400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 15 av 42)

Sjökort över Europas alla kuster

Föremål 268 av 400:
Holländskt sjökort från 1658 över Europas alla kuster

Kartan är ett handkolorerat kopparstick,  utgivet av Hendrick Doncker (1626-1699 ) i Amsterdam år 1658.

Doncker var bokhandlare och förläggare i Amsterdam under 1600-talet. Hans utgivna sjöatlaser är baserade på hans egna kartor, till skillnad från många andra från samma tid som blivit kopierade från tidigare verk. Donckers kartor är därför kända för sin exakthet, och han såg även till att uppdatera sina egna kartor med nya upptäckter, när sådana gjordes.

detalj med kusterna i sverige

På detta sjökort slutar dock Sveriges kuster att beskrivas norr om Stockholm och Åbo. Kanske kartografen inte såg någon anledning att gå högre upp den sjövägen. Däremot är orterna längst hela norska kusten och vidare över Nordkap till den ryska kusten detaljerat utsatt.

Signum i våra samlingar: Kartor, Sjökort europeiska farvatten

Här kan du se hela kortet i högupplöst digital version: Groote Pascaart van alle de Zee-Custen van Europa.

detalj på en av kartans kartoucher, dvs etiketter, med utgivarensnamn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Målade insekter på sina värdväxter

Föremål 267 av 400:
En volym med tecknade och färglagda insekter på sina värdväxter av entomologen Charles De Geer

I Leufstabiblioteket ingår denna bok från mitten av 1700-talet med pennteckningar av Charles De Geer (1720-1778), färglagda i akvarell. Färgerna är välbevarade och starka, och gör växter och fjärilar rättvisa. Liksom alla handskrifter och värdefulla tryckta böcker har dessa flyttats över till Uppsala universitetsbibliotek, för att där ha bättre bevarandeförhållanden i klimatanpassade lokaler.

en vit fjäril med svarta prickar på vingarna vid blommande krasse i orange

Trots att det är blommor och blad som kanske lyser och mest i ögonen, är det detaljrikedomen hos insekterna som står i fokus för Charles De Geer.

någon typ av mal på en ringblomma i orange

Sin inspiration har han säkert fått från förebilder som Maria Sibylla Merian, exempel på hennes avbildningar av insekter på sina värdväxter finner du i Erucarum ortus, utgiven i Amsterdam 1717. Vårt exemplar finns i digital kopia att se här: Erucarum ortus.

Signum för boken med De Geers insekter: Leufsta MS 38

Se hela volymen med alla sina teckningar: Målade insekter med sina värdväxter, I-XXXIII

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Drolerier i dekretsamling

Föremål 266 av 400:
Samling med dekret från 1200-talet med drolerier i marginalerna

Påve Gregorius IX (ca 1155-1241) lät utarbeta en samling med dekret som fungerade som en kyrklig lagbok, vilken haft stor betydelse för den kanoniska rättens utveckling. Här har vi ett exempel på en volym med just denna dekretsamling. Just detta exemplar har en stor mängd fantasifulla drolerier, små figurer i marginalerna, föreställande fåglar och andra varelser.

två huvuden på ben i underkanten på en handskriftssida

Märkliga människofigurer stirrar surt på varandra i nederkanten av en sida.

två fåglar med ryggen vända mot varandra tecknade i brunt, rött och blått

Många fåglar är tecknade och målade i marginalerna genom hela volymen.

Två bevingade väsen med fågelfötter och ansikten som människor eller apor

Märkliga fantasiväsen befolkar också sidornas kanter.

Handskriften har signum: C 533

Se hela handskriften med alla sina drolerier i digital kopia: Decretales Gregorii IX., cum glossa Bernardi Parmensis de Botone

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

en person med ett stort svärd i handen och en sköld i form av ett fantasidjur står på ett avhugget huvud i en marginal

Porträtt av en bibliotekarie

Föremål 265 av 400:
Fotografi på Claes Annerstedt, bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek

Universitetsbibliotekarie Claes Annerstedt (1839-1927 ) har här blivit fotograferad av Uppsalafotografen Heinrich Osti. Efter studier i historia och en karriär inom den historiska institutionen vid Uppsala universitet började Annerstedt sin biblioteksbana vid Uppsala universitetsbibliotek år 1882, och var dess överbibliotekarie 1883-1904. Efter denna tid skrev han vidare på Uppsala universitets historia, ett verk i fyra volymer som han påbörjat redan under sin tid vid biblioteket.  Vid sidan av detta arbete var han även ledamot i Svenska akademien och vid andra akademier och samfund. Naturligtvis har han även bidragit till skrifter om Uppsala universitetsbiblioteks historia, en historia som han nu själv är en del av.

Just detta porträtt från 1800-talets slut finner vi i ett fotoalbum som tillhört borgmästarinnan Ellen von Bahr, född Thalén (1864-1956). Albumet har inkommit som gåva till biblioteket, och nu finns i våra bildsamlingar.

Se fotot i högupplöst version: Claes Annerstedt
Text: Helena Backman
Fotograf: Heinrich Osti (kopia genom Alvin)

Profan musik i religiös kappa

Föremål 264 av 400:
Musikhandskrift med pärm med korsfästelsescen

baksidan av pärmen visar underdelen av korsfästelsen

En handskrift innehållande tabulatur med musik för orgel och luta har fått ett omslag med korsfästelsen. Överdelen syns på pärmens framsida, medan underdelen syns på dess baksida. Innehållet är dock inte lika religiöst, utan består av danser och profana sånger. I det lutheranska Wittenberg kan vi ana att det är en katolsk skrift som fått släppa till detta omslag.

uppsalg ur handskriften med tabulatur och lite text på tyska

Handskriften är daterad ”Geschrieben zu Wittenbergk den 10 Julij Anno 1602”, vilket ger ett ungefärligt riktmärke för dess tillkomst.

Du ser en digital kopia här: [Samling med intavolerade chansons, madrigaler, motetter, intrador etc], där du även finner en hel del litteraturhänvisningar, om du vill läsa mer om handskriften och dess musik.

Handskriften har signum: Vok.mus. i hs. 132

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Narrskeppet

Föremål 263 av 400:
Sebastian Brands Narrskeppet, tryckt i Basel 1506

Humanisten och teologen Sebastian Brands satiriska allegori på vers över samtidens laster utkom för första gången på tyska under titel Daß Narrenschyff ad Narragoniam år 1494. Boken blev en stor succé och trycktes upp i flera översättningar, som här en latinsk utgåva med titel Navis stultifera från 1506.

Boken beskriver ett skepp fullt av narrar på väg mot ”narrarnas paradis”, Narragonia. Genom de olika narrarna gestaltas olika typer av dårskaper, såsom den korrupte domaren, fyllot och den oduglige läkaren.

bild på en natt med åsneöron som bär hela världen, gestaltat av ett klot med en stad i, på  sin rygg

Både den första och påföljande upplagor innehåller en stor mängd träsnittsillustrationer. Motivet med narrar inbjuder till humoristiska bilder och upptåg. I detta exemplar i våra samlingar är de allra flesta illustrationerna färglagda.

boktryckarens boktryckarmärke med två vapensköldar med initialer under en fågel

Denna upplaga är tryckt av Nicolaus Lamparter, som började som boktryckare i Basel 1503. Han lät trycka upp flera upplagor av storsäljaren Narrskeppet under sin verksamhetstid.

Signum: Ink. 31.193 8:o

Text och bild: Helena Backman

Avtal med djävulen

Föremål 262 av 400:
Förskrivning till djävulen av Daniel Salthenius från 1718

Ett ovanligt livsöde kommer i dagen genom detta dokument. Detta är ett avtal med djävulen, skrivet av dåvarande studenten vid Uppsala universitet Daniel Salthenius (1701-1750).

bild på avtalet skrivet i brunt bläck på papper

”Jag Daniel Salhtenius giör med dig fan efterföljande Contract, som är At Du skall nu strax gifwa mig Svartboken, och lämna henne wid denna Eeck, at iag Morgon när iag kommer hit, finner henne, eller och istället för henne, en pung som aldrig trytes Rxdr Caroliner och femtioöresstycken uthi. Deremot lofwar jag dig att i min lifztid tiena tig och efter min död höra tig til med kropp och själ. Anno 1718 d. 30 Januarij.”

foto på en näverask som ser ut som en rulle, med en etikett på som säger att detta är salthenius näverask

Avtalet förvarades i en näverask, vilken även den finns bevarad i våra samlingar.

När detta och ytterligare ett avtal hittades, dömdes han till döden, en dom som omvandlades till ett fängelsestraff på grund av hans ungdom. När han suttit av sin tid begav han sig utomlands och slutade sitt liv som teologie professor i Königsberg. När han dog hade han det största privata biblioteket i hela Preussen, med stora mängder teologisk litteratur – någon svartbok fanns här dock inte. Detta öde kan te sig rätt oväntat med tanke på förskrivningarna – eller är det inte?

Avtalet har signum: X 240 [Salthenius]

Text och bild: Helena Backman

Lossnade medeltida bokbandsdelar

Föremål 261 av 400:
Lossade remmar från medeltida handskrift

När det gäller våra specialsamlingar är det inte bara innehållet i en bok eller text som är viktig. Material som använts som underlag och skrift, liksom eventuell inbindning och utsmyckning är också viktiga. Dessa kan ge oss ledtrådar till vad materialet har för ursprung i tid och rum, och hur vägen in i våra samlingar sett ut där andra spår inte riktigt räcker till.

ljusbruna läderremmar på ett kuvert som ligger på en röd bakgrund

Så när exempelvis delar av ett bokband från en handskrift trillat av, och det inte finns tid att konservera det, vad har man då gjort? Eftersom vi befinner oss på ett bibliotek där vi vill ha ordning på saker och ting, så har sådant hamnat i en låda med uppmärkning var delen kommer ifrån. Här finner vi någon typ av remmar som lossnat från en medeltida handskrift med signum C 428. Handskriften med denna uppställning innehåller Ordinarius Lincopensis från 1400-talet, en bok som innehåller föreskrifter för hur gudstjänsten skulle firas i Linköpings stift vid tiden.

etikett från låda som med texten Spännen, remmar o.d. från handskrifter

Lådan med dessa kuvert är tydligt uppmärkt och förvaras i samma magasin där de  medeltida handskrifterna finns.

Text och bild: Helena Backman

Silhuettklipp från 1811

Föremål 260 av 400:
Silhuettklipp utförda av barnen Piper år 1811

I en volym som tillhört överkammarjunkare Gustaf Piper (1771-1857) finns ett ark med silhuettklipp, utförda av hans barn. Dottern Jaquette Piper har förfärdigat en serie träd, medan dotter Christina och sonen Carl Gustaf har klippt blomsterkransar och blomkorgar. Deras yngre syskon Sofia och Lovisa var 1811 för små för att kunna hantera en sax eller kniv på detta sätt. Här finns även klipp gjorda av en Fanny respektive en Hedvig. Kanske detta var jämnåriga släktingar till barnen, eller andra kamrater. Klippen är mycket fina, och vi kan förmoda att fadern var både glad och stolt över dessa klipp.

en hel karta med nio klipp i form av blommor, blomsterkransar och blomkorgar

Själva ordet silhuett kommer av fransmannen Étienne de Silhouette (1709-1767) som lät pryda sitt slott med denna typ av tvådimensionella konstverk.

sida med fem klipp i form av träd, fyra gröna och en vit mot röd botten

Just dessa klipp återfinns i en handskriftsvolym med signum: F 840 f

Här hittar du dessa bilder i högupplöst version: Silhuettklipp

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Luciatåg på Carolina Rediviva

Föremål 259:
Luciatåg på Carolina Rediviva

Sedan många år uppmärksammas Luciadagen med ett lussefirande i den största läsesalen, A-salen, på Carolina Rediviva. Tidigare idag kom upp emot 500 personer för att se årets Lucia, snudd på maxantalet personer som får befinna sig i lokalen.

Musiken som framförs är naturligtvis hämtad ur våra musiksamlingar. Här kan du se sången Verbum caro factum est, en sång som finns med i boken Cancionero de Upsala, tryckt i Venedig år 1556, framföras av årets lussetåg på Carolina Rediviva: Verbum caro factum est

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »