400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 30 av 42)

Bodoni uppåt väggarna

Föremål 119 av 400:
Motiv på glasväggar hämtade från Bodonis Manuale tipigrafico, 1818.

närbild på en rad med graverade solar med ansikten i en glasvägg

Besökare på Carolina Rediviva kanske inte alltid lägger märke till den dekor som pryder de glasväggar som finns i det som tidigare var Läsesal C, och som nu under Carolinabyggnadens renovering tjänstgör som receptions- och informationsrum. Denna dekor har naturligtvis en rent praktisk funktion, och finns där för att den oaktsamme inte ska gå rakt in i en glasvägg.

bild på soffa och bord i C-salen, bakom vilken finns en glasvägg med flera olika rader av glasdekor

Dess mönster är hämtade ur verket Manuale tipigrafico del cavaliere Giambattista Bodoni, andra upplagan, tryckt i Parma 1818. Den italienske tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) skapade själv flera typsnitt, och det är genom dessa de flesta av oss känner igen hans namn idag. I sitt verk Manuale tipigrafico finns prov på 291 olika latinska och romanska typsnitt, jämte stilar såsom ryska och grekiska. Denna andra upplaga utgavs av Bodinis änka efter hans död. Glasdekoren visar på små dekorativa, typografiska element, typer som användes av boktryckare i dekorativt syfte.

detalj på galsvägg med dekor framför vilken fins en skylt med hänvisning till boken varifrån mönstret är hämtat

Boken Manuale tipigrafico finns naturligtvis i universitetsbibliotekets Bodonisamling, om vilken ni kan läsa mer: Bodonisamlingen

Text och bild: Helena Backman

Kistebrev med helgonmotiv

Föremål 118 av 400:
Kistebrev från 1836 med den heliga Birgitta

I de stora bildsamlingarna på universitetsbiblioteket finns naturligtvis en mängd kistebrev, träsnitt som tryckts för att fästa på insidan av locket till de kistor man använde som förvaring av sina kläder i de enklare hemmen. Många kistebrev sattes också upp på väggarna, något man förstår när man ser de ofta färgglada trycken som nog kunde lysa upp i hemmet. Kistebrev har funnits i Sverige sedan 1600-talet, då kostnaden för träsnitt gått ned i pris så pass att allmänheten kunde ha råd med dem. Motiven är ofta religiösa, historiska eller humoristiska. Först då färglitografin slog igenom i Sverige vid mitten av 1800-talet upphörde tryckningen av kistebrev.

bild på hela kistebrevet, där bilden av Birgitta på båda sidorna omges av text, och text ochbild inramas av en gul ram

Just detta kistebrev avbildar Den heliga Birgitta eller Britta och hennes porträtt omges med hennes historia i text. Man ser tydligt att bilden blivit färglagd utan större precision, men färgerna har hållit sig klart lysande in i vår tid. Trycket är utfört av tryckaren i Jönköping Nils Erik Lundström, bror till tidens främste kistebrevstryckare Johan Petter Lundström som drev Marquards tryckeri i Stockholm mellan 1806-1851.

närbild på kistebrevets titel Den helig Birgitta eller Britta, det namnkunnigaste helgon i svenska historien

Ännu finns endast en handfull kistebrev från Uppsalas samlingar digitaliserade på nätet, antalet kommer förhoppningsvis att öka inom de närmaste åren: Digitaliserade kistebrev från Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

De flygande bergen

Föremål 117 av 400:
Kopparstick tryckt i Augsburg år 1770 avbildande rysk berg- och dalbana

Denna gravyr är den första avbildningen som finns av en berg- och dalbana, och är utvikt hela 92 cm.

hela planschbladet med berg- och dalbanan

Amerikanen Frederick Calvert (1731-1771), den sjätte lorden av Baltimore, har i sin bok Gaudia poetica avbildat den berg- och dalbana han sett vid det kejserliga palatset vid Tsarkoye Selo, de ryska tsarernas sommarresidens utanför St Petersberg. Denna berg- och dalbana är den första spårbundna och på hjul rullande i världen, och byggdes under Elisabeth Petrovnas regeringstid någon gång mellan 1741 och 1762. Man åkte i karmstolar – med plats för två eller fyra personer med ytterligare en person stående baktill – från en paviljong och över fem konstgjorda berg, över en liten sjö med en ö och ända fram till palatset. Under backen ska ha funnits ett maskineri draget avhästar för att få upp vagnarna till utgångsläget igen. Senare byggdes en bana i Belleville i Paris 1816, och kallades då ”Montagne russes”, ryska berg, inspirerad av denna föregångare.

vinjett som symboliserar staden Uppsala

Boken där detta planschblad ingår är tillägnad Carl von Linné och tryckt i Augsburg 1770. I boken berättar Lord Baltimore om sin resa från England över Nederländerna och Tyskland upp genom Danmark till Sverige. Här hälsar han på Linné i Uppsala i juni 1769. Därefter bevistar Lord Baltimore Ryssland där han bland annat beskådar denna bana innan han återvänder hemåt.

det graverade titelbladet till boken

Boken trycktes i endast tio exemplar, och är alltså en riktig raritet.
Hyllsignum: Sv. rar. 10:906

Du kan se en högupplöst version av detta planschblad i Alvin: The flying mountains

Mer att läsa om Lord Baltimore, boken och berg- och dalbanan:
Ove Hagelin, ”Gaudia poetica”, i Biblis, 2001(4)3/4, 10-16.

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

Föremål 116 av 400:
Fredrika Bremers porträtt av sig själv avtecknande en agave på Kuba 1851

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av våra mest kända svenska författare under 1800-talet, även känd internationellt. Hennes böcker som lyfte fram kvinnans ställning i samhället känner de flesta till. I universitetsbibliotekets samlingar finns förutom hennes böcker en skissbok i vilken hon gjorde teckningar 1850-1851 under sin resa i Nordamerika och på Kuba, en resa hon beskrivit i sitt verk Hemmen i den nya världen.

färglagd teckning på en hydda jämte ett papayaträd

I skissboken finns teckningar och målningar av personer och platser hon besökt under resan. Här finns exempelvis en akvarellerad teckning med en gård i byn Limonar på Kuba, en by som befolkades av frigivna slavar som Fredrika Bremer besökte i mars 1851.

Hela skissboken finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Fredrika Bremers skissalbum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Fågel på graverad kopparplåt

Föremål 115 av 400:
Kopparplåt med fågel till Charles De Geers verk Mémoires pour servir a l’histoire des insectes

Redan tidigare har här visats föremål ur Leufstabiblioteket, ett privatbibliotek från 1700-talet och 1800-talets början, som idag ägs av Uppsala universitetsbibliotek. Charles De Geer (1720-1778), entomologen och bruksägaren till Lövstabruk, är den som började bygga upp detta bibliotek. Som insektsforskare gav han ut ett digert verk om insekter i sju volymer mellan åren 1752 och 1778 med titel Mémoires pour servir a l’histoire des insectes, till vilka han lär framställa kopparstick som illustrationer.

foto på en trälåda med kopparplåtar på högkant, två kopparplåtar ligger framme

Kopparplåtarna som användes vid tryckningen av dessa illustrationer finns bevarade än idag. Dessa är fortfarande i privat ägo, men har deponerats här på Uppsala universitetsbibliotek i sina ursprungliga trälådor.

Bland dessa finns denna kopparplåt av en fågel, som dock inte återfinns i Mémoires pour servir a l’histoire des insectes. Den som framställt denna plåt är Johan Hedmarck (1703-1754), som förutom gravör även var miniatyrmålare.

sju trälådor med kopparplåtar stående på varandra

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gillbergska träskrinet

Föremål 114 av 400:
Vackert dekorerat träskrin innehållande en skatt av miniatyrer

I ett av magasinen för kartor och bilder står ett vackert träskrin dekorerat med sniderier och intarsia. Inuti skrinen sitter en spegel som går att fälla fram i locket. Utmed de två kortsidorna finns sidofack med lika vackert dekorerade lock. Hela skrinet är fodrat med papper i rött och guld. Sannolikt är det tillverkat någon gång under 1800-talets första hälft.

foto på skrinet med öppet lock, och man ser att i skrinet ligger en mängd små fodral i olika färger

Skrinet är ett riktigt ståtligt föremål, men dess innehåll är kanske än mer fantastiskt: en hel samling med porträttmålningar i  miniatyr jämte andra bilder och föremål. Härifrån kommer också skrinets namn – de flesta av miniatyrerna är utförda av miniatyrmålaren majoren Jakob Axel Gillberg (1769-1845). Några av miniatyrerna är hans egna självporträtt.

ett porträtt av en man i rund guldram

Gillbergs självporträtt 1840

Mimatyrporträttet av Amalia Wilhelmina ”Mimmi” Gillberg, född Hallman, (1799-1877) är vackert inramat.

Porträtt av en kvinna med diadem och pälsboa i rund guldram

Mimmi Gillbergs porträtt

Vid sidan av miniatyrerna finns även några småsaker, exempelvis en liten almanacka för året 1791, vari någon fortsatt göra små noteringar. Det finns även fyra lönnlådor i skrinet. Man kan bara gissa vilka hemligheter som dessa innehållit genom åren.

en upplagen almanacka vid sidan av sitt röda läderfodral samt en tysk urklippt tidningsnotis

Skrinet med sitt innehåll har inkommit som gåva av fröken Maria Holmbergs sterbhus.

Text och bild: Helena Backman

Kinesisk snittmålning

Föremål 113 av 400:
Snittmålning med landskapsmotiv på kinesisk bok

I Wallersamlingen finns två volymer ur ett större kinesiskt verk från 1620-talet. Katalogen över Wallers bibliotek anger detta som: ”Lei Chiang [A compilation of the texts of two ancient medical works. Ed. By] Chang Chieh Pin.”  Dessa delar innehåller en andra upplaga, vol. 27-29 respektive 30-32, tryckta 1621-1627.

Båda dessa delar är tryckta på rispapper, bundna på östasiatiskt sätt och utsmyckade med snittmålningar, vilka dock kan ha tillkommit senare. Eftersom rispapper rör sig så mycket smidigare är det lättare att med ett enkelt handgrepp göra dessa snittmålningar synliga än vad det är med de som är målade på böcker tryckta på vårt västerländska papper.

Läkaren Chang Chieh Pin (aktiv runt 1624) hade en militär bakgrund och uttryckte sig ofta i militära termer i sina verk. Sjukdomar var fiender och han lånade uttryck från slagfältet för behandlingar, och kallade dem saker som ”stridsplaner” och ”strategiska formationer”. Användandet av mediciner kallade han för att sätta trupper i arbete.

två kapslar i tyg

Böckerna skyddas av vackra kapslar klädda med tyg.
De båda delarna har signum: Waller 5684

kapslarnas spännen i ben

Text och bild: Helena Backman

Vackert fotoalbum från 1800-talets slut

Föremål 112 av 400:
Fotoalbum för visitkortsfotografier från slutet av 1800-talet

Det finns en stor mängd fotoalbum på universitetsbiblioteket, inte minst från slutet av 1800-talet då porträttfotograferingen slog igenom på bred front. Det blev under 1860-talet och framåt populärt att låta ta porträttfotografier och låta göra foton stora som visitkort att dela ut, samla och byta. Fotoalbum utformades för att passa dessa fotografier, som oftast hade samma standardformat.

ett fotoalbum med fyra violliknande blommor i rosa och grönt mot brun botten

Ett sådant album är registrerat som Essén album nr 2. Just detta album är vackert utformat med mönster av violer. Ett guldfärgat metallspänne håller albumet förslutet.

närbild på ett fyrkantigt spänne i guldfärgad metall

I detta album finns många fotografier på personer varav många delar efternamnet Sjövall, och vi kan förmoda att detta varit något man ofta bläddrat i under årens lopp tillsammans med släkt och vänner.

uppslag med foton istoppat i fickor i albumet

Text och bild: Helena Backman

Sakral vokalmusik från 1581

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brev från Nostradamus 1566

Föremål 110 av 400:
Brev ur Wallersamlingen undertecknat av Nostradamus

Vissa namn är så mytomspunna att man ibland undrar om de tillhör påhittade personer, eller om de verkligen tillhört någon som levt på riktigt. Många är vi som hört talas om Nostradamus och hans profetior. Kanske är dessa nu för tiden mest kända för att man kan tolka dem mycket fritt, och därför kan man hävda att Nostradamus förutsett både det ena och det andra – men bara först i efterhand.

I Wallers autografsamling på universitetsbiblioteket finns detta brev undertecknat just av Nostradamus (1503-1566), ett brev daterat under hans sista levnadsår. Brevet är adresserat till en ”Sieur de Saffre” och innehåller dennes horoskop och något om hans framtid, vid sidan av andra mer världsliga ting. Om dessa Nostradamus förutsägelser verkligen slog in vet vi tyvärr ingenting om.

första sidan av brevet

Du som behärskar franska kan läsa brevet i sin helhet på nätet: Letter 1566-02-25, Salon-de-Craux

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »