400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 18 av 42)

Avtecknat träsnitt i den äldsta boken på svenska språket

detalj från det tecknade titelbladet med små djävlar som väger en människas själ
1 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 238 av 400:
Avtecknat saknat träsnitt i den äldsta boken tryck på svenska språket

Den första bok som trycktes på det svenska språket har den ålderdomligt stavade titeln Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, det vill säga Jean Gersons bok Av djävulens frestelse. Boken översattes från franskan av Ericus Nicolai och trycktes i Stockholm av boktryckaren Johannes Smedh 1495. Vårt exemplar saknar det träsnitt som prydde titelbladet. Detta har vid ett senare tillfälle blivit ersatt av en avtecknad och färglagd version.

kristus över en scen från helvetet med små jävlar

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:67

Samma motiv har dock använts i flera böcker, och vi kan därför jämföra avteckningen med trycket i en annan översatt bok av Jean Gerson, denna gång Ars moriendi, tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1514.

träsnitt medkristus över en scen från helvetet

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:56

Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse har hyllsignum: Sv. Rar. 10:67, och du finner den även i digital kopia här: Jean Gerson Av djävulens frestelse

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Tycho Brahes namnteckning

tycho brahes namnteckning
27 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 237 av 400:
Tycho Brahes namnteckning ur Wallers autografsamling

Läkaren Erik Waller (1875-1955) efterlämnade en stor handskriftssamling, bestående av ca 38 000 dokument, som förvärvades av Uppsala universitetsbibliotek. Här finner vi en stor mängd brev, men även läkarrecept, föreläsningsanteckningar och annat handskrivet material efter kända personer inom medicin och annan vetenskap. Här finns bland annat sidor ur stamböcker, urtagna ur sitt sammanhang.

Här finner vi ett par lösa blad med Tycho Brahes egen namnteckning.

vacker sida med teckning i mitten och autografen under

Signum: Waller Ms dk-00231

De enskilda bladen har troligen sålts ett och ett av säljare, för att på så sätt ge mer förtjänst.

större version av bladet

Signum: Waller Ms dk-00229

Detta och mer digitaliserat material med anknytning till Tycho Brahe i Uppsala universitetsbibliotek hittar du fritt tillgängligt på nätet.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom databasen Alvin)

bläckstämpel med uppgiften Waller MS Univ-bibl. Uppsala

Templum honoris i Värmlands nationsmatrikel

detalj med ärans tempel, en röd byggnad med grönt tak på toppen av ett berg
24 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 236 av 400:
Akvarell i Värmlands nationsmatrikel för tiden 1595-1807.

Studentnationerna i Uppsala har ofta deponerat sitt äldre arkivmaterial på Uppsala universitetsbibliotek, där det ligger mer skyddat än på nationerna, och där det kan vara mer åtkomligt för forskning för både nationsmedlemmar och andra intresserade. Här finns exempelvis Värmlands nations matrikel för perioden 1595 till 1807, där denna akvarell med sitt symboliska motiv finns inbundet i volymen.

studenten på sin väg uppför ärans berg

På bilden sitter en person, vilket ska föreställa en student, i en vagn uppför en slingrande väg mot Ärans tempel, symbolen för en genomgången utbildning och starten på en strålande karriär. Här åtföljs han av personifierade laster, dygder och andra mytologiska figurer, mellan vilka han ska ta sig fram till dess han når sitt mål. Längst bak går lasten Invidia (Avund) som följer i ledet efter Gloria (Härligheten), Virtus (Dygden) och Pietas (Fromheten). Prudentia (Klokheten) styr vagnen som dras av Occasio (Möjligheten) och Fortuna (Lyckan, lyckans gudinna). Nog ska vi än idag vara kloka och ta vara på den lyckliga möjligheten att få ägna oss åt studier. Längst fram i ledet går Fama (Berömdheten, ryktets gudinna).

hela bilden med templet längst upp och processionen på väg uppför dess sluttning

Enligt uppgifter i litteraturen är akvarellen utförd av N. Brelin år 1723.

Den handskrivna matrikeln har hyllsignum: U 1500 b
Här kan du se akvarellen i högupplöst version: Templum Honoris

Mer om denna bild och annat kan du läsa i boken: Upsalastudenten genom tiderna. En skildring utgiven i anledning av Upsala studentkårs hundraårsminne, Uppsala: Lundequistska, 1950.

detalj med en liten räv från akvarellen

 

Ätten Winstrups sköldebrev lagat

20 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 235 av 400:
Adliga ätten Winstrups sköldebrev daterat 20 april 1658

Ett sköldebrev är ett dokument som visar att någon blivit adlad, och dessutom har rätt att använda ett heraldiskt vapen. Detta vapen beskrivs i detalj i dokumentets text, men avbildas också noggrant i brevet. Den person som i och med just detta sköldebrev fick sitt adelskap på pränt var biskopen i Lund Peder Winstrup (1605-1679). Han var den som tog initiativet till grundandet av universitetet i Lund, och rönte stor uppmärksamhet härom året, då hans kvarlevor genomgick en grundlig analys och under en kortare tid fanns att beskåda för den som var på plats i Lund.

det trasiga sköldebrevet

Hans sköldebrev finns dock här på Uppsala universitetsbibliotek, och tills helt nyligen har det varit i ett mycket trasigt skick. Nu har det dock genomgått en restaurering och revor och hål har lagats.

detalj med pergament som just klistrats ihop med tunt rispapper

Bokbindare Adam Larsson har försiktigt rengjort pergamentet samt fäst samman de åtskilda delarna och fyllt revor och hål  med tunt papper på ett bevarandemässigt säkert sätt, ett arbete som kräver professionell kunskap och stor noggrannhet. Resultatet är ett återigen hanterbart sköldebrev. Som förstås av detta arbete kräver våra äldre samlingar löpande handgriplig vård och omsorg för att bevaras för framtiden.

det rengjorda och hopklistade sköldebrevet

Text: Helena Backman
Foto: Adam Larsson

Vy mot Greifswald

vy över greifswald från fjärran
17 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 234 av 400:
Laverad pennteckning föreställande Greifswald, tecknad av Johan August Anckarsvärd

Under 1800-talets första två decennier befann sig Johan August Anckarsvärd (1783-1874) som svensk officer nere på kontinenten. Det är kanske från denna tid som han nedtecknade Greifswald på avstånd, som det står på teckningen, ”Ritat efter naturen …” Ytterligare några tyska städer blev nämligen förevigade av honom, varav en teckning över Bielefeld är daterad till 12 juni 1814 då han befann sig på fälttåg i Tyskland.

Bielefeld år 1814

Hemma i Sverige igen ägnade sig Anckarsvärd åt skötseln av sina gods och åt politik, och var också intresserad av och engagerad sig inom konst och vetenskap och satt med i svenska akademier.

I våra bildsamlingar finner du en mängd teckningar av Anckarsvärds hand. Du finner dem alla i digital form här: Johan August Anckarsvärd.

Teckningarna ovan i högupplösta versioner finner du här: Greifswald respektive Bielefeldt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fragment med Linnés namnteckning

detalj av brevet med carl von linnés namnteckning
13 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 233 av 400:
Fragment av brev till okänd person, undertecknat av Carl von Linné

Erik Wallers autografsamling köptes in till Uppsala universitetsbibliotek efter hans bortgång 1955. Här kan vi finna autografer av mer eller mindre allmänt kända personer från 1500-talet och framåt, främst inom fältet medicin. Autograferna kan se olika ut – ibland är det en lång handskriven text, anteckningar på lösa papper, ett långt brev eller annan textmängd, ibland som här endast ett fragment där ändå själva signaturen framgår tydligt.

I samlingen ingår detta mycket fragmentariska brev, undertecknat av Carl von Linné. Att det rör sig om en personlig vän framgår av tilltalet, men vännens namn finns inte med. Fragmentet är uppklistrat på ett ark kartong, i sitt stympade skick.

bild på ett brev som fått större delen sönderklippt och därefter klistrats på grått papper

I Wallersamlingen finns dock en mängd andra brev och anteckningar av Linnés egen hand, liksom annat material som nämner eller handlar om Linné och hans gärning: Av och om Linné i Wallersamlingen. Men som detta fragment visar, är alla autografer av Linnés hand av intresse för en samling.

Här hittar du direkt till brevfragmentet i högupplöst version: Letter 1750-1799

Fragmentet har signum: Waller Ms se-01926

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Rund kapsel för pergamentrulle

den röda kapseln hålls upp med en hand, i bakgrunden ligger rullen på en grön yta
10 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 232 av 400:
Liten röd kapsel med guldtryck för pergamentrulle

I den Nordinska samlingen här på universitetsbiblioteket finns en liten rund kapsel. Denna behållare är utformad som en tub i papp, klädd med rödfärgat skinn och med dekor och titel tryckt i guld, precis som på en inbunden bok. Detta passar bra, eftersom den är till för förvaringen av en handskrift.

den första biten av pergamentrullen utrullad

Denna kapsel är tillverkad för en pergamentrulle från senare delen av 1400-talet, en rulle som utrullad är hela 138 cm lång, men endast 10,5 cm bred. Den prydliga texten är tydligt präntad. Lilla Rimkrönikan skildrar Sveriges historia, och vi kan bara ana hur många som läst denna genom de ytterligare dryga 500 åren som gått sedan dess nedtecknande.

på insidan av den öppnade kapseln- syns marmorerat papper

Själva kapsel är dock av ett ca 200-300 år yngre datum. På insidan är kapseln fodrad med grönt samt kammarmorerat papper.

Pergamentrullen med sin kapsel har signum: Nordin 725

Text och bild: Helena Backman

Vackert illuminerat bokomslag

närbild på målad kvinna med strålar omkring, stående på en månskära
6 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 231 av 400:
Återanvända medeltida pergamentblad kring sen 1600-talsbok

Nog är de flesta medeltida pergamenthandskrifter en fröjd för ögat med sin oftast vackert präntade stil, ibland utsmyckade med dekorativa slingor, arbetade anfanger och illuminationer. Men inte ofta blir det så här vackert, då ett par blad ur en medeltida handskrift fått bli bokband till en modernare, tryckt bok.

hela framsidan av pärmen

På främre pärmen har en vacker illumination föreställande ”Kvinnan klädd i solen”. I Nya testamentets Johannes Uppenbarelser står nämligen att läsa: ”Ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud.” Från 1200-talet och framåt tolkades denna kvinna ofta som Maria.

bokens rygg och baksida, målad med blomrankor i glada färger

Även pärmens baksida är vacker för ögat. Det är inte svårt att förstå varför någon valt just dessa sidor som omslag till en bok. Därför har dekorativa växtslingor och en liten fågel också överlevt in i vår tid.

detalj från omslaget med en liten gul fågel på en blomma med en grön och en röd vinge

Boken som fått detta omslag är Heinrich Arnold Stockfleths Orationes synodales, tryckt i Plauen 1699, och har signum: Obr. 49.331

Text och bild: Helena Backman

Vår minsta bok med svensk text

en bok ligger uppslagen och däri ligger en pytteliten bok
3 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 230 av 400:
Miniatyrbok innehållande bönen Fader vår på olika språk, däribland svenska

I vår samling med svenska rariteter finns denna lilla miniatyrbok med texten till Fader vår tryckt på amerikansk och brittisk engelska, tyska, nederländska, spanska och svenska. För att kunna läsa texten krävs pincett och förstoringsglas.

en liten svart bok med ett guldkors på ligger jämte ett gem som är ca fem gånger större i höjd

Boken är bunden i svart skinn med ett guldkors och kantlinjer tryckta på främre pärmen och mäter inte mer än 3,5 x 3,5 mm. Därför har den lilla volymen ovan fått en egen kapsel i form av lite större bok för att inte komma bort i hyllan – en nysning är nog för att den ska komma på avvägar.

en hand håller en kaspel i form av en bok bunden i prickigt bokpapper och med ett knytsnöre över främre snittet

Detta minimala tryck utfördes på 1950-talet av Gutenberg Shop för att få inkomster till Gutenbergmuseet i Mainz. Museet har även låtit trycka upp andra miniatyrböcker i liknande format.

I våra samlingar finns två exemplar av detta lilla tryck, med hyllsignum: Sv. Rar. 10:706 respektive Sv. Rar. 10:773

Text och bild: Helena Backman

Äldre bilder på Akademikvarnen i Uppsala

skiss från sent 1600-tal över kvarnbyggnaden
30 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 229 av 400:
Teckning från senare delen av 1600-talet på Akademikvarnen i Uppsala

I måndags kunde du här i bloggen se hur Akademikvarnen i Uppsala eldhärjades 1910. Tidigare avbildningar visar hur kvarnen ändrat utseende genom tiderna. Den äldsta skissen i samlingarna ser du här ovan, där Erik Dahlberg (1625-1703) tecknat av kvarnen i blyerts. Denna skiss ingår i en handskrift med signum Palmskiöld 279 i våra samlingar.

tuschteckning av kvarnbyggnaden

I slutet av 1700-talet har konstnären Johan Gustaf Härstedt (1756-1820) gjort en tuschlavering av Akademikvarnen, och 1797 även en akvarell över en utsikt över kvarnen och närbelägna hus utmed ån.

akvarell i lysande färger med kvarnen och närbelägna hur utmed Fyrisåns vatten

Dessa och fler bilder på Akademikvarnen ur vår samlingar, både teckningar, tryck och fotografier, hittar du här i digital form: Akademikvarnen i Uppsala.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »