400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 37 av 42)

Kanonkula i samlingarna

Föremål 50 av 400:
Kanonkula, möjligen från 1600-talet

Med donationer och inköp till Universitetsbiblioteket har även föremål kommit in, vilket framkommit redan tidigare i bloggen. Något av det mer udda slaget är de kanonkulor i sten som inkommit tillsammans med Planersamlingen, en samling efter köpmannen och den svenske vice konsuln i Lützen Oskar Planer (1854-1931). Planer hade ett djupt intresse  för Gustav II Adolf,  och samlade på handskrifter och böcker som belyste ämnet, samt föremål – såsom mynt, medaljer och glas – med anknytning till Gustav II Adolfs liv och historia. Större delen av samlingen finns nu på Uppsala universitetsbibliotek, medan mynt och medaljer har flyttats till Myntkabinettet i Universitetshuset.

kanonkulorilada2

Till samlingen hör också dessa kanonkulor i sten, vilkas ursprung är höljt i dunkel. Kanske härstammar de rentav från slaget vid Lützen?

Idag ligger de förvarade på vadd i en trälåda med annat ursprung, troligen har den kommit från ett museimagasin och kan ha innehållit betydligt äldre artefakter.

trälådans ena kant med texten Skåne, Yxor, mejslar 8722

Text och bild: Helena Backman

Korantext från 1000-talet

Föremål 49 av 400:
Korantext från 1000-talet

ett uppslag med text ur koranen

Handskrift innehållande senare delen av Koranen. Handskriften är ovanlig såtillvida att den härrör från den västra delen av det arabiska väldet, skriven i Spanien och i Nordafrika.

ett uppslag med vackert rombiskt mönster i rött och blått

Handskriften innehåller vackra dekorativa inslag

Dateringen är Jumādā I, A.H. 483, d.v.s. 1090 enligt vår tideräkning. Den svenske samlaren och orientalisten Jacob Jonas Björnståhl (1731-1779) köpte handskriften i Rom den 6 juni 1771.

ett uppslag medvackra detaljer i rött bläck i marginalerna och längst ned på sidan

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

 

En stegpall med historia

Föremål 48 av 400
Stegpall från Arkeologibiblioteket

Universitetsbiblioteket har skiftat lokaler många gånger genom åren. De ämnesbibliotek vi har idag har bytt lokaler, inte minst i anknytning till att institutioner slagits ihop eller omformats och flyttat. Flera tidigare mindre bibliotek bildar idag Karin Boye-biblioteket, däribland det tidigare Arkeologibiblioteket som under lång tid låg i ett rum på Gustavianum, då institutionen för arkeologi fanns där. Idag består hela det huset av Museum Gustavianum.

Men en del spår av Arkeologibiblioteket – förutom själva böckerna – kan ses på Karin Boye-biblioteket sedan 2004. En lite nött, gråmålad stegpall ute i biblioteket kommer därifrån och står idag två trappor upp bredvid katalogskåpen på detta plan. Några bokhyllor har också hittat in, målade i samma grå färg. Inne i personalutrymmena finns ytterligare ett par små pallar, passande nog vid hyllorna med böcker i arkeologi som väntar på att registreras.

bild på två mindre gråmålade pallar

Två mindre pallar och några bokhyllor har också fått följa med till Karin Boye-biblioteket

Mer om bibliotekets lokaler genom åren kan du läsa på universitetsbibliotekets sidor på nätet: Om bibliotekets historia

Text och bild: Helena Backman

Cihânnümâ av Kâtib Çelebi

Föremål 47 av 400:
Turkiskt tryck från 1144 muharram/juli 1732

İbrâhîm Müteferrika (1674-1745) grundade  det första ottomanska turkiska tryckeriet och förlaget i Turkiet. Tryckeriet startade sin verksamhet 1728, och publicerade sammanlagt 17 verk i 22 volymer under Müteferrikas överinseende. Biblioteket äger 16 av dessa 17 tryck, katalogiserade i Aurivillius, del 2 sid. 352-53.

uppslag ur boken med världskarta

Här ser vi den geografiska boken Cihânnümâ (ung. ”Världsboken”) av Kâtib Çelebi (1609-1657), tryckt 1144 muharram/juli 1732. I ett appendix till boken beskriver Müteferrika även den heliocentriska världsbilden, som därmed presenterades för första gången i det Ottomanska riket.

karta över stjärnhimlen

Karta över stjärnhimlen med en bild på det observatorium där uppgifterna till kartan insamlades

Europakartan ur boken

Handkolorerad Europakarta

Du hittar denna bok i vår lokala katalog: Kitab-ı Cihannüma li-Kâtip Çelebi

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

En lång gotlänning på turné

Föremål 46 av 400
Affisch för ett uppträde kring sekelskiftet 1900

Kring sekelskiftet 1900 roade man sig på andra sätt än idag. Cirkusar och uppträden på marknader turnerade runt landet för att bjuda på märkvärdigheter. En del personer kunde genom sina speciella särdrag göra detta till en källa för sin försörjning. En affisch tryckt på grönt papper gör reklam för några dagars uppträdande av ”Världens största man”, jätten Edman från Gotland. Biljettpriset om 35 öre motsvarar idag ca 20 kronor, ett rätt billigt nöje.

detalj från affischen med närbild på bild på Gustaf Edman

Gustaf Edman  (1882-1912) kom från Burs på Gotland. Han är till dags dato troligen den längste svensk som blivit uppmätt. Med sina 242 cm är han idag listad på elfte plats i Guinness rekordbok för sin längd. Skaparna bakom affischen har lagt ytterligare några decimeter till denna längd för att öka intresset från allmänheten. På affischen framhävs också att man även har tillfälle att se ”den kvinna som har haft mod att gifta sig med jätten öfver alla jättar”. Edman hade uppenbarligen sällskap av sin hustru Anna Regina på turnén, och kanske även sonen Gustaf.

bild på hela affischen, tryckt på grönt papper

Affischen finns tillgänglig i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Världens största man, den svenske jätten herr Gustaf Edman från Gotland jämte hans hustru.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Erasmus av Rotterdams Nya testamentet

Föremål 45 av 400
Erasmus av Rotterdams översättning av Nya Testamentet till latin

Erasmus av Rotterdam (ca 1469-1536) var en av dem som genom sina tankar banade väg för reformationen i Europa. År 1516 gjorde han en egen översättning av det Nya testamentet till latin. Här i universitetsbibliotekets samlingar finns denna översättning i en utgåva av den tyske boktryckaren Johann Froben i Basel, tryckt 1519. Texterna är tryckta parallellt på grekiska och latin. Vissa stycken i vårt exemplar är fyllda med understrykningar och marginalanteckningar av läsare.

uppslag med många marginalanteckningar och understrykningar

Att Erasmus försökte få den kristna kyrkan och antikens bildning att komma närmare varandra ligger kanske bakom det val av träsnitt som Froben gjort till detta tryck. Till och med själva titelbladet omges av illustrationer ur antikens mytologi.

detalj från titelsidan med Apollo och Daphne

Mer om detta Erasmus Nya testamente kan du läsa i den nu i dagarna Augustprisbelönade boken Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution av Nina Burton, utgiven på Albert Bonniers Förlag 2016.

detalj från slutet av boken, där författare och årtal framgår

Text och bild: Helena Backman

Orbis arctoi nova et accurata delineatio

Föremål 44 av 400
Anders Bureus karta över Norden från 1626

Från stormaktstiden är denna karta, som är uppfodrad på väv och har monterade trästavar för upphängning. Uppe i övre vänstra hörnet finns porträtt föreställande den regerande kungen Gustav II Adolf och drottning Maria Eleonora.

Själva kartan består av ett kopparstick i sex ark som fogats samman. Den omgivande texten på  latin beskriver Nordens politiska  geografi och historia, författad av Andreas Bureus (även Anders Bure) (1571-1646), kusin till den kände fornforskaren och mystikern Johannes Bureus (Johan Bure) (1568-1652).

Kartan är graverad av den tyske kopparstickaren Valentin Staffansson Trauthman, som bodde i Stockholm från 1617 till sin död 1629.  Den omgivande texten är tryckt hos boktryckaren från Rostock Christoffer Reusner i Stockholm, och det är möjligt att även kopparsticket trycktes där. Själva kartan mäter 111 x 130 cm och tillsammans med omgivande text mäter ytan hela 150 x 168 cm.

Här kan du se en högupplöst och nedladdningsbar bild av kartan, där du kan zooma in på detaljerna: Orbis arctoi nova et accurata delineatio

Tisdagen den 29 november 2016 höll arkivarien vid Universitetsbiblioteket Mats Höglund ett föredrag om historiska kartor under titeln: ”Är det inte krig så är det lantmäteri! Ett föredrag om historiska kartor”. Föredraget handlade om hur lantmäterikartor användes som makt- och kontrollmedel under stormaktstiden och hur lantmäteriet blev en del i byråkratiseringsprocessen. Kartan ovan är en av de som visades under föredraget.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Thomas Gillesons musikhandskrift

Föremål 43 av 400
Fransk musikhandskrift från 1500-talet

Universitetsbiblioteket har enorma samlingar kulturarvsmaterial, och det är därför inte konstigt att man inte alltid är helt säker på hur saker och ting hittat in samlingarna, särskilt inte om detta hänt tidigt i bibliotekets snart 400-åriga historia.

ägarinskrift på främre pärmens insida

Ägarinskrift på främre pärmens insida

Ett sådant föremål är en handskrift med noter  och tabulatur som blivit daterad till 1500-talet. Enligt inskrifter på både främre och bakre pärmarnas insida har denna volym tillhört prästen Thomas Gilleson i Troyes i nordöstra Frankrike, verksam någon gång under just detta sekel. Den nedtecknade musiken består främst av vokalmusik med ursprung i Frankrike, såsom mässor, motetter och chansons, samt lutmusik.

uppslag med noter

Vokalmusik

Vokalmusiken är nedtecknad med noter. Tabulaturen är nedtecknad på det sättet att ett stycke ofta börjar längst upp på vänstra sidan av ett uppslag, medan det börjar ett annat stycke från nedre delen av den högra sidan – man behövde alltså vända på volymen upp och ned för att läsa och spela detta.

ett uppslag med tabulatur

Ett uppslag med tabulatur

Hela handskriften kan du se i Alvin, där du även hittar dess innehållsförteckning: [Missale, Collectiones]

Handskriften har signum: Vok. mus. i hs. 76b

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Stereoskop med bilder från London

Föremål 42 av 400
Stereoskop från slutet av 1800-talet

Kulturarvets Kart- och bildavdelning har mängder av fotografier och bilder i samlingarna. Därför är det inte konstigt att även apparatur att se dessa bilder också hittat in i samlingarna. Ett elegant stereoskop i trä från slutet av 1800-talet finns bevarat med sina fotografier, en serie vyer från London.

stereoskopet ligger på ett träbord med ett stereofotografi över Themsen bredvid

De dubbla fotografierna visar vyerna tredimensionellt när man ser på dem i stereoskopet, genom vilket man kan få ett stort djup och en detaljrikedom i de bilder man betraktar. En del av bilderna visar mycket detaljrika interiörer från Westminister Abbey, vilka visar hur bra tekniken fungerar.  3D-effekten är imponerande!

en hand håller stereoskopet i en vinkel, så att man kan ana bilden genom en av linserna

Metoden uppfanns år 1840 av den engelske uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875), och stereoskopi blev snart populärt i underhållningssyfte, som här med vyer för turisten. Ytterligare ett enkelt stereoskop finns i samlingarna, ett enklare utfört linsstereoskop av kartong. Även till detta finns tillhörande bilder.

ett svart stereoskop av kartong

Desto mer avancerat är det stereoskop som finns i samlingarna efter professorn i anatomi och histologi Gaston Backman (1883-1964) med tillhörande bilder från verksamheten vid Medicinska fakulteten vid Universitetet i Riga, ca 1923. Stereoskopet och en del av bilderna finns i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Stereoskop.

Text och bild: Helena Backman

Jordglob av Anders Åkerman

Föremål 41 av 400
Jordglob av Anders Åkerman 1766

Globen tillverkades av gravören och kopparstickaren Anders Åkerman (1721-1778) i hans verkstad i Uppsala år 1766 och tillhör ett globpar av storleken 59 cm i diameter, fortfarande i sina originalstativ i trä. Båda tillhör nu Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Åkermans jordglob i sitt trästativ

Ett sådant här globpar var vanligt förekommande i 1700-talets herrgårdsbibliotek. Mellan åren 1766 och fram till 1770 lär Åkerman ha tillverkat 96 par glober.

detalj från jordgloben där man ser Norden

Bilden av kontinenterna ändrades under senare delen av 1700-talet med anledning av de stora forskningsresorna vid tiden. Glober utkom därför i uppdaterade utgåvor efter Åkermans död, med tillägg av hans efterträdare Fredrik Akrel (1748-1804).

Himmelsgloben i sitt trästativ

Till jordgloben hör en himmelglob som visar stjärnhimmeln. Stjärnbilderna är alla vackert illustrerade, som här Oxen nära Orion. Glober av det här slaget skänker en viss dignitet åt biblioteksmiljöer, och kopior tillverkas än idag.

detalj från himmelsgloben med Oxens stjärnbild

Text och bild: Helena Backman

 

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »