400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 28 av 42)

En återfunnen öländsk runinskrift

en handskriven runrad
23 oktober, 2017 / / 2 kommentarer

Föremål 138 av 400:
Messan på swensko från 1541 med spännande anteckningar

Vad har Messan på swensko från 1541 med en försvunnen runtext att göra? Runologen Magnus Källström, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet, har skrivit om detta i Riksantikvarieämbetets K-blogg nyligen: En återfunnen öländsk runinskrift

Hur viktigt det är att beskriva enskilda exemplar i vår bibliotekskatalog framgår av detta citat ur Källströms blogginlägg:

”När jag tittade i bibliotekets katalog på nätet hittade jag inte mindre än två exemplar av Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, som har tillhört honom [Jacob Westin]. Ett av dessa skulle dessutom enligt en anmärkning i katalogen ha ”Strödda anteckningar i marginalen samt på sista bladet”! Kunde inte detta vara samma exemplar som Ekdahl hade sett 1832?”

Du kan se anteckningarna på sista bladet i Alvin: Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, sista bladet.

Olaus Petris Messan på Swensko från 1541 har signum: Westin Rar. 32

Text och bild: Helena Backman

Skulptören Ida Mattons fotografier

Matton stående iförd dammrock och hatt skulpterar fram en kvinnofigur
19 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 137 av 400:
Fotografi av Ida Matton i arbete i ateljén i Paris kring sekelskiftet 1900

På ett fotografi från någon gång kring sekelskiftet 1900 ser vi den svenska skulptören Ida Matton (1863-1940) i arbete i ateljén på 233, Rue de Faubourg Saint-Honoré, i Paris. Konstverket som hon arbetar på är skulpturen ”Dolce far niente”. Efter studier i Stockholm hade hon fortsatt att studera i Paris, och blev kvar där som verksam konstnär under större delen av sitt liv. Förutom skulptur målade hon även landskap. 

Matton stående bredvid en skulptur av en flicka i naturlig storlek

Ida Matton i arbete med skulpturen Förgät mig ej, ca 1891

I universitetsbiblioteket finns brev och annat arkivmaterial som Matton lämnat efter sig. Här finns även de fotografier som hon hade i sin ägo, varav några återger henne i arbete.

Fotografierna finner du i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder i Ida Mattons arkiv

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

 

Den gudomliga komedin med kopparstick

dante och vergilius får en uppenbarelse av Beatrice
16 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och  var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Beatrice uppenbarar sig för Dante

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

ett uppslaget exemplar av boken

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

kolofon från boken, där tryckåret 1481 och tryckorten Florens framgår

Magnus Erikssons landslag

detalj av bild på kvinna vid en köpmans bord
12 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 135 av 400:
Magnus Erikssons landslag, handskrift från ca 1430

Kring mitten av 1300-talet fick Sverige för första gången en gemensam landslag, efter att tidigare ha haft olika lagböcker för respektive landslag. Vi kan se det som ett led i att Sverige utvecklats från mindre riken till den gemensamma nation som vi är idag. Eftersom denna gemensamma lag tillkommit på uppdrag från Sveriges dåvarande kung Magnus Eriksson, har han fått ge lagen sitt namn.

Det mest iögonfallande – för den som inte är specialist inom området juridik i allmänhet eller äldre lagar i synnerhet – är de målningar som illustrerar lagbokens delar. Även för den som inte förstår det juridiska innehållet finns här något att hämta.

en kvinna i rödprickig klänning handlar av en köpman vid sitt bord

”Köpmålabalken” – en kvinna vid en köpmans bord, där han bjuder ut sina varor

Bilderna är intressanta ur många synvinklar. De visar tidens  mode, såsom spetsiga skor och snitt på kläderna. Herrarnas hosor kunde ha olika färg på respektive ben, något vi sällan ser på byxor idag. Damerna har ärmar, som blir allt vidare ju närmare handen de kommer.

en man och en kvinna delar ett arv mellan sig

”Ärvdabalken” – en bror och en syster delar upp ett arv mellan sig

Flera av illustrationerna i handskriften har dramatiska motiv, med personer som just mördar, mördas eller dör genom olycka. Handskriftens sista bild visar vad som händer en man dömd efter överträdelse mot Tjuvabalken, som är den del av lagboken som bilden illustrerar. Han har med förbundna ögon blivit hängd i en uppbyggd galge av trä.

en man med förbundna ögon har blivit hängd

”Tjuvabalken”

Fortfarande är forskningen levande kring denna handskrift, nya aspekter och kunskaper ökar vår förståelse inte bara för handskriften i sig, utan dess tillkomsthistoria och det samhälle i vilken den präntades.

Mer om handskriften kan du läsa på universitetets webbplats: Magnus Erikssons landslag

Se och läs hela handskriften i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Magnus Erikssons landslag

Text: Helena Backman
Foto: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Signum: B 68

Tecknade kvinnor från 1600-talet

tre adelsdamer i vackra klänningar samtalar
9 oktober, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 134 av 400:
Teckning av samtalande adelsdamer av Lorenzo Magalotti, 1674

I handskriften Notizie di Svezia av den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti (1637-1712) har han i ord och bild beskrivit en resa i Sverige under år 1674. I denna handskrift finns ett antal laverade pennteckningar som fångar personer och scener som han sett under sin resa. Här återfinns både adel, präster, bönder och tjänare, och visar både vardag och fest.

Här finns en bild på ett brudfölje, där av kläder och det stora följet damer framgår att det är frågan om ett högreståndsbröllop. Kläder och frisyrer visar tidens mode.

en brud går mellan två herrar, följd av ett följe om tio-tolv kvinnor, alla i vackra klänningar

En bild på ett par vattenbärande kvinnor nedan får visa personer ur det arbetande lagret. I handskriften förekommer även baderskor i arbete.

två kvinnor bär en stång mellan sig, under vilket hänger ett ämbar med vatten

På flera bilder möter en del av de avbildade konstnärens blick, och ger en närmast fotografisk känsla. Att Magalotti tecknat efter levande modeller är uppenbart.

Samtliga bilder ur denna 1600-talshandskrift finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Notizie di Svezia
Handskriften med dessa teckningar har signum: S 1a

 

Wennerbergs Gluntarna

detlaj från ett uppslag med handskriven text som börjar Uppsala är bäst
5 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 133 av 400:
Handskrift med text och noter till Gunnar Wennerbergs ”Uppsala är bäst” ur Gluntarna

I våra musiksamlingar finns naturligtvis Gunnar Wennerbergs verk bevarade i noter och texter, handskrivna och tryckta. Bland sångerna i hans sångcykel Gluntarna från 1840-talet, som skildrar livet i det akademiska Uppsala i en rad duetter mellan Glunten, det vill säga studenten, och Magistern, den mer erfarne akademikern, är det kanske titeln på ett speciellt stycke som fäster sig bäst i minnet, och som har blivit något av ett motto för många av oss Uppsalabor: Uppsala är bäst!

ett uppslag med noter till början av Uppsala är bäst

I stycket frågar Magistern bland annat: ”Är inte Uppsala märkvärdigt bra, bättre än alla andra städer här i Norden? Jag vågar till och med påstå, jaha, bättre än någon annan fläck på hela jorden.” Varpå Glunten svarar: ”Du talar som en häst! Uppsala är bäst, bäst utav allt, som finns på denna sidan solen; och maken till den sta’n finns ej, ta mig fan, letar du också från ekvatorn och till polen.” I texten jämförs senare Uppsala med andra städer, såsom Gränna och Karlstad, och fastslår att Uppsala är oöverträffat.

Lyssna på detta stycke, framfört av Ulricae Drängar: Glunt nr III: Uppsala är bäst

Text och musik till samtliga stycken i Gluntarne hittar du i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gluntarna

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gunnar Wennerberg 200 år

ett gråsuddigt porträtt av en man med stärkkrage, kravaett och nästan axellångt hår i sidbena
2 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 132 av 400:
Daguerrotyp med Gunnar Wennerberg från 1840-talet

Idag 2 oktober 2017 firar vi att det var 200 år sedan Gunnar Wennerberg (1817-1901) föddes i Lidköping. Detta firar vi på universitetsbiblioteket med att visa ett urval bilder med anknytning till honom: 200-årsjubilaren Gunnar Wennerberg.

Wennerberg hade många strängar på sin lyra; han var politiker och ämbetsman, och var under perioder ecklesiastikminister och satt i första kammaren. Han var också skald och tonsättare, och var ledamot både i Svenska Akademien och Kungliga Musikaliska Akademien.

Här i Uppsala är minnet av honom kanske främst kopplad till studentlivet, tack vare Gluntarna, en samling sånger som skildrar livet för studenterna i Uppsala.  Denna musik skrev han under 1840-talet, under samma tid då detta porträtt är taget. Om Gluntarna kan du läsa mer i nästkommande inlägg i bloggen.

en gråsuddig bild av en man i stärkkrage, kravatt och nästan axellångt hår i sidbena, inom en svart ram
Det finns många avbildningar av Gunnar Wennerberg bevarade, inte minst här på universitetsbiblioteket. De flesta fotografierna avbildar dock en äldre Wennerberg, eftersom han föddes innan fotograferingstekniken börjat utvecklas på allvar.

Fotografen bakom detta tidiga porträtt var Johan Wilhelm Bergström. Bergström var verksam bland annat som daguerrotypist i Stockholm, och tog många porträttbilder, men även stads- och landskapsvyer. Då han 1845 besökte Uppsala, tog han den första nu kända fotografiska avbildningen av staden.

Se bilden på Wennerberg i högre upplösning: Gunnar Wennerberg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Dietråd på 1800-talet

ett grått häfte ligger på en bund andra häften, med titeln tryckt på framsidan
28 september, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 131 av 400:
Häfte med dietråd från 1800-talet

Dagstidningar och veckopress säljer lösnummer genom att skriva om nyaste hälsosamma dieterna för den som vill minska i vikt eller bygga upp sin kropp. Ett häfte med titeln Att förekomma och bota besvärande fetma äfvensom öfverdrifven magerhet, efter fysiologiska, kemiska, dietetiska och medicinska föreskrifter … av en Fr. Händel, baserad på råd av en dr Dancel och översatt från tyskan, visar att detta är ett ämne som intresserade även förr. Häftet är utgivet på Sigfrid Flodins förlag i Stockholm i mitten av 1800-talet, och vill visa de nya rönen om hur man bäst går ned eller upp i vikt.

Det framgår i texten att Händel förespråkar en balanserad kost för viktnedgång, med ett inte alltför stort intag kött, men heller inte uteslutande vegetariskt. Händel skulle därför inte varit någon förespråkare av dagens LCHF-kost eller vegetarianism.

ett uppslag i häftet

Händel ger även råd kring motion och rörelse, och däribland sådana som inte brukar finnas med i dagens hälsospalter. Här något att betänka om ridning, om man vill öka på sin kroppsmassa: ”Övningar till häst hindra sålunda korpulens och måste undvikas av dem, som önska bliva feta; åtminstone måste de välja en mycket sedlig häst och rida i skritt.”

ett uppslag med text

Men redan i förordet kommer Händel in på detta att önskad storlek ligger i betraktarens öga, och varierar mellan tid och plats. Huvudsaken då liksom nu är att trivas i sin kropp.

Detta häfte återfinns i Westins boksamling, om vilken finns mer att läsa på universitetsbibliotekets webbplats: Westins boksamling

Text och bild: Helena Backman

 
”

 

Portolankarta från 1400-talets andra hälft

25 september, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 130 av 400:
Portolankarta från 1400-talets andra hälft

Dagens föremål är en handmålad karta på pergament över Medelhavet, Svarta havet och den europeiska västkusten upp mot de brittiska öarna. Med kartans hjälp kan du ta dig sjövägen från Kairo till Dublin. Kartan är en så kallad portolan, vilket kommer från det italienska ordet portolano som betyder hamn. Namnen på hamnarna runt kustlinjerna ligger tätt, skrivna i rött eller brunt bläck.

Portolaner var något av en föregångare till dagens sjökort. Just denna karta har måtten 64 x 105 cm, hanterlig att ha ,med på resa.  Detta sätt att mäta och avbilda fungerar endast för så här relativt små ytor – för kartor för navigation över de stora världshaven ställer jordens rundning till det, och det kräver andra lösningar för en fungerande projektion.

hela den handritade portrolankartan, som visar konturerna av medelhavet, utmärkt med kompassriktningar och namnen på hamnarna utsatt

Kartan i sin helhet sträcker sig från Brittiska öarna i väst till Svarta havet i öst

närbild på brittiska öarna

Brittiska öarna i närbild

Kartan hittar du i högupplöst version i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Portolankarta

Signum för portolankartan: KoB E 13

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Färgprover på tyg

pappersark med fastlimmade tygprover i gula nyanser
21 september, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 129 av 400:
Färgprover på tyg från 1700-talet

När du tänker på handskriftssamlingar, kanske du främst tänker på mer eller mindre personliga papper, brev och fotografier. I en del arkiv här på universitetsbiblioteket finns material som visar vad enskilda forskare undersökt och ibland även efterlämnade prover. Bland kemisten Torbern Bergmans efterlämnade arkivmaterial, i en kapsel märkt ”Bergsvetenskap och kemisk teknologi”, finner vi en mängd färgprover på tyg bland anteckningar om färgkonsten.

tre uppslagna pappersark med fastlimmade tygprover i olika färger

Torbern Bergman (1735-1784) har jämte dessa prover lämnat efter sig en brevväxling med industrimannen Patrick Alströmer (1733-1804) kring just färgning. Patrick Alströmer hade tagit över de industrier kring väveri och annan textil som hans far, Jonas Alströmer, grundat i Alingsås. Genom en eldsvåda år 1779 förstördes dock en stor del av de kvarvarande anläggningarna som hans far startat upp.

pappersark med färgprover i röda nyanser

Jonas Alströmer hade på sin tid aktivt försökt få fram bra råvaror för sin industri. Exempelvis hade han importerat får och utvecklat en fåravel för att kunna producera god ull här i Sverige till sina spinnerier. En annan import var den av olika färgväxter från Nederländerna, vilka han planterade på sina gårdar för att kunna producera färg till sin tygproduktion. Sonen Patrick tycks alltså gått i sin fars fotspår även vad gäller produktutveckling när han skriver till Torbern Bergman om just tygfärgning.

pappersark med färgprover i blå nyanser

Proverna kan ses  som något av konstverk i sig med alla sina nyanser, monterade på sina pappersark från 1700-talet.

Kapseln med dessa prover har signum: D 1461

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »