Författare: Helena Backman (Sida 16 av 42)

Annonsblad o dyl. Åtgärder

10 december, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 258 av 400:
Kartotek över åtgärder för annonsblad och dylikt

I en kataloglåda av trä finns ett välanvänt kartotek med instruktioner över ur biblioteket ska sortera vissa annonsblad, kundtidningar och andra blad av periodisk karaktär, det vill säga utkommer med viss regelbundenhet. Dessa tryck inkommer till biblioteket med de pliktleveranser som landets tryckerier måste skicka in till ett visst antal bibliotek. Här har personalen slagit efter en viss titel och kan där se hur denna ska sorteras.

Idag finns sådana här uppgifter främst i digital form, men ett kartotek som detta är även en del av bibliotekets historia.

Text och bild: Helena Backman

Fjäderpenna ur kunglig hand

närbild på en bläckdoppad spets på en gåsfjäderpenna

6 december, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 257 av 400:
Fjäderpenna som tillhört Gustaf III

Med arkivhandlingar inkommer ibland en hel del kringföremål. Tidigare i bloggen har vi exempelvis visat en postväska som inkommit med den så kallade Gustavianska samlingen, som innehåller dokument och brev som tillhört Gustav III.

Även en penna har hittat in i samlingarna. Med denna finns en bifogad anteckning på franska, där det intygas att Gustav III den 19 augusti 1790 just med denna penna undertecknade ratifikationen av freden i Värälä, som slöts den 14 augusti samma år. Under anteckningen står ”Ehrenströms”.

Pennan är okatalogiserad, men ligger i tryggt förvar i handskriftssamlingen.

Text och bild: Helena Backman

Den svenska fäktkonsten

två män med stora hattar och långa rockar fäktas och den ene stöter värjan i hjärtat på den andre

3 december, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 256 av 400:
Palaestra Svecana eller den Adeliga Fechtare-konsten av Diedrich von Porath, utgiven 1693

Diedrich von Porath (1645-1703) var hovfäktmästare i Stockholm och därför den som lärde upp Karl XII i denna konst. Denna lärobok är det första verk om fäktning som publicerats på svenska, tryckt av David Kämpe i Stockholm år 1693.

De 24 illustrationerna i boken är utförda av kopparstickaren Erik Reitz (1660-1696). Bilderna visar hur fäktarna använder sig av långa steg vid framstötar, inte de korta snabba steg med vilka dagens sportfäktare rör sig fram och tillbaka på pisten.

I förordet finns en ursäktande text om tryckfel i boken, där författaren ber läsaren ha överseende med dessa och understryker mellan raderna att stavfel inte borde vara ett hinder i en bok om detta ämne.

Bilderna ovan är tagna ur ett exemplar tillhörigt Leufstabiblioteket med signumgravören : Leufstasaml. q 67
Några sidor ur ett annat exemplar med signum: Cr. 5:23 kan du se här i digital form: Palaestra Svecana

Text och bild: Helena Backman

Hästkapplöpningar 1917

närbild på etikett på ett paket med brunt papper om

29 november, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 255 av 400:
Paketerad bunt med program för travtävlingar från 1917

I magasinen på universitetsbiblioteket finns mängder av tryck som inte katalogiserats i detalj, utan har sorterats på sina respektive ämnesområden antingen årsvis eller på andra sätt, så att det ska vara lätt att leta efter. Här finns på avdelningen ”Sport” underavdelningen ”Kapplöpningssport” (det vill säga trav och galopp) och därunder avdelningen ”Tävlingar”. Här hittar vi buntar inslagna i brunt papper med program för travtävlingar som gick av stapeln för drygt 100 år sedan.

Det är mycket tydligt då vi ser dessa program att många av dessa kapplöpningar var nära knutna till militären och därför hölls i garnisonsstäder. Ett blad som listar reglerna för kapplöpningar i Visby 24 juni 1917 skriver att ryttarna måste vara iförda antingen röd rock eller uniform.

Idag är trav och galopp en stor sport omgiven av mycket vadslagning och ekonomiska transaktioner. Kanske var det likadant förr, bara i en betydligt mindre skala.

Text och bild: Helena Backman

Grand Hotel des Palmiers i Nice

27 november, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 254 av 400:
Vykort från Grand Hotel i Nice från en svunnen tid

När nu vintern är på väg är vi många som längtar ut på semester, och några av oss gör slag i saken. Vi skickar inte längre så många vykort som förr från våra semestermål, men de vykort som finns är nu liksom de var förr ofta något av reklammaterial för platser och firmor, såsom här ett odaterat vykort föreställande ett lyxigt Grand Hotel des Palmiers i Nice. Vykortet skall ha används fram till ca 1920.

Idag har fotografiet ofta fått ersätta tidigare konstnärliga avbildningar, men nog ser hotellet och den soliga stranden lockande ut som resmål för en sol- och badsemester även i denna form? Just detta kort blev aldrig skrivet eller postat. Kanske någon istället tog med det hem från en resa som ett minne från en vistelse i Nice för drygt 100 år sedan.

Detta vykort finns under signum: Vykort Utl.

Många fler vykort ur våra samlingar har blivit digitaliserade, även om dessa är långt ifrån alla som finns på universitetsbiblioteket: Digitaliserade vykort på Uppsala universitetsbibliotek

”Io. Grolierii et amicorum.”

närbild på devisen på grolierbandets nedre kant

22 november, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 253 av 400:
Ett Grolierband omslutande en inkunabel från 1498.

Den franske adelsmannen Jean Grolier de Sevèries (1479-1565) var en stor boksamlare. Böckerna i hans bibliotek lät han binda in i Lyon i mycket vackra band med karaktäristisk, geometrisk dekor i guldtryck. Längst ned på böckerna stämplades också hans exlibris, lydande ”Io. Grolierii et amicorum” i guld, en fras som kan översättas med ”Tillhör Jean Grolier och hans vänner”.

Här har vi ett exempel på det sådant Grolierband. På pärmens framsida finns titel på boken. Bandet omsluter en utgåva av Giovanni Nannis Auctores vetustissimi, tryckt av Silber i Rom år 1498. Förutom spår av slitage på pärmarnas utsidor är både bokband och tryck i ett utmärkt skick. Idag förvaras bandet i en specialgjord kapsel, så att inte pärmarna ska riskera att utsättas för mer slitage.

Groliers bibliotek skingrades 1675, och böcker från detta finns idag spridda på bibliotek runt om i världen – och här är alltså ett exemplar på Uppsala universitetsbibliotek.
Denna bok har signum: Ink. 31.150 fol. min.
Här finner du bokbandet avfotograferat i högupplöst version: Grolierband

Text och bild: Helena Backman

1800-talskopia av Linnéporträtt

övre hälften av Linnés kropp hämtad från en tidningsbild

19 november, 2018 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 252 av 400:
Tidningsillustration 1875 efter förlaga av Jean Eric Rehn

Uppsala universitetsbibliotek har nyligen köpt in en liten laverad teckning av Jean Eric Rehn (1717-1793) föreställande Carl von Linné. Omständigheterna kring detta kan ni läsa mer om här: Känt Linnéporträtt åter i Sverige.

Att bilden varit känd sedan länge och använts som förlaga till illustrationer i olika sammanhang är tydligt, inte minst genom detta exempel. I ett nummer av Ny illustrerad tidning från 4 december 1875 finns en kopia av denna teckning i trägravyr. Xylografen Jonas Engberg (f. 1833) har dock inte sett originalet av Jean Eric Rehn. Han har kopierat en litografi av engelsmannen John Samuelson Templeton, som under första hälften av 1800-talet uppenbarligen hade tillgång till originalet och kunde utföra sin kopia direkt efter detta.

Bilden har varit känd och använd här i Sverige, men först nu har originalteckningen alltså återvänt till Sverige, och finns i våra samlingar bland alla andra Linnéporträtten här.

Du finner denna xylografi i högupplöst version här: Ny illustrerad tidning 1875, där du även finner länkarna både till en fotografisk kopia av Templetons litografi och till Rehns original.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Pergamentbrev daterat 14 november 1413

14 november, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 251 av 400:
Pantbrev på pergament från början av 1400-talet

För precis 605 å sedan, daterades detta brev, som idag finns i universitetsbibliotekets samlingar. Detta pantbrev är skrivet på tidig svenska. Det är inte lätt att läsa den medeltida skrivstilen, om du inte studerat paleografi eller forskat i sådana dokument, så att du fått upp en viss vana. En summering av brevet lyder: ”Karl i ’Hielgstada’ (Gällstad?) pantförskriver till Arvid Jonsson sin gård i Staby i Rystads sn, Åkerbo hd.”

På bilden ovan: Alla the thetta bref høra hella se helsar jak Carl i Hielgstadhom æuerdheleca meth warom Herra. Kennes jak oppenbarlica meth thesso mino nerwaranda opno brefue mik hafua pantsat skælicom manne Awidh (!) Jonsson min gardh i Stafby, som er siexstan spanna afgeld, liggiande …

Brevet har signum: Pergamentsbrev av den 14 november 1413
Hela brevet kan du se i högupplöst version här, där du även finner en renskrivning av brevet: Pergamentsbrev av den 14 november 1413

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sultan, Ulmer Dogg

en vit hund med svarta öon och svart tecknin gunt ögonen ligger på en randig matta

12 november, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 250 av 400:
Målning av en grand danois av Richard Fjellstedt

I universitetsbibliotekets samlingar finns ett antal teckningar av konstnären Richard Fjellstedt (1838-1892). Han föddes i Smyrna, där hans far var missionär. En av akvarellerna i samlingarna avbildar en så kallad Ulmer dogg, ett äldre namn på en tysk variant av rasen grand danois, med namnet Sultan. Hundens lugna temperament är fint fångad i bilden.

Det finns fler djurmotiv bland Fjellstedts verk, som denna charmiga akvarell med en trött ljusbrun tax och en sköldpaddsfärgad katt. Dessa sällskapsdjur är så fint avbildade i avslappnat tillstånd. Kanske är det konstnärens egna husdjur vi ser?

Här kan du se Fjellstedts andra teckningar och målningar i universitetsbiblioteket samlingar i digital form: Richard Fjellstedt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Clownen Max bortskänker levande gris

grynigt fotogafi med en clown med en gris med clownmössa på

8 november, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 249 av 400:
Cirkusaffisch för Cirkus Renard

Cirkusdirektör för den danska Cirkus Renard var Max Renard (1865-1945). Max var född som Maximilian (Erechim) Fuchs i Simpferopel på Krim. Han kom senare att kalla sig Max Renard (vilket precis som Fuchs betyder Räv, men låter stiligare). På sin turné under 1890-talet kom cirkusen till Sverige. Vi kan misstänka att det är direktören själv som är Clown Max på bilden på affischen, som här har lånat ut sin höga clownhatt till den gris som ska ges bort till den som fångar grisen i svansen.

Denna affisch ä endast en av en mängd cirkusaffischer som nyligen blivit digitaliserade ur universitetsbibliotekets samlingar: Svensk affischsamling : cirkusaffischer

Affischen har signum: Svensk affischsamling cirkusaffischer (mapp) [Renard]
Du kan se och ladda ned en högupplöst version av affischen här: Cirkus Renard

Text: Helena Backman
Bild : Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Författare: Helena Backman (Sida 16 av 42)

Annonsblad o dyl. Åtgärder

Fjäderpenna ur kunglig hand

Den svenska fäktkonsten

Hästkapplöpningar 1917

Grand Hotel des Palmiers i Nice

”Io. Grolierii et amicorum.”

1800-talskopia av Linnéporträtt

Pergamentbrev daterat 14 november 1413

Sultan, Ulmer Dogg

Clownen Max bortskänker levande gris

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar