400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 4 av 42)

Kassabok från sekelskiftet 1900

Föremål 376 av 400:
Kassabok såld hos firman Carl Sparrström i Uppsala, använd av Uppsala Läkareförening 1896-1803

en helsida reklam för Carl Sparrström, Uppsala, som har ett lager  av kontorsböcker, papper och skrivmaterial
Första bladet i kassaboken visar var denna kontorsbok blivit införskaffad.

Carl Sparrman (1861-1903) övertog en redan existerande bokhandel i Uppsala den 13 september 1890 med adress Vaksalagatan 13. Efter Sparrmans död 1903 fortsatte hans änka att driva firman. Bokhandeln hade också en betydande pappershandel, och det är härifrån denna kassabok köpes in för att användas för Uppsala Läkareförenings inkomster och utgifter.

Etiketten på främre pärmen visar att kassaboken använts för Uppsala Läkareförenings räkenskaper kring sekelskiftet 1900.

På sidor med förtryckta linjer har en kassör nogsamt fyllt i alla utgifter för föreningen med vacker handstil. Stort som smått samsas bland utgifterna, såsom postporton och en ny porslinstratt till klosetten.

Denna kassabok har signum: U 2013 b i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

Firande på studenthemmet Arken, februari 1916

Föremål 375 av 400:
Fotografi från studenthemmet Arken, februari 1916

För 104 år sedan firade de boende studenterna på Nykterhetsvännernas studenthem Arken sin ”trotjänarinna Gamla Tilda”, som sannolikt hjälpte husmor med mat och städning. Kanske var det en jämn födelsedag eller något annat speciellt viktigt som firades, eftersom även en före detta husmor på Arken närvarade.

En mängd unga män med studentmössor stående bakom tre äldre sittande kvinnor

Med fotografiet följer dessa namnuppgifter:
”Översta raden från vänster: Finn Malmgren, Anton Fägersten, Ernst Carlsson.
Andra raden från vänster: Karl Fredrik Nilsson, Pelle Norell, ?, Olle Sandler, Hugo Wessman, Erik Petzäll.
Tredje raden från vänster: Harald Svensson, Yngve Sjödin, ?, Helge Svensson, Martel Johansson, Arvid Persson, Ernst Melkersson, Paul Wetterfors, Yngve Englund, Sven Borg, Arne Lindén, Fritz Lybeck, Axel Westerlund.
Sittande från vänster: F.d. husmor fru Hollstrand, Tilda, husmor Siri Fröding-Torgny. Snett ovanför Wetterfors: Anders Gagnér.”

Om alla dessa unga män på bilden verkligen bodde här, eller endast var med i matlaget och kom hit för att äta, är nog bäst att vara osagt.

Studenthemmet grundades redan 1889 och sedan dess har många hemiter bott här under sina studieår. Studenthemmet finns fortfarande kvar på sin ursprungliga tomt på Sturegatan i främre Luthagen, men en ny byggnad ersatte de tidigare trähusen på 1950-talet. Hur det ser ut idag kan du se här.

Fotografiet återfinns i Gustaf Frödings efterlämnade papper.
Du ser det i högupplöst version här: Nykterhetsvännernas studenthem Arken, Uppsala februari 1916.

Text: Helena Backman (fd hemit)
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Personvers författad av Emanuel Swedenborg

Föremål 374 av 400:
Hyllningsdikt till Magnus Stenbock författad av Emanuel Swedenborg

Det är endast några enstaka personverser, det vill säga hyllningsdikter till någon enskild person eller kunglighet, som ännu blivit digitaliserade här på Uppsala universitetsbibliotek. Bland dessa finns en personvers som hyllar Magnus Stenbock (1665-1717) år 1710, författad av Emanuel Swedenborg (1688-1772). Vid denna tid hade han fortfarande namnet Swedberg. Först 1718 blev han adlad och tog sig då det mer klingande namnet Swedenborg.

År 1710 var hans far Jesper Swedberg biskop i Skara, och då det var biskopen som sett till att det sent omsider hade grundats ett tryckeri på orten, är det inte konstigt att denna vers trycktes just här.

första sidan på trycket med titeln Festivus Applausus

Du ser personversen i digital kopia här: Festivus applausus…

Om du vill se om någon av dina släktingar långt bak i tiden fått någon personvers tillägnad sig, så kan du söka i vår personverskatalog. Där kan du även beställa fram dessa verser för läsning i vår specialläsesal på Carolina Rediviva.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Det första verket om idrottsmedicin

Föremål 373 av 400:
Girolamo Mercuriales De arte gymnastica från 1500-talet

Bland våra äldre tryckta böcker i medicin finns ett exemplar av De arte gymnastica av den italienske läkaren Girolamo Mercuriale. Verket utkom för första gången 1569, och betraktas som det första verket i idrottsmedicin.

tre män i höftskynken klättrar i rep, bakom dem balanserar två män på lina

Mercuriale studerade antikens syn på diet, motion och hygien, och det som med moderna ögon kan betraktas som sjukgymnastik.

två par män brottas på marken och har fast varandra i grepp om armar och ben

Detta exemplar av Mercuriales verk är tryckt i Venedig 1573. Illustrationerna visar sportande antika herrar, med höftskynken i de fall där deras positioner annars skulle te sig alltför avslöjande för 1500-talsläsaren.

Boken har signum: Med. Hygien i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Kjolroller i studentspex

Föremål 372 av 400:
Fotografi från studentspex på Smålands nation 1873

Precis som i 1500- och 1600-talens teater, bestod de tidiga studentspexen enbart av en manlig ensemble. Till en början kom sig detta naturligtvis av det faktum att endast män hade tillträde till universitetet, och det kom även att dröja ett tag efter det att de första kvinnorna fick påbörja högre studier innan dessa hittade in till de sällskap som uppförde spex.

Studentspex, fotograf: E. Dahlgren, ca 1910

I teatervärlden kallades de kvinnoroller som uppfördes av män för kjolroller. Av en del porträttfoton ur våra samlingar framgår att en del av de studenter som uppträdde i sådana tidiga kvinnoroller bar dessa kläder väl.

stående man i profil, iförd kvinnokläder
Från studentspex, fotograf: E. Dahlberg, ca 1910

Fler fotografier från studentspex hittar du här: Studentspex

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Hebreisk bibel med vackert brokadpapper

Föremål 371 av 400:
Hebreisk bibel från 1574 med vackert papper i bindningen

Naturligtvis har vi enorma samlingar av äldre biblar i olika format och på olika språk, eftersom universitetet har sina rötter i kyrkan långt tillbaka i tiden. Vissa biblar sticker dock ut bland dessa genom sitt utseende

Här finns en hebreisk bibel med titel Hamishah Humshei Torah, tryckt i Antwerpen av Plantin år 1574, som drar blickarna till sig. Tillsammans med Gamla testamentet på hebreiska finns i volymen en syrisk version av Nya testamentet, tryckt med hebreiska tecken. Denna syriska version finns även med i den polyglottbibel, det vill säga bibel med parallelltext på flera olika språk, som Plantin också lät trycka.

På insidan av pärmarna lyser brokadpappret med sitt guldtryck

På pärmens insida är volymen fodrad med vackert lysande brokadpaper i grönt, rött, svart och lysande guld. Bokbandet stängs med en flik över främre snittet och försluts med ett spänne.

Titelsidan till Hamishah Humshei Torah.

Bibeln har signum: Biblar hebr.

Text och bild: Helena Backman

Uppsala studentkårs allmänna sångförening 1867

Föremål 370 av 400:
Fotoalbum med porträtt av deltagare från Uppsala studentkårs allmänna sångförening i 1867 års Pariserkör

Så allmän var nu inte kören Uppsala studentkårs allmänna sångförening – den grundades som manskör år 1830. I början av 1870-talet skrevs den första kvinnliga studenten in vid universitetet, men det skulle dröja nästan 100 år innan ”Allmänna sången” blev riktigt allmän – först 1963 blev kören en blandad ensemble. Här kan du läsa mer om Allmänna sångens historia och vad den är idag.

A. R. Fröst

Förutom att visa oss deltagarna, kan vi på bilderna se hur porträttfotografering kunde se ut vid tiden, och även få en uppfattning om mode i hår, skägg och klädsel. Precis som idag varierar frisyrerna, och vi kan i albumet känna igen flera modeller av skägg som just nu blivit populära igen, även om några enstaka varianter med framträdande polisonger ännu inte fått något större genomslag.

L. A. Lindelius

Fotoalbumet var ursprungligen en present till Oscar Arpi, körledare för Allmänna sången 1852–1872, och det har via Uppsala studentkår kommit till universitetsbiblioteket. I albumet finns noteringen: ”Gåfva till Oscar Arpi af ’Pariserkören’. Skänkt till Upsala studentkår af Oscar Arpis brorsbarn 1894.”

M. Nisser

Albumet har signum U 2908 a:3 i handskriftssamlingarna.
Du hittar hela fotoalbumet i digital kopia här, med namnuppgifter på de avbildade: Uppsala studentkårs allmänna sångförening.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Berusade damer och herrar

Föremål 369 av 400:
Anonym skissbok från 1800-talet med illustrationer till boken Skalde-stycken satte i musik av O. Åhlström, 1816

En anonym skissbok med tjugo tuschlaveringar har år 1915 hittat in i universitetsbibliotekets samlingar.

Bilderna illustrerar texterna i Olof Åhlströms Skalde-stycken satte i musik, som trycktes hos Gadelius i Stockholm år 1816. Att boken tar upp dryckenskap framgår med all tydlighet på bilderna.

Här ses män och kvinnor som lika goda kålsupare vad gäller alkoholen, både när det gäller ungdomlig yra som när vi ser mer härjade individer på ålderns höst.

När jag tar en så tar hon tu,
När jag tar tu så tar hon sju.

Olof Åhlström (1756-1835), mannen bakom Skalde-stycken…, var tonsättare och musiker, och hade även från 1783 ett eget musikförlag och nottryckeri för graverade noter – det enda tryckeriet av detta slag i Sverige vid tiden. Att han år 1788 av Gustaf III fick privilegiet att vara den enda i Sverige som fick trycka noter för 20 år framåt var säkerligen gynnsamt för hans affärer. I databasen Levande Musikarv kan du läsa mycket mer om Olof Åhlström.

Se samtliga illustrationer i digitala kopior: 20 illustrationer…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Flicka med hund

Föremål 368 av 400: Teckning av Kerstin von Post från 1851

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar med bilder finns många konstnärer representerade, av dessa flera med ett stort antal bilder. Men här finns också enstaka personer som endast finns representerade med något enstaka verk. Dit hör en teckning i svartkrita av Christina Beata Jacquelina Vilhelmina von Post (1835-1917), Kerstin kallad.

Enligt dateringen är detta porträtt utfört då konstnären endast var 16 år gammal. Vem den unga flickan på denna bild är vet vi tyvärr inte.

Kerstin von Post studerade senare konst i Paris, och tecknade och målade främst porträtt, bibliska motiv och genremålningar. Hennes verk finns idag även på Nationalmuseum i Stockholm.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Grekisk handskrift med liturgiska texter

Föremål 367 av 400:
Liturgisk text på grekiska med musiknoter från 1500- eller 1600-talet

Detalj från handskriften

Även vi som inte kan läsa varken klassisk grekiska eller notationer kan ändå njuta av de vackra initialerna och anda utsmyckningar på sidorna i denna ofullständiga volym.

Handskriften har signum Gr. 23 i våra samlingar.
Du ser hela handskriften i digital form här: Gr. 23 – Liturgical texts with musical notation
Handskriften ingår även i databasen Manuscripta – A Digital Catalogue of Manuscripts in Sweden: Uppsala University Library, Gr. 23

« Äldre inlägg Nyare inlägg »