400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: januari 2020

Kjolroller i studentspex

Föremål 372 av 400:
Fotografi från studentspex på Smålands nation 1873

Precis som i 1500- och 1600-talens teater, bestod de tidiga studentspexen enbart av en manlig ensemble. Till en början kom sig detta naturligtvis av det faktum att endast män hade tillträde till universitetet, och det kom även att dröja ett tag efter det att de första kvinnorna fick påbörja högre studier innan dessa hittade in till de sällskap som uppförde spex.

Studentspex, fotograf: E. Dahlgren, ca 1910

I teatervärlden kallades de kvinnoroller som uppfördes av män för kjolroller. Av en del porträttfoton ur våra samlingar framgår att en del av de studenter som uppträdde i sådana tidiga kvinnoroller bar dessa kläder väl.

stående man i profil, iförd kvinnokläder
Från studentspex, fotograf: E. Dahlberg, ca 1910

Fler fotografier från studentspex hittar du här: Studentspex

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Hebreisk bibel med vackert brokadpapper

Föremål 371 av 400:
Hebreisk bibel från 1574 med vackert papper i bindningen

Naturligtvis har vi enorma samlingar av äldre biblar i olika format och på olika språk, eftersom universitetet har sina rötter i kyrkan långt tillbaka i tiden. Vissa biblar sticker dock ut bland dessa genom sitt utseende

Här finns en hebreisk bibel med titel Hamishah Humshei Torah, tryckt i Antwerpen av Plantin år 1574, som drar blickarna till sig. Tillsammans med Gamla testamentet på hebreiska finns i volymen en syrisk version av Nya testamentet, tryckt med hebreiska tecken. Denna syriska version finns även med i den polyglottbibel, det vill säga bibel med parallelltext på flera olika språk, som Plantin också lät trycka.

På insidan av pärmarna lyser brokadpappret med sitt guldtryck

På pärmens insida är volymen fodrad med vackert lysande brokadpaper i grönt, rött, svart och lysande guld. Bokbandet stängs med en flik över främre snittet och försluts med ett spänne.

Titelsidan till Hamishah Humshei Torah.

Bibeln har signum: Biblar hebr.

Text och bild: Helena Backman

Uppsala studentkårs allmänna sångförening 1867

Föremål 370 av 400:
Fotoalbum med porträtt av deltagare från Uppsala studentkårs allmänna sångförening i 1867 års Pariserkör

Så allmän var nu inte kören Uppsala studentkårs allmänna sångförening – den grundades som manskör år 1830. I början av 1870-talet skrevs den första kvinnliga studenten in vid universitetet, men det skulle dröja nästan 100 år innan ”Allmänna sången” blev riktigt allmän – först 1963 blev kören en blandad ensemble. Här kan du läsa mer om Allmänna sångens historia och vad den är idag.

A. R. Fröst

Förutom att visa oss deltagarna, kan vi på bilderna se hur porträttfotografering kunde se ut vid tiden, och även få en uppfattning om mode i hår, skägg och klädsel. Precis som idag varierar frisyrerna, och vi kan i albumet känna igen flera modeller av skägg som just nu blivit populära igen, även om några enstaka varianter med framträdande polisonger ännu inte fått något större genomslag.

L. A. Lindelius

Fotoalbumet var ursprungligen en present till Oscar Arpi, körledare för Allmänna sången 1852–1872, och det har via Uppsala studentkår kommit till universitetsbiblioteket. I albumet finns noteringen: ”Gåfva till Oscar Arpi af ’Pariserkören’. Skänkt till Upsala studentkår af Oscar Arpis brorsbarn 1894.”

M. Nisser

Albumet har signum U 2908 a:3 i handskriftssamlingarna.
Du hittar hela fotoalbumet i digital kopia här, med namnuppgifter på de avbildade: Uppsala studentkårs allmänna sångförening.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Berusade damer och herrar

Föremål 369 av 400:
Anonym skissbok från 1800-talet med illustrationer till boken Skalde-stycken satte i musik av O. Åhlström, 1816

En anonym skissbok med tjugo tuschlaveringar har år 1915 hittat in i universitetsbibliotekets samlingar.

Bilderna illustrerar texterna i Olof Åhlströms Skalde-stycken satte i musik, som trycktes hos Gadelius i Stockholm år 1816. Att boken tar upp dryckenskap framgår med all tydlighet på bilderna.

Här ses män och kvinnor som lika goda kålsupare vad gäller alkoholen, både när det gäller ungdomlig yra som när vi ser mer härjade individer på ålderns höst.

När jag tar en så tar hon tu,
När jag tar tu så tar hon sju.

Olof Åhlström (1756-1835), mannen bakom Skalde-stycken…, var tonsättare och musiker, och hade även från 1783 ett eget musikförlag och nottryckeri för graverade noter – det enda tryckeriet av detta slag i Sverige vid tiden. Att han år 1788 av Gustaf III fick privilegiet att vara den enda i Sverige som fick trycka noter för 20 år framåt var säkerligen gynnsamt för hans affärer. I databasen Levande Musikarv kan du läsa mycket mer om Olof Åhlström.

Se samtliga illustrationer i digitala kopior: 20 illustrationer…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Flicka med hund

Föremål 368 av 400: Teckning av Kerstin von Post från 1851

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar med bilder finns många konstnärer representerade, av dessa flera med ett stort antal bilder. Men här finns också enstaka personer som endast finns representerade med något enstaka verk. Dit hör en teckning i svartkrita av Christina Beata Jacquelina Vilhelmina von Post (1835-1917), Kerstin kallad.

Enligt dateringen är detta porträtt utfört då konstnären endast var 16 år gammal. Vem den unga flickan på denna bild är vet vi tyvärr inte.

Kerstin von Post studerade senare konst i Paris, och tecknade och målade främst porträtt, bibliska motiv och genremålningar. Hennes verk finns idag även på Nationalmuseum i Stockholm.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Grekisk handskrift med liturgiska texter

Föremål 367 av 400:
Liturgisk text på grekiska med musiknoter från 1500- eller 1600-talet

Detalj från handskriften

Även vi som inte kan läsa varken klassisk grekiska eller notationer kan ändå njuta av de vackra initialerna och anda utsmyckningar på sidorna i denna ofullständiga volym.

Handskriften har signum Gr. 23 i våra samlingar.
Du ser hela handskriften i digital form här: Gr. 23 – Liturgical texts with musical notation
Handskriften ingår även i databasen Manuscripta – A Digital Catalogue of Manuscripts in Sweden: Uppsala University Library, Gr. 23

Teckningar av friherre Klingspor

Föremål 366 av 400:
Teckningar av Fredrik Philip Klingspor från tiden runt sekelskiftet 1800

Bland bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns några få teckningar av friherre Fredrik Philip Klingspor (1761-1832). Här finner vi bland annat ett porträtt i blyerts av riksrådet Fredrik Sparre (1731-1803) med Nordstjärneorden på bröstet. Den lilla noteringen ”frappant” antyder att porträttet ska vara slående likt.

Vi finner också en teckning av ett halsbrytande cirkusnummer – om detta verkligen är en avbildning eller en symbolisk bild låter jag vara osagt.

två män håller i en ring, genom vilken en kvinna till häst hoppar

Du hittar detta och mer material med anknytning till Klingspor i digital form i databasen Alvin: Fredrik Philip Klingspor

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

ABC-bok på samiska och svenska

Föremål 365 av 400:
ABC-bok från med parallelltext på samiska och svenska

I den lilla rara boken Swenske och Lappeske ABC Book kan du lära dig läsa både på svenska och på det samiska språket. På titelsidan, tryckets första blad, läser du hela alfabetet i olika stilar. Alfabetet är naturligtvis gemensamt för de båda språken här i Sverige.

ABC-boken är tryckt av boktryckare Eskil Mattsson i Uppsala år 1638.

Titelsidan av Swenske och Lappeske ABC Book

Boken innehåller kortare texter, på varje uppslag på svenska på den vänstra och samiska på den högra sidan. Texterna är uppbyggliga, så som exempelvis Fader vår här ovan, eller andra kortare böner att använda till vardags.

Till Universitetsbiblioteket kom detta exemplar 1797 som gåva av den Anders Schönberg den yngre (1737-1811), som själv författat böcker inom politik och historia. I samma volym finns ytterligare tryck med språkvetenskaplig inriktning.

Hyllsignum: Sv. Språkvet. Sbd. 41.331

Text och bild: Helena Backman

Daterad blankett

Föremål 364 av 400:
Lånesedel från 1900-talets första decennium

Småtryck som använts som arbetsmaterial inom biblioteket har sällan överlevt genom tiderna, till skillnad från materialet ur övriga samlingar. Bland samlingarna har dock en kollega hittat en lånesedel som använts på universitetsbiblioteket mellan 1900 och 1909 – därefter har det förtryckta årtalet gjort att blanketten slutat vara användbar.

hela lånesedeln
Lånesedeln är förtryckt att fyllas i under 1900-talets första decennium.

Idag beställer vi fram tryckta böcker genom de digitaliserade katalogerna – antingen direkt i katalogen DISA eller genom de inskannade lapp- och kortkatalogerna, där du också kan beställa böcker direkt från de blad du tittar på, med hjälp av ditt lånekortsnummer. Här hittar du våra kataloger. Välkommen att låna fram material hos oss!

Text och bild: Helena Backman