400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: december 2019

Henrik Frankelins stambok

Föremål 363 av 400:
Henrik Frankelins stambok från sekelskiftet 1600

Bland alla de digitaliserade stamböckerna på Uppsala universitetsbibliotek finner vi ibland sådana som fått speciellt många och trevliga illustrationer. I denna tidiga stambok i samlingarna, som innehåller tillskrifter från tiden 1582 till 1610, finner vi en mängd färgglada vapensköldar.

En noshörning pryder en vapensköld i stamboken.

Ägaren till stamboken, Henrik Frankelin (1550?-1610), var född i England, men flyttade senare till Sverige där han var i kunglig tjänst. Under resor i Sverige och på kontinenten fylldes hans stambok med tillskrifter från personer i det samhällsskikt som han rörde sig i.

En vapensköld med avhuggna vildsvinshuvuden.

Stamboken har signum: Y 52
Här kan du bläddra i hela stamboken: Henrik Frankelins stambok.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skrivövningar av Gustavs hand

Föremål 362 av 400:
Textilklädd skrivbok från 1750-talet med skrivövningar av kronprins Gustavs hand

sida med präntade orden aisance och algebra skrivna om och om igen

I den Gustavianska samlingen finns bland så mycket annat efterlämnat material en skrivbok klädd i blå sammet. Titeln på pärmen visar att det funnits tre skrivböcker före denna.

utsidan av skrivboken klätt i blå sammet med gulddetaljer

Den unge Gustav, sedermera Gustav III, har här i åttaårsåldern övat sig på skrivstil, likaså olika språk och ordspråk. Vi får här en liten inblick i den uppfostran som vår blivande kung fick under 1750-talet.

Hela skrivboken hittar du här: Konung Gustaf III:s egenhändiga skrifter.

krumelurer på en sida i skrivboken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

God jul 2019

Föremål 361 av 400:
Initial med Maria och Jesusbarnet i bibel från 1200-talet

Idag önskar vi alla våra följare och läsare en riktigt God Jul!

I en handskriven bibel från 1200-talet finner vi dagen till ära Maria och Jesusbarnet i en illuminerad anfang. Samtliga initialer i handskriften innehåller antingen små målade scenerier eller är på annat sätt utsmyckade i färg och form.

Just denna bibel har tillhört Uppsala domkyrkas bibliotek. Senare kom den i biskop Carl Gustaf Nordins (1749-1812) ägo. När Nordins samling såldes efter hans död, köptes den in av kronprins Karl Johan. År 1814 skänkte den blivande kungen hela samlingen till Uppsala universitetsbiblioteket. Nordinska samlingen innehåller en mängd historiska dokument, och material ur denna efterfrågas ständigt av nya generationer forskare.

Bibeln har signum C 155 i våra handskriftssamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Julmatens tid

Föremål 360 av 400:
Illustration till julmeny Mathilde Wigert-Österlund från 1894

Den här tiden på året har kanske många av oss redan ätit julmat tillsammans med arbetslag eller vänner, trots att vi inte riktigt är framme vid julafton ännu. Detta gjorde en och annan även för drygt hundra år sedan, och därför har restauranger länge serverat julmat tiden före jul.

Konstnären och författaren Mathilde Wigert-Österlund (1873-1943) är mest känd för stämningsskapande skymningsmåleri med städer och landskap samt religiösa motiv, och hon finns representerad bland annat på Moderna museet. Här i universitetsbiblioteket har vi ett prov på ett konstnärligt uppdrag för en restaurang eller liknande inrättning; en förlaga till en illustration att tryckas på en meny i juletid.

en meny utan text med dekoration i vänstra kanten, en tomte, ett grötfat och en gris

Se menyn i högupplöst kopia: Menu

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av Charles Darwin

Föremål 359 av 400: Karikatyr av Charles Darwin

När Charles Darwin (1809-1882) vid 1800-talets mitt lade fram sina belägg för att alla arter har utvecklats från ett gemensamt ursprung över tid, genom det han kallade för det naturliga urvalet, stötte han på ett stort motstånd. Inte minst gjorde många narr av att han i och med detta såg oss människor som besläktade med primaterna, detta i en tid då kyrkan satte människan allra överst i skapelsen. Detta blev ett populärt motiv i karikatyrer, där Darwins eget ansikte kunde sättas på en apas kropp.

Charles Darwin och en apa ser sig i en spegel

Idag har många av oss en helt annan inställning till människans plats och ansvar för djurens rättigheter. En och annan av oss ser oss nog snarare med en hel del stolthet som avlägsna kusiner till så fascinerande djur som primaterna.

darwin i profil med autograf under
Porträttbild på Charles Darwin ur Erik Wallers autografsamling.

Fler porträtt på Charles Darwin finns i våra fotosamlingar, såsom detta visitskortsfotografi med hans egen namnteckning. Du finner det i digital form här: Charles Darwin

Här finner du mer digitaliserat material med anknytning till Charles Darwin på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tulpaner i vintertid

Föremål 358 av 400:
En bukett tulpaner i akvarell av Joh. Petri Mortensson

Så här mitt i vintern kan vi behöva ta in en bit natur i våra hem i form av blommor. Om vi inte har några levande, får vi njuta av dem i konsten i stället.

sex tulpaner i olika nyanser av vitt, gult och rött i en blå vas

Denna vackra bukett med tulpaner i blå vas finner i vi i den så kallade Stierncronas samling här på Uppsala universitetsbibliotek. Målningen är odaterad, men torde vara från sent 1800-tal eller som allra senast från 1900-talets första decennier.

Målningen kan du här se i högupplöst version: Tulpanbukett

Fler teckningar och målningar ur denna samling ser du här: Stierncronas samling

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Spår av läsning i en 1700-talsbok

Föremål 357 av 400:
En kvarlämnad papperslapp som bokmärke i en bok från 1748.

I Leufstabiblioteket finns en mängd skönlitteratur, främst från 1700-talet och på franska. Till skillnad från vetenskapliga verk hittar vi i dessa skönlitterära böcker inte lika många marginalanteckningar, eftersom dikter, teaterstycken och prosastycken vanligen inte kommenteras på samma sätt av läsaren. Spåren av bruk kan därför vara färre eller mer otydliga.

Titelbladet tryckt i rött och svart med graverad vinjett.

Därför är det trevligt att då och då stöta på bokmärken, i form av någon bit lättillgängligt papper, kanske ett hörn från en tidning eller ett brev. Det visar att boken lästs, även om vi inte får reda på om den någonsin blev läst i sin helhet, eller om läsaren gav upp på vägen, eller helt enkelt glömde bort den.

En liten papperslapp, helt klart återanvänd från något annat sammanhang, ligger inkilad mellan sidorna i volym tre av flerbandsverket Bibliotheque choise et amusante, tryckt i Amsterdam 1748. Som titeln beskriver består boken av underhållande stycken på vers och prosa. Bokmärket finner vi mitt i ett prosastycke med titel Histoire de Madame de Luz. Kanske just denna text inte var fullt lika underhållande som utgivaren utlovat.

Volymen har signum: Leufsta 127.H.19

Text och bild: Helena Backman

Recept från 1830-talet

Föremål 356 av 400:
Recept nedtecknade av Lovisa Ulrica Snellman på 1830-talet och framåt

I de arkiv som kommit in som gåvor eller köpts in till universitetsbiblioteket finns allt möjligt material. Bland detta hittar vi exempelvis denna skrivbok full med allehanda recept och råd för kök och hushåll.

Mandelmusslor och omelett känns nog igen för de flesta av oss, men äggbubbert är inte längre lika vanligt förekommande.

En Lovisa Ulrica Snellman (1790-1849), född Sparre, har i denna skrivbok nedtecknat recept på både mat och bakverk. Mot slutet finns även andra råd, som tips på bra rengöringsmedel och hur bäst sköta om vissa material i hemmet.

I skrivboken finns även råd om hur du bäst sköter om dunsängar samt recept på olika sorters klister.

Sådana här handskrifter visar på allt det arbete som lades ned för att sköta ett hushåll förr i tiden, långt före dammsugare, kylskåp och halvfabrikat fanns i varje hem.

Boken har signum D 1739a i våra handskriftssamlingar.

Text och bild: Helena Backman

Bokkartong från Hasse W. Tullberg

Föremål 355 av 400:
Bokkartong tillverkad av Hasse W. Tullberg i Stockholm

Den som arbetar på bibliotek med några år på nacken känner nog igen denna typ av bokkartong, för förvaring av papper, småskrifter eller hela böcker. En särskild variant var utformad för lappkataloger och andra register. Idag anser vi nog att materialet i dessa kartonger inte är helt optimalt för förvaring under flera hundra år, men det tar tid att allt efter hand byta ut dem mot modernare kapslar.

Bokkartongen har formen av en bok med marmorerade snitt.

Hasse W. Tullberg (1844-1929) hade en bakgrund inom bokhandeln, och startade sedermera egen förlagsverksamhet. År 1888 flyttade han denna till Stockholm, och startade med tiden även boktryckeri och även denna kartongtillverkning. På 1920-tiden gav han sig även in i filmbranschen. Hans namn kommer leva länge kvar på Uppsala universitetsbibliotek, eftersom vi ofta har det för ögonen i våra magasin.

Text och bild: Helena Backman

Decembersnö i Uppsala

Föremål 354 av 400:
Fotografi på Skytteanum i snö, 1957.

Just nu ligger snön vackert vit i Uppsala. Vi får passa på att njuta, eftersom vädret troligen kommer att slå om – och hinna slå om flera gånger innan jul.

I december 1957 låg snön vackert vid Skytteanum en dag då fotografen Gunnar Sundgren var ute med sin kamera på Valvgatan. Genom valvet ser vi en traktor, troligen ute för att ploga eller sanda. Vi ser också några parkerade flakmopeder, idag står här nog främst cyklar.

närbild på traktorn genom valvet

Du kan se fotografiet i högupplöst version här: December.
Signum i våra bildsamlingar: Sundgren Top.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)