400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 26 av 42)

Karta över Asien

hela kartan över Asien, tryckt i träsnitt och handmålad i glada färger
25 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 158 av 400:
Karta över Asien tryckt 1579

En av den berömde kartografen Abraham Ortelius (1527-1598) kartor med titel Tartariae sive Magni Chami Regni typus visar hela Asien och lite därtill. Till höger i kartan ser vi nämligen en bit av den nordamerikanska kontinenten. Vår karta återfinns i atlasen Theatrum Orbis Terrarum, som betraktas som den tidigare moderna världsatlasen, i ett exemplar utgivet i Antwerpen 1579. Denna karta i sin första edition tryckt 1570 är den första där namnet Kalifornien (California) förekommer, åtminstone bland de kartor som är bevarade till idag. Atlasen Theatrum Orbis Terrarum utkom i flera editioner från 1570 till mitten av 1600-talet.

detalj av kartan med japan samt en flygfisk

Japan utanför Kaliforniens västkust.

Bredvid Kalifornien syns Japan, som här har en märklig form. I den latinska kommentaren bredvid öarna nämns Marco Polo. Längst ned till höger på kartan ser vi en överdimensionerad flygfisk.

detalj på kartan visar en man utanför ett tält

En tartarkung utanför sitt tält överst till vänster på kartan.

Nog förstår vi idag att sådana här kartor fått igång fantasin hos de västerlänningar som haft dessa som enda kontakt med för dem främmande länder på andra sidan jorden. Idag kan vi gå in på Google Earth och få en helt annan bild av världen.

Kartan har måtten 35 x 47 cm.
Hela kartan kan du ladda ned i högupplöst version genom databasplattformen Alvin: Tartariae Sive Magni Chami Regni

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppvaktning vid krubban

detalj från uppslag med krubbscen med Maria, Josef och Jesusbarnet
24 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 157 av 400:
Tryckt tidebok med illustrationer kring Jesu födelse

I en illustrerad tidebok är naturligtvis händelserna kring Jesu födelse ett populärt motiv. Denna bok med titeln Ces presentes heures … , utgiven i Paris år 1519 av Simon Vostre (verksam 1488-1520), finns vackra tryck som illustrerar händelser ur bibeln.

uppslag med krubbscenen och tryckt text med initialer i rött och blått

Herdar uppvaktar vid krubban.

Närheten till handskriftstiden avspeglas i de vackra initialerna i guld, rött och blått, som lyser upp sidorna. Det fina skicket visar att boken varit mycket sparsamt eller varsamt läst. Kanske den i första hand varit något av ett föremål att beundra för sitt vackra utseendes skull, och mindre för daglig läsning.

uppslag med de tre vise männen och ett textuppslag

De tre vise männen kommer med gåvor.

På bilden ovan uppvaktas Jesusbarnet av de tre vise männen med sina gåvor. Vi hoppas att även ni, våra läsare, får en och annan julklapp en dag som denna.
Boken har hyllsignum: Rar. Utl. 4

Med detta inlägg önskas alla följare och läsare av bloggen en riktig God Jul!

Text och bild: Helena Backman

Vackert tryck från 1500-talet

detalj från sista bladet i trycket, där någon gjort en signatur i bläck
21 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 156 av 400:
Juridisk text i vackert tryck från 1500-talets början

Denna bok med juridiskt innehåll, Digestum novum, är tryckt i Paris 1535 av boktryckaren Yolande Bonhomme, verksam mellan 1522 och 1557. Yolande Bonhomme var dotter till boktryckaren  Pasquier Bonhomme, och gifte sig med boktryckaren Thielman Kerver. När hennes man dör 1522 fortsätter hon att driva boktryckeriet, och fortsätter att använda sig av sin mans boktryckarmärke, som synes på detta titelblad. det är itne svårt att förstå att hon velat fortsätta använda detta vackra märke med trädet omgivet av två enhörningar.

första sidan i volymen med bonhommes boktryckarmärke

 

Även om det nog inte är många av oss som kan ta till sig texten till fullo, är det en njutning bara att se det fina trycket. Den röda och svarta texten har tryckts var för sig. Det betyder att samma sida har tryckts två gånger i bokpressen. De två kolumnerna i mitten av sidan är själva huvudtexten, i de båda kolumnerna utmed sidorna består av tryckta kommentarer – och som synes har ytterligare anteckningar lagts till för hand. Understrykningar och noteringar i marginalen visar att texten lästs och fortsatt kommenteras.

en sida ur boken, dr en text i ett mittfält omges av text runt om. Initialerna är tryckta i rött, övrig text i svart.

Längst bak i boken har någon satt något som ser ut som personens namn. Kanske någon velat markera att boken blivit genomläst från pärm till pärm?
detalj från sista bladet i trycket, där någon gjort en signatur i bläck

Boken har hyllsignum: Obr. 73:146

Text och bild: Helena Backman

Lagningar i pergamenthandskrift

lagning i pergament med konturen av en röd fisk omkring
18 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 155 av 400:
Handskrift på pergament med lagtexter

Att pergament varit ett dyrbart material är inte svårt att förstå. Beredningen av djurhudar för att få dem till ett bra underlag för präntade texter och möjliga att binda in mellan pärmar kräver sitt hantverk. Därför tog man naturligtvis tillvara alla de ark man hade att tillgå, även de som hade små skavanker.

I ett samlingsband med lagtexter, såsom delar av landslagar med mera, hittar vi exempel på lagningar i pergamentet. Att lagningarna gjorts innan texten präntats därpå framgår tydligt – ibland har lagningen betonats, såsom den lagning som fått bli en liten fisk mitt i texten.

runt en lagning ipergamentet har någon tecknat konturerna av en gäddlik fisk i rött

På andra ställen är lagningarna mer diskreta, men skrivaren har gjort halt omkring sidans oregelbundenhet. Lagningen har inte dolts, utan snarare blivit något av en utsmyckning i texten.

lagning mitt i text, där lagningen markerats med en kontur i rött

Ibland har man nog skurit till pergamentet så att den lilla lagningen naturligt hamnat i ett kantfält.

hopsytt hål i pergamentet

Men ibland har skadan varit för stor för att kunna lagas. Då får man göra det bästa av situationen, och skriva runt omkring det lilla hålet. Ett sådant här runt hål i pergament kan vara resultatet av ett insektsbett i djurhuden. Visst ger dessa små skavanker mera liv åt handskriften?

ett runt hål på ett pergamentblad. texten fortsätter runt hålet.

Handskriften har signum: B 82

Text och bild: Helena Backman

1700-talshandskrift med okänd runsten

avtecknad runsten i handskrift
14 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 154 av 400:
Handskrift från 1700-talet med okänd runsten

Magnus Källström har återigen bloggat i K-bloggen kring material ur Uppsala universitetsbibliotekets samlingar med anledning av projektet Evighetsrunor, denna gång med anledning av material efter Olof Celsius d.ä. (1670-1756): Ett par okända runstenar ur arkiven

Här skriver Kallström bland annat om denna avteckning av en runsten i Linköping, en runsten vilken tycks varit omöjlig att återfinna redan  1726. Denna dokumentation är alltså allt som återstår idag. En inskrift i sten lever kvar som en text i en handskrift.

hela sidan ur handskriften där runstenen är tecknad

Handskriften har signum: R 554

Du hittar mer material om runinskrifter efter Celsius sorterat efter landskap i Alvin: Teckningar och korrespondens rörande runinskrifter fördelade på landskap

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Josef och Zuleika

liten bokmålning med två damer i ett rum med en blommande växt utanför
11 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 153 av 400:
Persisk handskrift med vackra miniatyrer från 1647

I universitetsbibliotekets samling med orientaliska handskrifter hittar du en vacker bok på persiska, präntad 1647. Den innehåller historien om Josef och Zuleika, en berättelse som även återfinns i Gamla testamentet i Bibeln och i Koranens tolfte sura. Där berättas det om Josef och den egyptiske hovmannen Potifars hustru, men hennes namn nämns aldrig. Denna berättelse är känd och spridd i många versioner och är även ett återkommande motiv i konsten

en miniatyr som visar en herde sittande med sin fårhjord vid vatten

I denna handskrift finns inte mindre än 22 miniatyrer med bilder ur berättelsen. Förutom dessa utsmyckningar är boken också inbunden i ett vackert pappband med blomdekor.

den främre pärmen med färggladsa blommor mot svart botten

Boken har signum: O Nov. 356
Hela handskriften och dess vackra miniatyrer kan du se i Alvin: Yūsuf va Zulaykhā

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Finsk karta från 1600-talet

6 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 152 av 400:
Finsk handritad karta över Nynäs med omgivningar från 1661

Idag den 6 december 2017 firar Finland exakt 100 år av självständighet. Under 600 år fram till 1809 var Finland en del av Sverige. Det är därför inte konstigt att Uppsala universitetsbibliotek har en mängd kartor över delar av Finland från 1600-talet och framåt. Vi uppmärksammar denna dag med att visa en handritad karta över Nynäs och dess närmaste omgivningar.

Perspektivet på kartan är spännande – de tecknade kyrkorna och husen, jämte namn på byar, kyrkor med mera är skrivna på olika ledder. Kyrkor och hus är symboliskt avbildade. I fokus ligger förmodligen gränsdragningarna mellan socknar och ägor, så som så ofta är fallet med kartor över mindre områden. Kanske detta varit ett utkast till en karta som tecknats med mer omsorg. Hur som helst är kartan ett härligt stycke historisk dokumentation över en bygd som sedan länge ändrat utseende.

Karta med hus och gränslinjer ritade med barnslig hand

Bilden på kartan är delvis beskuren

Kartan har måtten 48,5 cm  x 42 cm och signum: Topografiska planscher, Finland. Du hittar en högupplöst och nedladdingsbar version här:  Karta över Nynäs med omgivningar

Alla de andra handritade kartorna över Finland eller delar av Finland som finns på universitetsbiblioteket hittar du här i digital form: Finsk handritad karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fysiker i arbete vid 1900-talets början

en kvinna och två män arbetar i en laboratoriemiljö
4 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 151 av 400:
Fotografi från laboratorium på Fysikum

På bilden ser vi forskare i arbete i vad som kallades ”Stora rummet” i laboratoriet på Fysikum. Fotografiet är taget av fysikern Arvid Odencrants (1881-1959), som var verksam vid Uppsala universitet vid tiden. Senare gick han vidare till att bli docent i vetenskaplig fotografering vid Stockholms högskola från 1919, därefter professor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Förutom en del fotografier tagna inne på Fysikum, finns även hans efterlämnade papper idag på Uppsala universitetsbibliotek.

Dessa bilder visar tydligt hur långt utvecklingen kommit under de senaste 110 åren. Bilderna visar en påtagligt fysisk och mekanisk arbetsmiljö. Inte kunde fysikerna vid denna tid ana att något som dagens datorer skulle underlätta arbetet kring beräkningar och analyser.

en kvinna läser av en barometer på en vägg och två män arbetar med var sin maskin

”Barometerobservation och kapacitetsbestämning”

Fler fotografier visar andra rum på Fysikum under 1900-talets första årtionde och det arbete som genomfördes där.

två kvinnor- sittande i ett laboratorium

”Kvadrantelektrometer och kikareförstoring”

I databasen Alvin finns även betydligt fler fotografier tagna av Arvid Odencrants, tagna i den svenska fjällvärlden, fotografier som idag finns på Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet. Se samtliga fotografier tagna av Arvid Odencrants.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

bredvid ett boktrykcarmärke på ett titelblad syns en handritad grön växt med gula blommor
30 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 150 av 400:
Målad blomma på titelblad

I ett exemplar av Homeros Odysséen, tryckt 1572, finns en tecknad och färglagd växt med hängande gula blommor på titelsidan. Vem som en gång målat detta lilla konstverk är idag okänt. Kanske gömmer sig namnet på denna person under det mörka fältet längst ned på sidan, där vi kan misstänka att det funnits någon form av ägarmarkering.

bild på hela titelbladet med titel och längst ned ett mrkt fält som troligen döljer något

Växten med sina färgglada blommor lyser i bjärt kontrast till träsnittet strax intill – boktryckarmärket för Theodosius Rihel, tryckare i Strassbourg, verksam under 1500-talets senare hälft och in på 1600-talets första decennium.

När Theodosius far Wendelin Rihel dog år 1555, övertog  han dennes boktryckeri tillsammans med sin bror Josias. Ett par år senare fortsatte Theodosius på egen hand, för att senare gå samman med sin svåger Samuel Emmel. Theodosius Rihels boktryckarmärke som vi ser på titelbladet ovan  föreställer den mytologiska figuren Nemesis. I ena handen håller hon i hästtyglar och bett, i den andra handen ett verktyg från en snickares verkstad. På den lilla pelaren under Nemesis fötter ser vi Rihels monogram. Detta boktryckarmärke är fullt av symbolik, som idag kan te oss främmande, medan de tecken och symboler som omger oss idag – allt från emojis till företagslogotyper – känns fullkomligt självklara.

Text och bild: Helena Backman

Konstrytteri på cirkus

delja från affisch med bilder av akrobater, en del till häst
27 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »