400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 31 av 42)

Kejsarens astronomi

Föremål 109 av 400:
Furstligt astronomiskt verk med volveller från 1540

Den tyske astronomen och matematikern Petrus Apianus (1495-1552) gav 1540 ut sin Astronomicum Caesareum på sitt eget tryckeri i Ingolstadt. Han hade redan innan dess varit den förste att använda snurrbara skivor i sina böcker, volveller, vilka fungerade som pedagogiska interaktiva verktyg för läsaren. Volvellerna består av skivor i papper, fastsatta med en tunn tråd sin mittpunkt, som sitter på 21 av sidorna i boken, ofta i flera lager.  I boken beskriver Apianus hur man använder dessa volveller för att beräkna förmörkelser och astronomiska händelser av olika slag. Han anger också hur man utifrån sin födelsetid och månens fas kan beräkna tiden för den egna konceptionen, något vi väl idag kan ifrågasätta exaktheten i.

detalj från volvell med stjärnhimmeln

Förutom fantastiska illustrationer i form av handkolorerade träsnitt på dessa volveller finns även andra illustrationer, såväl vetenskapliga avbildningar av instrument och andra uträkningar som dekorativa detaljer i form av initialer, ramar och rent dekorativa inslag. Det hela är ett riktigt praktverk, och köptes nog endast av de mest förmögna. Tycho Brahe (1546-1601) lär på sin tid ha köpt sitt exemplar för 20 floriner, vilket idag skulle motsvara en bra bit över 25000 kronor.

en grafisk framställning av hur himlakroppar rör sig på himlen

Uppskattningsvis 120 exemplar finns bevarade än idag, vilket troligen är huvuddelen av hela upplagan. Redan under 1500-talet sågs detta som en fantastisk bok, och de som genom tiderna ägt den har bevarat den väl.

titelbladet till astronomicum caesareum

Text och bild: Helena Backman

 

Nova nosographia ophthalmica

Föremål 108 av 400:
Läkarboken Nova nosographia ophthalmica av John Taylor, tryckt 1766.

I Bibliotheca Walleriana här på Uppsala universitetsbibliotek, den internationellt kända medicinhistoriska boksamlingen uppkallad efter sin donator Erik Waller, finns en mängd vetenskapshistoriskt intressanta verk. Bland dessa finns den generöst illustrerade Nova nosographia ophthalmica av Johannis Taylor, som i ord och bild visar ögonsjukdomar av olika slag. Boken är utgiven i Hamburg och Leipzig år 1766, och innehåller parallell text på latin och tyska, vilket gjorde den läsbar för läkare i många länder vid sin tid.

detalj av planschblad med sex ögon med vaglar

Vårt exemplar innehåller 22  graverade och handkolorerade planschblad. Det första och det fjortonde trycket är signerat Martini de Drazowa, och samtliga tycks utförda av samma hand. Signaturen står för David Johannes Martini, gravör från Drazowa i Nederländerna, född runt 1720 och verksam i Hamburg under 1750-talet.

Här förekommer allt från irriterande vaglar till allvarligare, inre sjukdomar i ögat. Varje planschblad har en dekorativ ram som gör dem vackra för ögat även för en icke läkarkunnig läsare, och gör hela boken till något mer utöver en ren läkarbok – även en samlare av böcker eller planscher kunde finnas bland kunderna redan från utgivningen 1766.

planschblad med infekterade ögon

Boken har hyllsignum: Waller 9504 fol.

Text och bild: Helena Backman

 

Karta med fotografier över Uppsala

Föremål 107 av 400:
Uppsalakarta med fotografier från år 1868

foto över Uppsala från öster

Utsikt över Uppsala från öster

När man tänker på fotografier i specialsamlingar, kanske man främst tänker på fotoalbum eller andra former av bildsviter. Men fotografier förekommer som illustrationer i tryck av olika slag, som exempelvis dessa bilder, som utgör en ram kring en karta över Uppsala från år 1868.

fotografi på carolina rediviva

Den relativt nybyggda biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva

Fotografierna är tagna tidigare under 1860-talet av den tysk-svenske fotografen Heinrich Osti (1826-1914), verksam i Uppsala mellan 1859 och 1864 samt från 1866 och framåt. Han har lämnat efter sig en omfattande negativsamling som idag finns uppdelad mellan Upplandsmuseet samt Uppsala universitetsbibliotek, där universitetsbiblioteket främst har de porträttbilder som han har tagit i sin ateljé. Men i det här fallet förekommer alltså hans foton på en tryckt karta, där själva kartan är utförd av Zakarias Larsson (1828-1901).

bild av hela kartan med små fotografier sominramning

Kartan tillhör en deposition från Uppsala trädgårdssällskap.
Hela kartan samt varje enskild bild finner du i högupplösta versioner fritt tillgängliga på nätet: Upsala år 1868

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gustav III:s brev från kungligheter i Europa

Föremål 106 av 400:
Brev från Marie Antoinette till Gustav III daterad Versailles 5 maj 1778

I den Gustavianska samlingen finns en volym med brev från utländska regerande och furstliga personer i Frankrike, Parma, Neapel och Holland till den svenske kungen Gustav III. Hela volymen innehåller 143 brev, och här finns alltså korrespondens från tiden för den franska revolutionen. Förutom att ge inblickar i livet vid hoven under slutet av 1700-talet, visar också denna brevsamling vilka utländska kontakter Gustav III hade under sin tid på den svenska tronen.

Förutom nitton brev från Marie Antoinette finns exempelvis brev från Wilhelmina, prinsessa av Oranien-Nassau (1751-1820).

brev undertecknat Wilhelmina, prinsessa av Oranien-Nassau

Vi finner också brev från drottning Maria Karolina (Charlotte) av Neapel, drottning av Neapel och Sicilien (1752-1814). Den tydliga handstilen är lättläst för den som behärskar det franska språket.

brev från drottning Maria Karolina (Charlotte) av Neapel

Idag finns denna volym med brev fritt tillgänglig digitaliserad i sin helhet: Bref från utländske regerande och fursteliga personer till Konungen.

bild på kanten på volymen med brev

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Själens läkehus

Föremål 104 av 400:
Stämpel till universitetsbibliotekets pärmexlibris

Från 1710 och ungefär hundra år framåt användes detta speciella pärmexlibris vid inbindningen av universitetsbibliotekets böcker, eller som stämpel utanpå ett redan befintligt bokband. Detta exlibris utgörs av ett spegelmonogram med bokstäverna BV, vilket utläses som Bibliotheca Upsaliensis (egentligen Vpsaliensis), det vill säga Uppsala universitetsbibliotek.

fyra stämplar i olika storlek, två nya och två gamla, liggande på ett bord

Över monogrammet finns orden IATΡEION ΨΥΧHΣ (iatreion psyches), ett citat från Diodorus Siculus (56–36 f.Kr.). Detta brukar översättas som ”Själens läkehus” och anspelar på bibliotekets helande roll för människan.

den nytillverkade stämplen hållen mellan en tumme och ett pekfinger

Två gamla stämplar är utnötta genom flitig användning och två nya i samma format har tillverkats – på metallens lyster ser man skillnaden på långt håll. Idag används inte dessa stämplar lika flitigt, men i riktigt fina sammanhang är det bra att de finns till hands, exempelvis då biblioteket behöver en ny gästbok framöver.

Läs mer om detta exlibris på bibliotekets webbplats: Själens läkehus

Text och bild: Helena Backman

Musikaliskt samlingsband

Föremål 103 av 400:
Samlingsband från 1600-talet med danser och annan musik

I den Ihreska samlingen finns ett samlingsband med musik i form av både notskrift och tabulatur. Musiken i denna finns registrerad i databasen RISM – Répertoire International des Sources Musicales och är därför sökbar där på sin signatur: Ihre 285.

På sina ställen löper notraderna i vågor över pappret, men mestadels löper raderna i rät riktning. De oregelbundna linjerna skänker liv åt handskriften och de danser som nedtecknats i den.

ett uppslag med vågformade notlinjer till vänster och tabulatur till höger

Ett uppslag med en gavott mot slutet av volymen

Även omslaget har sin charm. Det består av ett återanvänt präntat medeltida pergament. Bland de rikliga anteckningarna på försättsbladet framgår att denna handskrift ägts av Thomas Ihre (1659-1720), närmare bestämt den 12 december 1679, då han alltså var i tjugoårsåldern. Kanske har han själv dansat till musik ur volymen?

insidan av främre pärmen och ett försättsblad med rikliga anteckningar

Hela handskriften finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Samlingsband med danser m.m.

Läs mer om den Ihreska samlingen på universitetsbibliotekets webbplats: Ihreska samlingen

liten inklistrad extralapp med tabulatur i volymen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ett vackert illustrerat brev från 1773

Föremål 102 av 400:
Fantasirikt illustrerat brev daterat 1773

I Wallers handskriftssamling, samlade av läkaren Erik Waller (1875-1955) och senare inköpt till Uppsala universitetsbibliotek 1955, finns en mängd brev skrivna av olika personer. Ett av de mest anslående är nog detta franska brev daterat 16 augusti 1773 i Courelles-Chaussy , vars första sidas ringlande text skapar konturerna av en man till häst.

hela första sidan av brevet, men en man till häst och små figurer i bakgrunden

Brevet är skrivet och tecknat av kirurgen Pierre-Innocent Guimonneau de la Forterie (1726-1794)  till hans vän Germain, även han kirurg. Detaljer i teckningen visar livet på landsbygden, ryttare och vilande herdar. Ett par skördar frukterna från ett träd. Det hela ser rätt så idylliskt ut.

närbild på deltaljer av ett fruktplockande par, man till häst samt en herde med sin hjord med får eller getter

Även på baksidan av samma blad, fortsättningen på brevet, finns tecknade detaljer, såsom ett par hägrar och ett par i gröngräset, ansatta av kolossala frugor. Kanske är det författaren själv som känner sig invaderad av dessa insekter.

ett par tecknade hägrar samt en man vilande i knät på en dam

Vill man läsa brevet i sin helhet, eller titta närmare på alla dess små detaljer, kan man se det i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Le courier metempsicosiste.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medeltida tygtryck på bokband

Föremål 101 av 400:
Bokband från 1430-talet med tryck på skinn

I bibliotekets handskriftssamlingar finns en bibelhandskrift i två delar som kommit hit som krigsbyte från domkapitlets bibliotek i Frombork ( Frauenburg) i Polen. Handskrifterna i dessa är utförda 1434 och 1436, och banden tycks vara samtida med sitt innehåll. De har signaturerna C 94a respektive C 94b. Mönstren på dessa båda bokband är inte identiska, men utförda med samma teknik – tryckta i svart färg på vitt pergament. Mönstrets figurer lyser i vitt, så det är alltså bakgrundens svärta som tryckts. Bokbeslag av ben skyddar ytan på bokbanden mot slitage.

detalj från ett av banden, ett liggande lejon

Detalj från C 94a

Mönstret på C 94b har en förlaga – en italiensk brokad i silver och rött från 1300-talets andra hälft, som har hittats i Skeppsås kyrka i Östergötland. Små variationer visar dock att det inte är exakt kopierat, möjligen kan det i så fall varit kopierad på fri hand efter originalet.

detalj av bokbandet med ett mönster av fåglar

Detalj från C 94b

Det finns en del importerade tygtryck från medeltiden bevarade i Sverige, men bokband med tygtrycksliknande mönster är sällsynta. Här har vi två exempel som verkligen lyser i ögonen bland de oftast mer dämpade banden i våra samlingar.

hela framsidan av pärmen på en av handskrifterna

C 94a

Mer att läsa om dessa bokband finns i:
Ingegerd Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverige, Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1942, s. 82-85.

Text och bild: Helena Backman

 

 

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

Föremål 100 av 400:
Föreläsningsanteckningar från 1480-talet

I en volym i Universitetsbibliotekets samlingar finns de äldsta föreläsningsanteckningar som kan knytas till universitetet, nedtecknade på 1480-talet.

detalj från volymens första sida

Ägaren till denna volym har skrivit sitt namn på försättsbladet. Han hette Olaus Johannis (Olle Johansson) Guto, och som tillägget efter namnet anger kom han från Gotland. Efter studier i Uppsala blev han senare munk i Vadstena, dit han tog med sig denna volym. Därifrån har den så småningom återvänt till Uppsala. Handskriften som är nedtecknad på latin innehåller bland annat tankar av Aristoteles, och omfattar totalt 304 handskrivna blad, varav Olaus Johannis har skrivit de flesta.

närbild på medeltida namnteckning

Åtminstone två andra händer har också antecknat i volymen. Mest iögonfallande är dock den förklarande teckning som enligt notering tycks nedpräntad av en Olaus Thorstani (Olle Torstensson).  Bilden föreställer Aristoteles och Albertus Magnus i samspråk och visar var i kroppen olika själsförmögenheter sitter enligt medeltidens läroplan.

hel sida med två män i profil vända mot varandra med förklarande texter omkring

Dessa anteckningar har signum: C 599.

Hela volymen finns att läsa och se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: C 599 – Aristoteles. Petrus Olavi

Mer finns att läsa i: Piltz, Anders (red.), Studium Upsalense: specimens of the oldest lecture notes taken in the mediaeval University of Uppsala, Univ., Uppsala, 1977.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »