400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 22 av 42)

Nygammal sorgemusik vid kunglig begravning

Föremål 198 av 400:
Nytryck av begravningsmusik från 1630-talet

Alla våra musiktryck ingår i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek, vare sig de är gamla eller nya. När det gäller musiktryck som idag endast finns kvar i få tryckta exemplar, har det setts som angeläget att låta trycka upp dessa igen till glädje för de forskare som studerar dess bruk och musiker som återskapar äldre musik. Detta gäller exempelvis den sorgemusik som komponerats med anledning av Gustav II Adolfs död och begravning, som givits ut i nytryck av Musikaliska konstföreningen år 1932.

nytryck av titelbladet Threnodia ur häftet

I detta nytryck finns Threnodia (ungefär ”Sorgesång”) av Thomas Boltzius, verksam 1622-1634, vilken komponerades år 1632, året för Gustav II Adolfs död. Här ingår också verket Pugna triumphalis (ungefär ”Segersång”) komponerat av Andreas Düben (1597-1662) för kungens begravning, vilken redan tidigare utgivits i nytryck.

Titelbladet till Pugna triumphalis i nytryck i häftet

I företalet av Natanael Fransén i detta tryck kan du läsa mer om kompositionerna: Länk till den digitala kopian.
Trycket har signum: Sv.vok.mus.tr. 443:48

Något senare 1600-talsmusik med anledning av en annan kungs begravning kunde ni läsa om i bloggen redan förra året: Musik till en kunglig begravning.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Personvers på bygdemål

Föremål 197 av 400:
Bröllopsvers från 1740 författad på vadsbomål.

I Uppsala universitetsbiblioteks stora samling personverser finner vi en hyllningsdikt med anledning av giftermålet mellan en Nils Northman och Christina Fegræus. Dikten är skämtsamt författad på västgötska, närmare bestämt vadsbomål, av prosten Axel Petersson Luth (1708-1781). Luth lär ha framfört denna vers vid bröllopet i Fägreds prästgård, förklädd till vadsbobonde.

Den långa titeln på första sidan anger tonen:
”Rä sum bå bita å supa wa alt; när håppet wa ute å ja sat å swalt, så kom jak i grefwens ti å fick wära mä på dä flincka gästebödt, når den kapawle bårmästaren i Skara den möge boklähla, skripserliga, å te alt dä sum förewiskar, wählwise å utstugderade harrn här Munser Nis Northman, hadde bröllupp å prästwigdes mä den ena åf de wackre proste jomfrura i Fägre må weta, den umöjeli fina, kruserliga å te alt dä sum sa wära, så wuhli, snälla å farli beskedeliga jomfrua, jomfru Stina Fegræus, sum stog på Håhlmen mä vhart pråhl å skräckeligit tracktamente i mö grant å stort folcks mä wära, tras ätter då wi hadde te wåhrat i marje måna i åhr, sum ä suttanhundra å twå tiug, så när fulla. Män hur dä bar te dä ena mä dä ara, å hur jak kom te å wåra mä å hwa ja ohla’ å häfde ur mek bå före å ätter då står alt präntat i denna kuppia sum ja mä ega hånn kunsepperat,  sum di kalla Jon Jwaarsa i Wesabo, Hwåsholta bu, å Snultorpa-socken.”

första sidan av bröllopsdikten

Du kan läsa mer om denna vers i följande artikel: Johan Götlind: ”En västgötsk landsmåls skald ock en bröllopsdikt från 1700-talets förra hälft”, Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1919, h. 3, s. 5-37
Här hittar du också dikten i sin helhet med kommentarer, vilket gör den mer lättläst för den som inte behärskar frakturstilen eller västgötskan till fullo.

I dagarna har vi lagt ut vår katalog över personverser på universitetsbiblioteket fritt tillgänglig på nätet. Här kan du se vilka personer som blivit hyllade eller själva skrivit en hyllningsvers till någon annan, och du kan direkt i katalogen beställa fram trycken för att studera dem i Specialläsesalen på Carolina Rediviva.

Text och bild: Helena Backman

Etiopisk handskrift från 1400-talet

Föremål 196 av 400:
Johannes uppenbarelse med mera på fornetiopiska i handskrift från 1400-talet

En mycket vacker handskrift på fornetiopiska, ge’ez, finns sedan början av 1700-talet på Uppsala universitetsbibliotek. Handskriften förvärvades till universitet av studenten från Uppsala, sedermera ärkebiskopen, Henric Benzelius (1689-1758) på plats i Kairo. Henric Benzelius var då i slutet av en flera år lång studieresa, under vilken han bland annat tillfångatogs vid kalabaliken i Bender, tjänstgjorde som legationspredikant i Konstantinopel och besökte Arabien, förutom besökte en rad europeiska länder.

första sidan i volymen, sidan med text i rött och svart

Handskriften är präntad på pergament på 1400-talet och troligen senare bunden i ett europeiskt skinnband. Hela handskriften finns i högupplöst digital kopia: Revelation of St. John; Maṣḥafa ḥasāb; Passion prayer

detalj från sista sidan ab första avsnittet i boken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Utprovning av glasögon på 1600-talet

Föremål 195 av 400:
Bok om glasögon från 1600-talet

I boken Uso de los antoios … (Bruket av glasögon) av den spanske jesuiten Benito Daza de Valdés , tryckt i Sevilla 1632, förklarar författaren i detalj vad en optiker bör veta. Han förklarar hur ögat och dess brytningar i sig fungerar, hur dåtidens glasögonlinser fungerade och i en tredje särskilt uttömmande del tar han upp kliniska problem som optikern kan stöta på vid synundersökningar och hur de praktiskt kan lösas i form av linser, i form av frågor och svar.

titelbladet av boken

Likheterna med dagens synundersökningar och analyser är slående. Glasögon är verkligen en fantastisk uppfinning som de flesta av oss kommer att behöva ta hjälp av någon gång under våra liv.

linsens brytning förklaras

Många träsnitt finns i boken, både som visuella pedagogiska illustrationer och som ren utsmyckning, ofta på  glasögon- eller syntema. Här återfinns också författaren själv med ett stiligt porträtt.

porträtt i träsnitt av Benito Daza de Valdes

Boken finns i Wallersamlingen med signum: Waller 2311 rar

Text och bild: Helena Backman

Studentmössor på Valborg

Föremål 194 av 400:
Fotografi på valborgsfirande studenter efter mösspåtagningen

Vi ses väl i Carolinabacken idag?

Som alla studenter i Uppsala känner till, är en av Valborgsmässofirandets stora höjdpunkter den gemensamma mösspåtagningen nedanför Carolina Rediviva, där universitetets rektor leder påtagningen på slaget klockan 15. Som synes på denna bild är det inte bara uppsaliensiska eller svenska studenter som är välkomna, utan här deltar även personer från andra universitet.

foto på tre kvinnor och en man, alla i studentmössor, två av dem vanliga svenska studentmössor, de andra tv svarta från sina respektive länder

På detta fotografi från 1947 ur våra samlingar ser vi Tanja Sealborn från Nederländerna, Michéle Cazaux från Frankrike, Signe Larsson från USA och den svenske studenten Lennart Oldenburg. Fotografen är okänd – känner du till vem som tagit bilden, blir vi glada om du hör av dig till oss på biblioteket, så att vi får reda på detta.

En högupplöst kopia av bilden finner du här: Studenter på Valborg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta för resor i Svea- och Götaland

Föremål 193 av 400:
Reskarta för resor i Svealand och Götaland, tryckt 1834

Det är dags att börja planera för sommarsemestern. Om du tänkte ut och resa på 1800-talet, kanske det krävdes något mer planering än vad som krävs nu för tiden. Till hjälp kunde vara en sådan här karta, en reskarta över Svea- och Götaland med utmarkerade vägar med utsatta måttangivelser och platser av intresse, såsom städer, köpingar, herrgårdar, gruvor, hälsobrunnar och gästgivargårdar. 

detalj av kartan runt Uppsalatrakten

Uppsalatrakten, detalj från reskartan.

Drygt 20 år senare kunde reskartor som denna börja ritas om, då de första järnvägarna med ånglokstrafik invigdes i Sverige. Detta färdmedel kom att förändra de vägar resande kom att ta genom landet.

Detalj från kartanöver Skaraborgs län

Skaraborgs län med omgivande trakter, detalj från reskartan.

Kartan utkom för första gången 1828, framställd av kartograf och gravör Erik Åkerland (1754-1835). Detta är en uppdaterad version från 1834.

Här kan du se en högupplöst kopia av kartan, där du kan zooma in på alla intressanta detaljer: Res-karta öfver Svea och Götha riken

hela kartan

Kartan har hyllsignum: Kartor, Sv. Kommunikationskartor -1899

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Levin Olbers stambok

Föremål 192 av 400:
En av Levin Olbers båda stamböcker i Uppsala universitetsbibliotek

Här på Uppsala universitetsbibliotek finns två stamböcker efter domprosten i Skara Levin Olbers (1767-1824). I den som visas här har han samlat tillskrifter från kvinnor som han mött i olika sammanhang, på resor och vid besök.

Tillskrift av Greta och Helena Ferelius i Skövde 1790

Här finns exempelvis en tillskrift av Greta och Maria Christina Ferelius i Skövde, daterad den 28 oktober 1790. Föga anande nog Levin vid detta tillfälle att han och Maria Christina skulle gifta sig tio år senare, i Levin Olbers andra gifte.

På sidorna i denna stambok finner vid tillskrifter gjorda på så varierande orter som Hedåker, Skara, Stockholm, Uppsala, Berlin, Skövde, Kungälv, Göteborg, Greifswald, Skepplanda, Köpenhamn, Leiden, Münster och Göttingen. Du kan se alla sidor här: Pour les dames – Levin Olbers stambok

Den andra stamboken innehåller tillskrifter från män, från lika varierande platser. Denna kan du bläddra i här: L.O. – Levin Olbers stambok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)-

En guldgruva i samlingarna

Föremål 191 av 400:
Karta över guldgruvan i Ädelfors, ur franskt verk från 1776.

Under sin resa till bruk och gruvor i Skandinavien 1766  kom den franske kemisten och metallurgen Gabriel Jars (1732-1769) till Ädelfors i Småland. I hans verk Voyages métallurgiques, tryckt i Lyon 1776, hittar vi beskrivningar över guldbrytningen och kartor över gruvgångarna utförda i kopparstick. Några av utrymmena i gruvan har fått namn efter svenska kungligheter, Ulrika Eleonora (utmärkt som F på kartan nedan) och Adolf Fredrik (utmärkt som L).

hel karta över gruvgångarna i genomskärning sett från sidan

Ädelfors guldgruva runt år 1766 i genomskärning

År 1737 hittade man guld i Gyafors i Småland, en ort som få fick byta namn till det mer talande namnet Ädelfors, som skulle signalera den värdefulla metallfyndigheten. Ädelfors guldgruva var sedan i bruk ända fram till 1889. Dessa planer ger oss en bild av hur det kan ha varit att arbeta nere i gruvan – långa stegar löper upp och ned i schakten. Det hårda arbetet har förmodligen skördat många offer genom tiderna.

plan över en gruvöppning ovanifrån

Plan över gruvöppningar från ovan

Än idag kan du vaska guld i Ädelfors, men inte längre gå ned i gruvans öppningar.

Text och bild: Helena Backman

 

Säves Gotländska samlingar

Föremål 190 av 400:
Handskrift med upptecknade folkminnen från Gotland av Pehr Arvid Säve

Redan tidigare i bloggen har vi nämnt den gotländske kulturhistorikern och konstnären Pehr Arvid Säve ((1811-1887), då som upphovsman till en stor samling avbildningar från Gotland: Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder.

Här på universitetsbiblioteket har vi även sex handskrivna volymer i folioformat med hans noterade folkminnen insamlade på Gotland under senare delen av 1800-talen. Dessa volymer utgör en stor lokalhistorisk och etnografisk skatt i text och bild.

Här finns bland annat en mängd nedtecknade sägner och sagor, såsom här noteringar om kämpar och kämpe-jungfrur, det vill säga jättar. Där har Säve nedtecknat att jättarna på Gotland – precis som på fastlandet – troddes ha kastat stenblock mot kyrkor, då de irriterats av kyrkklockornas ringande.

handskrivna rader om kämpar och kämpar-jungfrur av Säves hand

Nedtecknad sägen av Säves hand med kommentarer i marginalen

Där textbeskrivningar inte räcker till har Säve skissat bilder med stor detaljrikedom. Här har han avbildat ett föremål som sannolikt från början varit en schackpjäs och hört till en större uppsättning pjäser, men som kommit på avvägar och hamnat i skomakarskrået i Visbys ägo.

tecknad avbildning av en kung ur ett schackspel, sittande på en tron med krona på huvudet

En schackpjäs enligt notering tillhörig Skomakareämbetet i Visby.

Inventeringar av detta slag är av enormt folkminneshistoriskt värde. Nu finns samtliga sex volymer i digitala kopior, fritt tillgängliga för forskning eller – för den historiskt och etnografiskt intresserade – ren nöjesläsning: Gotländska samlingar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av Svenska akademien i pressen

Föremål 189 av 400:
Teckning för Ny illustrerad tidning år 1886 av Svenska akademiens fest på Stockholms slott.

En intresserad allmänhet har genom tiderna nyfiket följt Svenska akademiens förehavanden genom media. I Ny illustrerad tidning för 1886, på sidan 113 i nr 14, kan vi se denna bild ”Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest i rikssalen å Stockholms slott den 5 april 1886”. I en tid innan fotografiet hittade in i vår press var bilder såsom denna ett sätt att se in i de finare salongerna.

Denna förlaga till ett tryck i tidningen är en skrapteckning med tusch på kartong. Konstnären heter Victor Andrén (1856-1930) och teckningen har kommit in till universitetsbiblioteket som gåva.

bild på svenska akademiens ledamöter sittande vid ett bord mitt i en festsal med publik runt om. Över bordets ena ände, där Oscar II sitter, hänger en stor baldakin

På bilden sitter Svenska akademiens 18 ledamöter vid bordet tillsammans med sin beskyddare Oskar II under en stor baldakin i högsätet. Festens övriga gäster sitter som publik på parkett och läktare. Du kan gå in på alla teckningens detaljer i högupplöst version: Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »