Uppsala universitetsbibliotek 400 år
Föremål 30 av 400
Katalogkort med hänvisning
Att upprätta bibliotekskataloger är en hel vetenskap, så även hur man upprättar hänvisningar. Detta gäller i vårt digitala tidevarv, men var än mer viktigt att behärska under den analoga tiden i lapp- och kortkataloger. Ibland kan det te sig rätt kryptiskt för den oinvigde.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 29 av 400
Typografiskt verk av Giambattista Bodoni
1818 utkom ovanstående verk i två volymer, en handledning i typografi av den italienske boktryckaren Giambattista Bodoni (1740-1814). Verket utgavs i en begränsad upplaga om 250 exemplar, och innehåller en mängd typsnitt, såsom arabiska, ryska och tibetanska, jämte ett stort urval av rössjor, ramar och andra ornament.
Bodoni är känd för sina vackert utförda tryck samt som upphovsman för typsnittet Bodoni, ett typsnitt som de flesta av oss har tillgång till i våra ordbehandlingsprogram idag. Bodoni arbetade för hertig Ferdinand av Bourbon som ledare för boktryckeriet ”Real stamperia” i Parma. Böcker och tryck från detta privata tryckeri utkom oftast i små upplagor. Sällsyntheten sammantaget med kvaliteten på trycken har gjort dem till populära samlarobjekt idag.
I Uppsala universitetsbibliotek finns en hel specialsamling med Bodonitryck. Samlingen räknas som den viktigaste av detta slag utanför Parma. Denna samling har i dagarna blivit katalogiserad i sin helhet i den nationella bibliotekskatalogen Libris, och finns därför också att hitta i bibliotekets lokala katalog Disa, där Bodonisamlingen kan sökas fram i sin helhet.
Vi kan hitta en svensk anknytning i denna Bodonisamling – Gustav III företog en resa till Italien mellan oktober 1783 och juli 1784 tillsammans med ett stort svenskt entourage. För att uppmärksamma besöket i Parma utkom från Bodonis tryckeri en hyllningsskrift till den svenske kungen.
Hypomnēma Parmense in adventu Gustavi III Sveciae regis, tryckt i Parma 1784
Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson
Föremål 28 av 400
Ett träskåp med efterlämnat arbetsmaterial från faksimilutgivningen av Silverbibeln
Bland bibliotekets handskrifter finns arkiverat arbetsmaterial som ligger bakom nu utgivna publikationer. Oftast ingår sådant i respektive författares efterlämnade papper, men det finns även sådant som bildar sina alldeles egna arkiv. I ett stort träskåp i ett av handskriftsmagasinen finns de fotografier med tillhörande dokumentation som ligger till grund för en faksimilutgåva av Universitetsbiblioteket mest kända handskrift, Silverbibeln.
Professorn i kemi The Svedberg (1884-1971), nobelpristagare 1926, gjorde redan 1917 fotografiska experiment med blad från Silverbibeln, detta tillsammans med fil. lic. Ivar Nordlund. Genom olika fotografiska tekniker kunde tidigare svårtydda sidor läsas och avbildas. För detta fotografiska arbete inreddes en speciell fotostudio i källaren på Carolina Rediviva. Dessa experiment låg sedermera till grund för den faksimilutgåva av Silverbibeln som gavs ut i samband med Uppsala universitets 450-årsjubileum år 1927, och mer om denna och andra utgåvor läser du på Silverbibelns egna webbplats.
Hur arbetet gick till mer i detalj kan man alltså få en känsla för när man ser det efterlämnade arbetsmaterialet. Idag lämnar liknande projekt inte lika många fysiska spår, då så mycket hanteras rent digitalt av våra kollegor på Digital Bild. Då behöver vi inte längre stora träskåp i magasinen för att kunna bevara efterlämnat arbetsmaterial.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 27 av 400
Akvarell med motiv från Uppsala av Elias Martin
Den välkände svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) finns väl representerad i Uppsala Universitetsbibliotek. Som exempel finns här en vacker akvarell med den påskrivna titeln: ”Uppsala Domkyrkia, med Dombron, ifrån Quarnsidan”. Vilket år akvarellen är utförd är osäkert, men troligen efter 1780. Bilden ger ett livligt intryck med promenerande människor och hästekipage utmed Fyrisån. Domkyrkan dominerar stadsbilden, taket på anatomiska teatern skymtar i bakgrunden. Träkåkar med gräsbevuxna tak ger dock staden en annan prägel än idag.
En tuschlavering i samlingarna – även denna av Elias Martin – visar också Uppsala sett från samma håll. Andra personer står i förgrunden, ett litet barn på sin mors arm beundras. Båda bilderna ger en levande bild av livet i Uppsala före eller kring sekelskiftet 1800. Bilder som dessa ger oss kunskap Uppsala som det en gång såg ut innan fotografiets genombrott.
Många fler teckningar och målningar av Elias Martin finns i våra bildsamlingar.
Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin -portal för digitala samlingar
Föremål 26 av 400
Akvarell och collage med fjädrar ur Leufstasamlingen
Uppsala universitetsbibliotek äger sedan 1980-talet Leufstabibliotekets böcker och handskrifter. Värdefulla och ömtåliga verk har flyttats in till Carolina Rediviva av bevarandeskäl. Däribland finns 44 akvareller och collage med fjädrar. Bland dessa har just denna bild en alldeles speciell charm med sina små ungar i ett bo mellan sina båda föräldrar.
På nära håll ser man hur äkta fågelfjädrar har fästs vid ett underlag målat på glättat papper och även utrustats med påklistrade ögon. Bilden ingår i en hel uppsättning bilder. Ett bevarat omslag anger 45 bilder, av dessa fanns 44 stycken kvar. Vissa av bilderna har nötts av tidens tand och förlorat sina ögon eller fler av fjädrarna, men de flesta är i ett imponerande skick. 30 blad har formatet ca 22 x 35 cm, 14 är större, ca 35 x 43 cm.
Dessa bilder har ännu inte skannats in i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, men innan de finns med där, kan de ses som arbetskopior genom Universitetsbibliotekets Flickr: Foglar lagda med fjedrar.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 25 av 400
Professor Sigurd Ribbings efterlämnade papper i metallskrin
Som bloggens föregående inlägg visat, kan arkiv ha lämnats in till universitetsbiblioteket i stora lårar, eller som idag vanligtvis i flyttkartonger. Men ibland kommer arkivhandlingar i mer behändiga behållare.
Ett metallskrin som lämnats in till handskriftssamlingarna av dödsboet efter häradshövdingen Gustaf Ribbing (1849-1942) bär den ingraverade texten ”Efterlämnade papper efter professor Sigurd Ribbing” över lockets handtag. Sigurd Ribbing (1816-1899) var professor i teoretisk filosofi i Uppsala 1850-1885. Vid sidan av filosofin ägnade han sig även åt politik som kommunalpolitiker och riksdagsman. Med denna koppling till Uppsala universitet är det naturligt att hans efterlämnade papper idag finns på universitetsbiblioteket.
I skrinet ligger bland annat föredragsanteckningar av Sigurd Ribbings hand från föreläsningar hållna av professor Erik Gustaf Geijer (1783-1847) i början av 1840-talet. Här finns även mer privata papper, bland annat brev, sorterade efter relationen till avsändaren. En särskild mapp har fått påskriften: ”Bref från universitetskamrater och enskilda vänner”. För den som är intresserad av att komma privatpersonen Sigurd Ribbing närmare, kanske en sådan här mapp har ett mer intressant innehåll än övrigt innehåll.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 24 av 400
Adresslapp på personarkiv i trälår från 1951
När arkiv kommit in till Uppsala universitetsbibliotek, har de levererats i koffertar, lådor, väskor eller vad annat man funnit lämpligt att frakta materialet i. Ett stort personarkiv skickades till universitetsbiblioteket 1951, och ankom till Carolina Rediviva den 18 september, i två stora trälårar. Adresslapparna sitter fortfarande kvar, och visar också att avsändaren ville att materialet skulle förbli oöppnat i 20 år.
Detta kallas här för att materialet är spärrat, och betyder att ingen får titta på det innan denna tid löpt ut. Det är upp till inlämnaren att sätta detta villkor, och biblioteket – om vi tar emot materialet – att se till att villkoret efterlevs. I somliga fall kan inlämnaren ge sin tillåtelse att vissa personer får titta på materialet innan denna tidsfrist löpt ut, men biblioteket får inte göra några sådana undantag efter eget bevåg. De personer som donerat arkivmaterial hit kan alltså vara trygga med att ingen tar del av inlämnat material i förtid.
Men då tidsfristen löpt ut kan lådor och koffertar öppnas, och arkivarierna som arbetar vid Universitetsbiblioteket kan sätta igång med att förteckna innehållet, allteftersom det hinns med.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 23 av 400
Pärm till hyllningsadress från 1893
År 1893 firade Uppsala universitet 300-årsminnet av Uppsala möte 1593. Vid detta Uppsala möte återupprättades nämligen universitetet efter det att verksamheten legat nere sedan år 1515.
Detta 300-årsjubileum gav anledning till ett högtidligt firande, och ett fotografi från Universitetsparken visar något av detta, med studenter i procession mot Universitetshuset. Originaldokumentet från Uppsala möte 1593 bars fram utomhus på en kudde i samband med firandet – något som vi inte skulle göra idag av bevarandeskäl.
Fotograf: Anders Larsson
Vid sådana här firanden var – och är ibland fortfarande – brukligt att överlämna hyllningsadresser institutioner emellan. Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland, idag Helsingfors universitet, överlämnade en tryckt hyllningsadress i en mycket vacker pärm, utförd av Weilin & Göös bokbinderi i Helsingfors.
Den blå pärmen i skinn har tryck i flera färger. Pärmens insidor är kläda med vitt siden och har vackra stämplar i guld och silver längst kanterna.
Själva adressen, tryckt på papper, ger inte samma imponerade intryck, vilket gör att det i första hand är pärmen som drar till sig blickarna. Ett ljusblått silkessnöre som håller adressen på plats i sin pärm avslutas i ett par vackra tofsar, vilka hänger ut från den pappkassett som skyddar pärmen med dess innehåll vid förvaring.
Firma Weilin & Göös, som utfört detta arbete, växte från att ha startat med förlagsverksamhet 1872 till att bli Finlands största tryckeri och bokbinderi. Idag är firman uppköpt och är en del av det finska förlaget Sanoma.
Kanske Universitetsbibliotekets kommande 400-årsjubileum kan ge oss anledning att få ta emot nya hyllningsadresser att införliva i våra samlingar?
Text och bild: Helena Backman
Fotografiet från 1893 hämtad från: Alvin – portal för kulturarvssamlingar
Föremål 22 av 400
Lacksigill som bokägarmärke
Inte så sällan stöter man i äldre böcker på lacksigill i rött eller svart som en markering av en tidigare bokägare. Det brukar då oftast vara stämplat på titelbladet eller på insidan av den främre pärmen i boken. I denna bok är det en A. Horn som satt sitt lacksigill jämte sin namnteckning på titelbladet. Kanske rör det sig om Arvid Horns son Adam? Horns släktvapen har här fått funktionen av ett exlibris.
Den lilla boken om 40 sidor i oktavformat som fått detta lacksigill på titelbladet innehåller Försök, angående nyttan för twin- och lung-sjukt folk, af någon tids wistande i fä-hus. Boken är författad av en engelsk läkare vid namn Read, översatt till svenska via franska av ”en hel wälmenande swensk”, och tryckt i Stockholm år 1768. Bakom denna välmenande svensk gömmer sig två personer, kirurgen och obstetrikern Herman Schützercrantz (1713-1802) samt översättaren Magnus Orrelius (1717-1794).
Enligt denna skrift ska det göra gott för lungsjuka att vistas samman med boskap, och andas samma luft som de, för att återfå hälsan. Inte bara djurens utandningslufts beskaffenhet, utan även värmen och stillheten i ett fähus ska enligt denna bok ha en gynnsam inverkan vid tuberkulos och liknande sjukdomar.
Denna lilla bok ingår i den Westinska boksamlingen, en av specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 21 av 400
Dragkapsel till serietidningar
Serietidningar har oftast varit tunna och med ostadiga omslag, vilket gör att de lätt vikts, böjs och blir missformade om man bara ställer dem rakt upp och ned på en hylla eller stoppar ned dem i en halvfull tidskriftssamlare. Eftersom man på de stora forskningsbiblioteken ständigt tänker på långsiktigt bevarande, har dragkapseln varit en trotjänare. Mellan två kartongskivor sammanhållna med bomullsband har man kunnat skydda broschyrer och andra tryck utan fasta pärmar. Att man enkelt kan anpassa en sådan kapsel efter hur stor bunt med tryck som man vill förvara mellan skivorna gör den flexibel och skyddar trycken.
Men man har förr om åren ofta använt kartong som inte riktigt lämpat sig för detta ändamål, och man har därför alltmer övergått till samlare och kartonger av syrafri kartong istället. Men på biblioteket finns ändå ett oräkneligt antal dragkapslar i bruk idag, och lånar du fram en serietidning från mitten av 1900-talet, så kommer den ofta från just en sådan.
I just denna dragkapsel ligger serietidningen Putz und Patz, den tyska versionen av den svenska serietidningen Tuff och tuss och deras vänner, som kom ut på Serieförlaget från 1953. Ansvarig utgivare var Gösta Knutsson, mest känd för böckerna om Pelle Svanslös.
Tuff och tuss är en av de tecknade serier som kan ni se i den serieutställning som öppnar den 10 september kl. 14 i utställningshallen på Carolina Rediviva. Välkommen hit till KABOOM!! Tecknade serier – kul, kult eller kultur? Ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek. Utställningen pågår fram till den 4 januari 2017.
Text: Helena Backman
Bild från utställningen: Magnus Hjalmarsson
