludvig von Dardel (1817-1901) har avbildat charader som utspelat sig på Vinö herrgård i Småland år 1841. Dardel rörde sig i högre samhällskretsar i Sverige, och tecknade en hel del karikatyrer vid sidan av folklivsskildringar och seriös konst.

en kvinna ligger på en divan och blir ompysslad av två herrar

På teckningarna är charaderna i full gång. De två första leden av det önskade ordet, ”Svart” och ”Sjuk” dramatiseras, och slutligen bildar de tillsammans ordet ”Svartsjuk”, vilket också spelas upp som en tablå. Kvinnornas vida kjolar och männens polisonger och långbyxor med hälla under foten visar tidens mode.

en kvinna blir uppvaktad av en knästående man, medan en annan man kastar blickar på dem

Vinö herrgård totalförstördes av brand den 15 september 1938, och återuppbyggdes aldrig. Dessa teckningar från dess sällskapsliv bevarar minnet av en tid som flytt.

Se hela charaderna i högupplöst version: Charader på Winö 22 Juli 1841

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Nyckeln till Carolina Rediviva

en metallnyckel liggande på en marmorerad yta. I nyckeln är fastsatt en pappersetikett
3 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 298 av 400:
Nyckeln till den stora porten till Carolina Rediviva

Nu har äntligen entrén på framsidan av Carolinabyggnaden åter öppnats. Igår – den 2 maj – slogs dörrarna upp till de publika delar av biblioteksbyggnaden som renoverats under de senaste två åren. Överbibliotekarie Lars Burman, i sällskap med avdelningschef för avdelningen för lärande- och forskningsstöd Cecilia Ekström, låste upp för att släppa in de väntande besökarna. Innanför den gamla porten möts vi nu av en karuselldörr, men byggnadens gamla detaljer, såsom entrédörrarna, har ändå behållits orörda.

lars burman har handen på nyckeln i låset till den stora entrédörren. Han ler stort mot kameran, liksom Cecilia som står bredvid. Genom glasrutor i porten anar man en väntande folkmassa.

Överbibliotekarie Lars Burman och avdelningschef Cecilia Ekström i färd med att släppa in ivrigt  väntande besökare. Fotograf: Magnus Hjalmarsson.

Nyckeln till entrén har en vidhängande gammal handskriven etikett i papp, som gör den lätt att hålla reda på bland de många äldre nycklar som finns till dörrar och skåp i hela byggnaden. Idag har dessa nycklar kompletterats med kodlås, nyckelkort och andra säkerhetsarrangemang, allt för ökad säkerhet jämsides de ursprungliga låsen.

Text: Helena Backman
Foto på nyckeln: Lisa Jonsson