400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: augusti 2019

Ny termin i nyrenoverade Carolina Rediviva

Carolina Rediviva-byggnaden utifrån, med ett par små träd i förgrunden
30 augusti, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 322 av 400: Fotografi på Carolina Rediviva från ca 1926

Nu har portarna på Carolina Rediviva och övriga universitetsbibliotek runt om på campusområdena slagit upp för terminen, och öppettiderna har återgått till de normala efter sommaren. I onsdags var det speciellt festligt med invigning av Carolina Rediviva, med anledning av de nyrenoverade lokalerna.

ett fotografi över A-salens bord, med massor av böcker i hyllor ovanpå
A-salen 1926

Hur såg det ut förr då? Några foton från 1926 visar att stora läsesalen, A-salen, är sig rätt så lik, även om borden nu inte är uppbokade som förr, och forskare får istället förvara sina böcker i särskilda skåp.

ett rum med massor av fack utmed rummets väggar, samt ställingar på golvet där tidskrifter står uppställda
Tidskriftsläsesalen 1926

Tidskriftsläsesalen har dock flyttat till ny plats och blivit betydligt mer tilltalande. Att många tidskrifter numera är tillgängliga i digital form gör ju också att en sådan läsesal inte behöver bli lika fullpackad – samtidigt som tillgången till tidskrifter blivit betydligt större, och via nätet kommer vi idag åt oändligt många fler titlar än vad studenter, forskare och bibliotekarier nog kunde ana år 1926.

Dessa och fler bilder på och från Carolina Rediviva genom tiderna hittar du här i digital form: Carolina Rediviva.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin), fotograf okänd.

Studenter i Uppsala

Två sittande studenter, en ung man och en ung kvinna i vita studentmössor och 1800-talskläder
27 augusti, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 321 av 400: Gruppfotografi med studenter 1893

Just nu kan du se horder med nya studenter runt omkring i centrala Uppsala – det är frågan om inspark – eller nollning – för studenter som blivit inskrivna vid nationer eller antagna till vissa utbildningar.

Ingenting är nytt – det har pågått initiationsriter för nya studenter troligen lika länge som det funnits universitet här i Sverige. Men precis som mode och klädkoder ändrar sig, så antar de nya former med tiden.

Sittande från vänster: Albert Carlgren, Lydia Wahlström, Thekla Hammar, Alice Thunberg, Gustaf Paulsson, Maria Hallman. Stående: Georg Bissmark, Kerstin Hård af Segerstad, Birger Åberg, okänd, Hugo Markström, Efraim Markström.

På detta gruppfotografi på en skara studenter ser vi hur sådana kunde ta sig ut i slutet av 1800-talet. De vita mössorna användes i fler sammanhang än till Valborg. Kläder och frisyrer såg i vissa fall lite annorlunda ut. Mustasch var uppenbarligen på modet. Sett till ansikten och ansiktsuttryck, skulle det dock lika gärna kunna röra sig om studenter från idag.

Fotografiet på denna grupp ungdomar återfinns i Nathan Söderbloms efterlämnade papper (bildmaterial), som finns här på universitetsbiblioteket.

Här hittar du bilden i högupplöst version: Gruppfotografi

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medevi brunn

titelbladet ur Urban Hjärnes bok om Medevi brunn
16 augusti, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ett föremål av vikt

7 augusti, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 319 av 400:
Våg på vaktmästeriet på Carolina Rediviva

En riktigt bastant våg i grönmålat gjutgärn, med en vågplatta av marmor eller en marmorlikande stenart, står pensionerad på en hylla i vaktmästeriet. Efter att ha varit ett bruksföremål är det nu ett föremål att betrakta för dess utseende och historia.

en våg i grönt gjutjärn med guldmålade detaljer

Vågen är tillverkad på Lindells Vågfabrik i Jönköping. Firman hade sina rötter i början av 1870-talet, då en Sven Johan Lindell tillverkade en diskvåg i Virestad. Hans son Henning Robert Lindell fortsatte vågtillverkningen och flyttade verksamheten till Jönköping 1877. År 1902 registrerades Lindells Vågfabrik AB, en firma som ägde flera patent på olika sorters vågar. Firman ägdes av familjen Lindell fram till 1966 då företaget bytte namn och ägare, vilken sedan har gjorts i många omgångar. Idag lever firman kvar i Flintab AB, fortfarande med säte i Jönköping.

ett av vågens ben i form av en bevingad kvinna

Text och bild: Helena Backman
(Bakgrund till historik hämtad från Flintabs webbplats)