400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 21 av 42)

Vackert boktryck från 1400-talet

detalj från nedre delen av sidan, målade växtrankor med blommor i rött och blått
18 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 208 av 400:
Inkunabel med handmålade detaljer

Att de första boktrycken på 1400-talet, inkunablerna, skulle efterlikna de tidigare handskrifterna är tydligt då vi ser en sådan här vackert illuminerad förstasida. Efter det att själva sidan tryckts av boktryckaren, kunde den lycklige ägaren till boken beställa extra utsmyckning av någon konstnärligt lagd person. Utrymmen för sådan tillagda anfanger har därför lämnats blanka i själva trycket. Inte alla ägare fann det dock nödvändigt att lägga till sådan här utsmyckning, och vi kan därför hitta böcker i samlingarna som saknar sådana tillagda utsmyckningar, där ägaren sparat på sina slantar.

helsida med tryckt text i två spalter och däromkring målade växter i grönt, rött och blått

Den här boken, Vitae sanctorum patrum, författat av helgonet Hieronymus (ca 347-420) är tryckt i Köln av boktryckaren Bartholomaeus de Unkel, omkring 1480. Under  boktryckarkonstens första i tid i Europa var efterfrågan stor på klassiska verk, så antika författare och kyrkofäder är rikt representerade bland de äldsta trycken. Naturligtvis var detta litteratur som efterfrågades av de stora lärosätena, och just denna har tidigare funnits i Jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo i Polen fram till 1600-talets början.

Boken tillhör universitetsbibliotekets samling av inkunabler och har signum: Ink. 33:134 fol. min.
Hela boken finns i digital kopia i högupplöst format: Vitae sanctorum patrum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

John Pinkertons porträtt i färgtryck

detalj från porträttet, närbild på ansiktet och glasögon i pannan
14 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 207 av 400:
Tryckt porträtt föreställande den skotske antikvarien John Pinkerton från senare delen av 1800-talet

John Pinkerton (1758-1826) var antikvarie, kartograf, historiker och numismatiker, med en hel del även för sin samtid ytterst kontroversiella åsikter – han ville exempelvis helt rentvå Skottland från dess keltiska bakgrund. Vissa har därför omnämnt honom som excentrisk, andra som milt vansinnig.

målat porträtt av pinkerton med glasögon uppe i pannan

Det jag finner mest slående med detta porträtt är att John Pinkerton avbildas med sina glasögon uppe i pannan. Så där går vi som bär läsglasögon väl rätt ofta omkring, så att vi håller reda på dem och har dem nära till hands då de behövs. Men det är inte lika vanligt att se någon avbildas på detta sätt på ett mer formellt porträtt längre bakåt i tiden. Andra porträtt avbildar honom med glasögonen på näsan, såsom detta i en museisamling i England.

Detta porträtt är en del av Wallers autografsamling, en samling omfattande ungefär 38000 dokument som samlats av läkaren Erik Waller (1875-1955) som köptes in till Uppsala Universitetsbibliotek under 1950-talet.
Porträttet har signum: Waller Ms alb-62:132

Du kan se en högupplöst version av porträttet här: John Pinkerton

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Allt om Vikbolandsbanans järnväg

bruna mappar med guldtext på
11 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 206 av 400:
Handritad dokumentation över Vikbolandsbanans järnväg i Östergötland

Bland samlingarna av kartor och bilder finns sedan en tid tillbaka fyra långsmala läderportföljer med dokumentation i form av totalt 235 ritningar över den smalspåriga Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, NSVJ. Denna dokumentation utfördes år 1915. Två portföljer innehåller själva järnvägssträckan, de andra två innehåller husbyggnader respektive broar.

karta över en del av järnvägsbanan

Vikbolandsbanan togs i bruk åren 1893-1895 (till Valdemarsvik 1906) och drevs som ett aktiebolag fram till 1950 då den förstatligades. Järnvägslinjerna lades ner successivt under 1960-talet då ”järnvägsdöden” slog till i Sverige. Därför är denna dokumentation mycket värdefull som ett stycke svensk järnvägshistoria.

i en uppslagen mapp ser vi tecknade bilder på ett stationshus

Mapparna har ett långsmalt och praktiskt format i tåligt material. Vi kan tänka oss att någon burit runt en eller flera i en rockficka eller väska ute i fält.

detalj från mappen med broar

Alla dessa kartor och planer i sina portföljer är nu digitaliserade och tillgängliga i digital kopia: Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg

Text: Helena Backman på underlag från Mats Höglund
Bild: Helena Backman

Blindstämpel för universitetsbibliotekets böcker

sigillstämpel stående på ett bord
7 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 205 av 400:
Blindstämpel för Uppsala universitetsbibliotek

Den vanligaste formen av märkning i Uppsala universitetsbiblioteks böcker är vår blå bläckstämpel i olika format, vilken kan ses även i våra allra mest moderna tryckta böcker, på titelsidan och längst bak i boken. Men det finns även andra sätt att göra ägandet tydligt.

närbild på reliefstämplen

Med hjälp av en blindstämpel kan du sätta din stämpel i relief på bokbladen. En sådan kan användas när det gäller extra fina konstböcker eller liknande, där du inte vill att stämpeln blir lika iögonfallande. En sådan stämpel är dock minst lika beständig och outplånlig som bläckstämplar.

hela stämpeln på ett bord

Text och bild: Helena Backman

Göternas gudar i akvarell

4 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 204 av 400:
Akvarell från sent 1600-tal med fornnordiska gudar

En handskriftvolym ur den Palmskiöldska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek innehåller en akvarell, avsedd att vara förlaga till illustration i Erik Dahlberghs stora planschverk Suecia antiqua et hodierna (”Det forna och nuvarande Sverige”), som trycktes under senare delen av 1600-talet. Denna målning ska vara en kopia efter en förlaga i en handskrift på pergament, funnet i dödsboet efter någon Gyllensparre på Kronobergs slott. Konstnären bakom denna kopia lär vara en Paul Rudebeck.

Akvarell över de nordiska gudarna tecknade i gula och röda färger. Oden har full rustning på sig och sitter med krona på huvudet och bägare i handen.

Akvarellen föreställer de fornnordiska gudarna med Oden i full riddarrustning i högsätet och Tor med sin hammare bredvid, där han framkallar åska under taket i salen. Några av de nordiska gudarna avbildas med påfallande orientaliska attribut, som turbaner och spetsiga skägg,  vilket speglar dåtidens tankar om Norden som all kulturs vagga.

Att målaren haft kristen bakgrund kan man nog ana i avbildningen av den som torde vara Loke – nog ser han mer ut som en djävul, där han röd och med horn i pannan tittar fram under ett bord i salen.

detalj från målningen med en röd djävul som tittar fram under ett bord

En högupplöst version av målningen finner du här: Göternas gudar [s. 120 i Palmsk. 301]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryckt exlibris efter Friedrich Roth-Scholtz

närbild på kopparstick med ett liggande lejon
31 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 203 av 400:
Tryckaren Friedrich Roth-Scholtzs graverade exlibris i bok om mineraler

kopparstick med en vapenskälc och under ett liggande lejon

I de böcker som köpts i andra hand till Charles De Geers bibliotek på Lövstabruk hittar vi olika former av ägarmarkeringar i böckerna. En speciellt vacker sådan har den tyske tryckaren och förläggaren i Nürnberg Friedrich Roth-Scholtz (1687–1736) låtit trycka direkt på baksidan av titelbladet i en bok om mineraler. Detta exlibris visar hans vapen och frasen ”Ex Bibliotheca Friederici Roth-Scholtzii.” Denna stolta ägarmarkering är alltså tryckt direkt på boksidan med hjälp av en press för kopparstick, och återfinns i fler böcker som en gång har tillhört Roth-Scholtz. Böckerna har nu spridits i olika samlingar i Europa och USA. Under detta exlibris har Roth-Scholtz låtit trycka en vinjett med ett lejon och mottot: ”Torpore, nescit firmo men robore nixa”.

Att återfinna en bok om mineraler i bruksägaren Charles De Geers bibliotek är inte överraskande. Boken är Dissertazione epistolare del fosforo minerale ò sia della pietra illuminabile Bolognese … av Luigi Ferdinando Marsili (1658-1730), tryckt i utökad upplaga i Leipzig 1702, med parallelltext på latin.

bokstaven M som initial med en man som hackar på en sten i bakgrunden

I själva boken finns också andra vackra illustrationer i koppar- eller metallstick, jämte vinjetter och initialer.

Text och bild: Helena Backman

en liten graverad vas med växtslingror

En Constanter i Leufstabiblioteket

detalj från ett titelblad där ordet Constanter står skrivet för hand
28 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 202 av 400:
En bok tidigare ägd av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens

Leufstabiblioteket är något av ett holländskt bibliotek i Sverige, då Charles de Geer med rötterna i Utrecht är den som satt sin prägel på samlingarna. Just nu pågår projektet The Library of Leufstabruk, ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna. Förutom personal från Universitetsbiblioteket deltar bibliografen Alex Alsemgeest från De Koninklijke Bibliotheek i arbetet.

Just nu befinner sig Alex Alsemgeest i Sverige där han på plats går igenom samlingarna. Här hittar han spännande material och andra spår från eller med anknytning till Holland. I sin blogg har han nyligen skrivit om sitt senaste intressanta fynd i Leufstabiblioteket: en bok som tidigare ägts av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens (1596-1687). Dennes motto ”Constanter” skrivet med karaktäristisk hand visar att boken ingått i hans bibliotek.

foto av hela titelbladet till boken

Boken är ett exemplar av Histoire de la vie de la reyne Christine de Suede. Boken har tryckeriuppgiften Stockholm 1677, en uppgift som är falsk. Boken är högst sannolikt tryckt i Nederländerna, enligt Alsemgeest. Huygens bibliotek är idag spritt över världen, men uppgift om de exemplar som kan knytas till honom samlas på en webbplats: Exemplar olim Const. Hugenii.

Läs mer om boken och dess tidigare ägare, samt mer om Huygens bibliotek i ett blogginlägg av Alex Alsemgeests: Constanter (på engelska)
Du kan även fortsätta följa hans pågående arbete med Leufstasamlingen genom att följa hans blogg.

Text: Helena Backman (med uppgifter hämtade från Alex Alsemgeests blogginlägg)
Bild: Alex Alsemgeest

Gåva vid 350-årsfirande

foto på ett keramikfat i ljusgrått och mörkgrått på ett svart bord mitt i ett bokmagasin
24 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 201 av 400:
Vackert keramikfat överlämnat som gåva vid universitetsbibliotekets 350-årsjubileum.

Eftersom vi närmar oss universitetsbibliotekets 400-årsfirande, har vi naturligtvis lagt en hel del jubiléer bakom oss. Spår av dessa kan synas här och där i lokaler och magasin. I det magasin där böcker av antika författare står, ett magasin som därför brukar kallas Scriptores, står till exempel ett stort vackert keramikfat i gråblå nyanser, vilket gör sig vackert mot den svarta bordsyta där det är placerat.

Fatet är utformat av keramikern Ingrid Atterberg (1920-2008) under hennes tid som verksam vid Uppsala-Ekeby 1944-1963. Hon har även gjort offentliga utsmyckningar och mottagit internationella utmärkelser.

Detta fat gavs till universitetsbiblioteket som gåva av Uppsala kommun vid bibliotekets 350-årsjubileum. Otaliga besökare till boksalen har passerat detta vackra fat, som så fint passar in i den omgivande biblioteksmiljön.

Text och bild: Helena Backman

Halvvägs mot 400: Vackert bokband av Johan Öman

ett bokbandsbeslag i form av ett änglahuvud med vingar i mässing
21 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 200 av 400:
Vackert bokband till en tysk bibel bundet av bokbindarmästaren Johan Öman runt 1720.

Vi har nu kommit halvvägs mot det förestående 400-årsjubileet. Dessutom är vi halvvägs bland de föremål som får representera Uppsala universitetsbiblioteks samlingar och bibliotek i denna blogg. En sådan milstolpe känns lite speciell, och dagens föremål får därför bli något alldeles extra.

bild på hela framsidan av bokbandet, ett brunt skinnband översållat med guldstämplar i form av blommor, stjärnor, fåglar och annan ornamentik

Jag passar då på att välja en personlig favorit, ett fantastiskt bokband av Johan Öman, bokbindarmästare verksam i Stockholm under tidigt 1700-tal. Öman föddes i Grisslehamn 1677, flyttade till Stockholm där han arbetade först som lärling och senare i sin egen verkstad på Styckgjutaregatan. Stilen kallas för ”gyllenläderstil”, en praktfull syn med sin rika guldtryckta dekor av rullar och stämplar på skinn över tjocka träpärmar. Hela volymen har måtten 47,5 x 32,5 x 13 cm.

Själva bibeln som fått dessa underbara pärmar är tryckt i Nürnberg år 1700.

detalj av guldtryckt dekor i form av ett par små fåglar med näbbarna mot varandra

Denna bibel ingår i samlingarna på Leufstabiblioteket, en samling som just nu håller på att katalogiseras inom ett projekt med medel från Riksbankens jubileumsfond. Om samlingen och om projektet kan du läsa mer här: Leufstabiblioteket.

Hela bokbandet ur de flesta vinklar kan du se i digital form: Bokband: Biblia… 1700.

Text och bild: Helena Backman

Färgsprakande marmorering i engelskt bildverk

närbild på marmorerat papper i gult, blått, vinrött och orange
17 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 199 av 400:
Marmorerade försättsblad i ett engelskt bildverk om Sark

Färgerna i ett häftigt marmorerat bokpapper kan slå emot dig med oväntad kraft när du öppnar en till synes anspråkslös bok. I ett engelskt bildverk, troligen från 1800-talets slut, som visar sepiafärgade vyer från den brittiska kanalön Sark, lyser färgerna mot oss från insidan av den gröna klotpärmen.

boken ligger uppslagen på ett brunt träbord, så att de första två sidornas marmorering i zickzackmönster syns

Bildverket bands av den engelska firman Wardley & Arnold på grannön Guernsey, och har tidigare tillhört Charlotte Pearson, den gynnare av universitetsbiblioteket som vi tidigare skrivit om i bloggen.

en inklistrad etikett på ett marmorerat blad med namnet på firman

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »