400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 25 av 42)

Caffe-beslaget

Föremål 168 av 400:
Etsning med ertappade kaffedrickande damer från ca 1800

Bland samlingarna med gravyrer på Uppsala universitetsbibliotek finns en akvatintetsning av Martin Rudolf Heland (1765-1812) från sekelskiftet 1800 med motiv av ett kvinnligt sällskap som ertappas dricka kaffe under en tid då detta var förbjudet i Sverige. Gravyren är en kopia av en målning utförd av Pehr Nordquist (1771-1805 ).

gravyr av några män som ertappar en grupp kvinnor med att dricka kaffe

Kaffe kom till Sverige första gången 1685, men såldes till en början endast på apotek för sina medicinska egenskaper. Då Karl XII under sin vistelse i Turkiet fick smak för kaffe började man dricka det på allvar även uppe i Sverige. De första kaffehusen öppnade i Stockholm och blev snabbt allt fler. 1756 kom så ett förbud mot kaffedrickande, eftersom kaffeimporten gjorde att svenska pengar hamnade utomlands. När förbudet hävdes 1769 ersattes det med en importtull. Fler perioder av förbud mot kaffedrickande följde, 1794-96, 1799-1802 samt 1817-1823. Även i modern tid har det funnits restriktioner kring kaffedrickandet i form av ransoneringen i Sverige under 1900-talets båda världskrig. Idag kan vi fritt dricka vårt kaffe både hemma och i alla kaféer och de mer moderna coffehouses runt om i landet.

Gravyren har signum: Sv gravyrer st. form.
En högupplöst version hittar du här: Caffe-beslaget

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

Föremål 167 av 400:
Handskrift präntad på 1200-talet med hymner, tidigare ägd av franciskankonventet i Stockholm

Just nu pågår digitalisering av våra medeltida västerländska handskrifter som ingår i den så kallade C-samlingen. Häribland hittar vi en handskrift som tidigare ägts av franciskankonventet i Stockholm, dit den 1489 hade köpts in till konventets bibliotek av Canutus Johannis (latiniserad namnform för Knut Johansson). När Gustav Vasa konfiskerade landets klosterbibliotek hamnade den i kunglig ägo. Gustav II Adolf donerade sedermera denna och stora mängder andra beslagtagna böcker till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek 1621.

uppslag med noter präntade i svart, rött och blåttur handskriften

Handskriften innehåller hymner, och är troligen nedtecknad någonstans i Storbritannien, kanske på Orkneyöarna, under 1200-talets senare del.

bok bunden i röd pergament, nederst två stora hål där det förut suttit en kedja

Nederst på framsidan av pärmen ser vi spår efter den kedja som fäst volymen i biblioteket. Vi ser också en fyrkant utmed höger sida där det suttit ett beslag tillhörande ett spänne över främre snittet. Där ser vi tydligare hur det rödfärgade skinnbandet sett ut innan det blivit utsatt för slitage under årens lopp.

Handskriften har signum: C 233.
Se hela handskriften i högupplöst version: C 233 – Innocentius III: De miseria condicionis humanae / Hymner

Mer om denna handskrift kan du läsa i :
Andersson, Margarete & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 3. Uppsala, 1990, s. 122-125 med där anförd ytterligare litteratur

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Polsk makulatur

Föremål 166 av 400:
Polsk makulatur i  bindningen till en 1500-talsbok

Den lilla boken Physicae, seu de naturae philosophia institutio författad av Cornelius Valerius och tryckt på Plantins boktryckeri i Antwerpen år 1568 har kommit till oss på universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs donation av böcker hämtade från Jesuitkollegiet i Poznań. En notering på titelbladet skvallrar om dess tidigare ägare.

titelbladet till den lilla boken

Denna lilla skrift har fått ett enkelt pergamentomslag av återvunnet pergament, vilket blivit fodrat med polsk makulatur. Bindningen har alltså gjorts i Polen, med makulatur från Poznań, Kraków eller annan stad med boktryckerier på orten.

Pergamentbandet har vikts ut så att makulaturen i fodringen syns bra

Bak i boken har makulaturen i fodret lossnat från pergamentet, vilket gör att vi tydligt kan se både den medeltida latinska präntade texten och den makulatur som utgör fodringen. Det tryckta arket har inte skurits, utan visar hur texten tryckts på ett större ark före det skulle ha vikits, bundits samman med alla de andra arken med text i volymen och sedan skurits innan någon kunnat läsa boken.

närbild på makulatur med polsk text och en avklippt bild på en kvinna med astrologiska tecken omkring

Den lilla bilden visar en kvinna omgiven av astronomiska symboler, vilket kan göra oss nyfikna på vad boken handlar om. Ni följare som kan polska kan kanske göra er en klar uppfattning om innehållet redan av bilderna.

Även Valerius text har blivit läst och studerad. Understrykningar och marginalanteckningar visar på intresse för boken.

ett uppslag i boken med understrykningar och anteckningar i marginalen

Text och bild: Helena Backman

Världen från Kinas horisont

Föremål 165 av 400:
Kinesisk världskarta i två delar från 1674

I universitetsbibliotekets samling med kartor finns en världskarta i två delar över den östra respektive västra hemisfären enligt Kinas världsuppfattning. I den östra hemisfären ligger Europa, Afrika och Asien, medan större delen Australien hamnar i nedre högra hörnet.

karta över Europa och Afrika med Asien och Australien utmed högra kanten

Kartbild över den östra hemisfären

I den västra hemisfären upptar Stilla havet en stor del av ytan, med Nord- och Sydamerika utmed högra kanten på kartan, och en kant av Australien i den vänstra. I nederkanten av kartbladet avbildas några typiskt amerikanska djur såsom kalkon och bävern, samt ett par ödlor.

karta över den Asien och Amerika med Kina i motten

Kartbild över den västra hemisfären

Kartografen bakom verket är den flamländske jesuitmissionären i Kina Ferdinand Verbiest (1623-1688) och är utförda i träsnitt med en mängd texter på kinesiska. Kartorna har kommit till Uppsala universitetsbibliotek som gåva av den svenska språkforskaren och orientalisten Johan Gabriel Sparwenfeldt (1655-1727) år 1702.

detlaj från kartan med Sverige och Europas västkust

I övre delen av den östra hemisfären finner vi naturligtvis Sverige. Eftersom perspektivet är ett helt annat än det vi är vana vid, ser vi Västeuropas kust mer till vänster om Skandinavien än nedanför. Den som kan läsa kinesiska tecknen från 1600-talet kan göra sig en föreställning om vilka hav, länder, floder och landskap som är utmarkerade på kartan.

Nog har några de mest fantasieggande och mytomspunna djuren valts ut för den östra hemisfären, exempelvis noshörningen, giraffen och krokodilen – samt en enhörning med sitt horn i pannan.

små djur i nedre kanten av karta

Kartorna är tryckta i träsnitt och mäter 172 cm x 176 cm (östra hemisfären) respektive 177 cm x 158 cm (västra hemisfären).
Se kartorna i högupplöst version: Kunyu quanto

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Musik inbunden i medeltida pergament

Föremål 164 av 400:
Musiktryck med madrigaler från 1629 med omslag av återanvänt pergament

Musiktrycket har titel Madrigali e canzonette … , innehåller musik av den italienske kompositören Pietro Francesco Garzi, och är tryckt i Venedig 1629.  Trots att trycket har snudd på 400 år på nacken, har det klarat sig bra till idag.  Förordet skrivet av Garzi inleds med en utsmyckad initial.  Andra initialer av olika slag inleder varje nytt musikstycke.

Förordets inledande initial, ett P med ett par små puttis i bakgrunden

Musiken är skriven för 2 till 5 röster och har texter på italienska.

titelbladet

Alldeles speciellt är även dess omslag av återanvänt medeltida pergament, med en krönt kvinnogestalt på bakre pärmens utsida.

Här kan du se hela trycket med sitt omslag i högupplöst version: Madrigali e canzonette…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kapsel med spännande innehåll

Föremål 163 av 400:
Kapsel med småtryck märkt Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter

I ett stort bibliotek med många olika delsamlingar gäller det att vara mycket noga med genomtänkta och praktiska hylluppställningar, så att varje tryck hittar fram och tillbaka till sina rätta platser i magasinen vid frambeställning och återlämning.

I den sammanhållna Westinsamlingen, en av bibliotekets största donationer, finns en kapsel med den idag något förbryllande påskriften ”Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter”. På själva trycken är hylluppställningen formulerad som ”Westin Biogr. Kaps. [Berätt. om underl. pigor]”. Denna dragkapsel innehåller tryck som berättar om märkliga fenomen, exempelvis en poltergeist som härjade på en gård och skrämde slag på dess invånare under 1700-talet.

ett tryck om ester jönsdotter

I två av trycken berättas historien om Ester Jönsdotter, en piga som levde under tidigt 1700-tal. Efter många plågsamma fysiska åkommor, såsom intensiv huvudvärk, epileptiska anfall och andra som vi idag skulle se som neurologiska problem, blev hon slutligen sängbunden, och det sades att hon inte längre varken behövde äta eller dricka. Folk omkring henne tolkade det hon sade sig uppleva som något med gudomligt ursprung, och de ansåg henne vara något av ett språkrör mellan vår tillvaro och den överjordiska.

ett kritiskt tryck om ester jönsdotter

I kapseln ligger dock även ett betänkande av Magnus Gabriel Block i ärendet, en man som har en mer förnuftig syn på saken. Johan Upmarck var den som godkände att detta betänkande gick i tryck år 1719, och hans åsikt är citerad på titelbladets baksida: ”Det wore för publico nyttigt och egentligen tiänligit emot them, som med hwarjehanda spådomar och wantro framfara, om thetta betänckiande till trycket befordras kunde.” Han hoppas att detta skulle tryck skulle få vidskepelser på skam.

Inte alla böcker har så här fantasieggande hylluppställningar, många är istället konstruerade som koder eller har löpnummer inom en samling eller ett år under vilken boken kommit till biblioteket. Våra bokframtagare gör ett fantastiskt arbete när de rör sig bland alla olika system och koder, och de hittar i varje skrymsle och vrå i våra fullpackade magasin.

Text och bild: Helena Backman

 

Flamländskt bokband från 1500-talet

Föremål 162 av 400:
Bok bunden av Jacob Pandelaert

I bokbandssamlingen på Universitetsbiblioteket finns ett urval böcker utvalda utifrån sina bokband, vilka visar på olika bokbandsstilar från olika länder under olika tider. Som exempel från 1500-talets Nederländerna (fast det här rör sig om Belgien) finns här ett samlingsband bundet hos Jacob Pandelaert i Leuven. Boken är bunden i kalvskinn och pärmarna har en fyllning av papp. På bokbandets framsida finns en blindstämpel med Lucretia med dolken mot sitt bröst.  Över motivet finns Pandelaerts motto: ””Ingenium volens nihil non”, vilket ungefär kan översättas med ”Det sinne som ingenting vill [uppnår] intet”. Initialerna I.P. står för Jacob Pandelaert själv.

Lucretia med en dolk mot sitt bröst på en bok

Lucretia-stämpel

Baksidan har ett helt annat motiv, med ett mansansikte i profil under initialerna I.P. Kan det vara Jacob Pandelaert själv vi ser? Längst ned ser vi Kleopatra med ormen. Även här återkommer Pandelaerts motto.  På samtliga stämplar förekommer också initialerna efter den konstnär som utformat motiven.

Mansansikte och Kleopatra

Pandelaert är dock mest känd för sina Spes-band, så kallade efter den platta som avbildar en kvinnofigur omgiven av ord såsom ”spes” (”hopp”) och ”fides” (”tro”), även dessa med hans signatur I.P. Även ett sådant står i vår bokbandssamling, tätt intill det andra.

bok med en kvinnofigur instämplad

Spes-stämpel

Böckerna har nått Uppsala universitetsbibliotek genom Jesuitkollegiet i Poznań, som i sin tur fått dessa böcker av Stanisław Karnkowski (1520-1603). 

Text och bild: Helena Backman

 

Hästar av kunglig hand

Föremål 161 av 400:
Teckningar av en elvaårig Gustav Adolf, sedermera Gustav IV Adolf

Just nu digitaliseras Universitetsbibliotekets samling av handteckningar. I dessa samlingar finns ett fyrtiotal teckningar utförda av Gustav IV Adolf (1778-1837) under hans tid som prins i elvaårsåldern. Några av dessa har hunnit digitaliseras och finns nu att se genom Alvin: Gustaf Adolfs ritningar : 40 skisser och teckningar

teckning av man till häst

På en av dessa finns en man till häst som antas föreställa hans far Gustav III till häst. På hästen finns namnen på dess kroppsdelar utsatta, såsom ”nosen”, ”manen” och ”foten”, så teckningen kan ha varit en del i någon undervisning. På ryttarens bröst står ”Hans nåd sjelf”, kanske är det alltså kungen i egen hög person.

teckning med fyra män till häst på ett fält

Även andra teckningar visar just hästen i bruk, främst i strid. Nog genomsyrades den unge prinsens fostran av tankar på krig och ledarskap. Man kan också tänka sig att en ung man var intresserad av snabba hästar, såsom unga män idag kan intressera sig för snabba bilar och motorcyklar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Förlaga till anatomisk bok

Föremål 160 av 400:
Förlaga till anatomiskt verk av Johann Remmier

I Wallersamlingarna, som består av både tryckta verk, donerade hit av Erik Waller, och handskrifter, inköpta av biblioteket, finns en alldeles speciell handskrift: Catoptrum microcosmicum med text av Johann Remmelin (1583-1632). Handskriften är utförd före 1639, och ligger sannolikt till grund för 1639 års utgåva av Johann Remmelins verk med samma namn. I förra årets sista inlägg kunde ni se ett planschblad ur denna i tysk version.

Denna handskrift har tre färglagda anatomiska planscher där anatomiska bilder går att vika ut och visa kroppen i flera lager, en likaså färglagd frontespis jämte text på latin. Detta är det första anatomiska verk som använt sig av denna teknik med utvikbara delar i så här stor skala, tidigare har det rört sig om mindre bilder med betydligt färre delar. För den tryckta upplagan gick det åt åtta tryckplåtar för att tryckta upp alla vikbara detaljer.

färglagd bild med en man och en kvinna samt flera kroppsdelar

Färgerna är starka och klara, trots att 350 år har gått sedan den skapades.

planschblad med man

Kvinnan och mannen på sina respektive planscher har fått sina mest privata delar skylda av mer eller mindre fantasifulla föremål, en tulpan respektive en hel vulkan.

planschblad med kvinna

I Alvin kan du se hela denna handskrift: Catoptrum microcosmicum
Handskriften har hyllsignum: Waller Ms cod-00093

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Anatomisk bok från 1661

Föremål 159 av 400:
Anatomisk bok med uppvikbara flikar från 1661

Bland de böcker som tidigare funnits ute på Leufstabiblioteket på Lövstabruk i norra Uppsala, men som nu finns i gott förvar inne på Carolina Rediviva, finns en anatomisk bok där det ingår ett planschblad med flikar att vika upp för att kunna visa människokroppen och dess delar i genomskärning. Verket utkom för första gången på latin år 1619 med titel Catoptrum microcosmicum.

detalj från planch med kropp i flera papperslager

Boken är ett ofullständigt exemplar av den andra upplagan, här under den tyska titeln Kleiner Weltspiegel av Johann Remmelin (1585-1632), tryckt i Ulm hos boktryckaren Johann Schulte år 1661. Denna bok är en stor foliant, sidorna är ca 46 x 33 cm. På planschbladet finns lyftbara flikar, där vi i flera lager kan se nervsystem och skelett.

detalj av planschbladet med en kvinnotorso där man kan vika upp en flik och se livmodern

Även mindre delar av kroppen, såsom ögat och örat, har fått egna uppvikbara flikar på små bilder vid sidan av huvudkropparna. Eftersom boken utkom under en tid då nakna kroppar kunde ses som något mer känsligt än idag, finns en extra flik med ett demoniskt ansikte framför nederdelen av bilden av en avklädd kvinnotorso, så att ingen oförberedd skulle kunna chockeras av bilden vid en genombläddring.

hela planchbladet med två männsikokroppar samt mindre kroppsdelar omkring

Sådana här bilder kan idag – precis som på 1600-talet – ge oss en känsla av kroppens förgänglighet och vår utmätta tid på jorden. På titelbladet finns den ständigt lika aktuella devisen ”Memento mori”, som ungefär kan översättas som: ”Kom ihåg att du är dödlig”.

Hur kan en förlaga till detta verk ha sett ut? Se nästa års första inlägg i denna blogg!
Boken har hyllsignum: Leufstasaml. F 142

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »