Föremål 326 av 400: Nothandskrift med orgeltabulatur
En handskrift i våra stora musiksamlingar innehåller musik för orgel, nedtecknad i så kallad tabulatur i stället för noter, präntad mellan 1704 och 1728. På främre pärmens insida står ägarens namn, Possessor (det vill säga ägare) Mattias: Ternstedt.
Ett uppslag ur handskriften med orgeltabulatur.
Även för den som inte kan läsa tabulatur, eller ens är särskilt musikaliskt lagd, finns spännande småsaker att se mellan sidorna i denna handskrift. Avskiljande tecken har på sina ställen broderats ut till hus och torn, och även några små människor hittar vi mitt i notraderna.
En liten person i klänning och toppig frisyr eller huvudbonad mitt i musiken.
Föremål 325 av 400: Skisser, teckningar och akvareller av Carl Gustaf Löwenhielm
I ett album har greve Carl Gustaf Löwenhielm (1790-1858) tecknat och målat vyer och andra bilder från en resa i Österrike 1835. Förutom utsikter över landskap och avbildningar av slott och andra platser, finns enstaka teckningar som avbildar de personer som han antingen reste med eller träffade under sin resa.
Den teckning som kanske avbildar sällskapslivet allra bäst är den sista i albumet, som visar damer och herrar som dragit sig tillbaka efter maten för att spela kort, röka pipa och umgås. Damernas tidstypiska klädsel visar att det är personer stadda vid kassa som umgås.
På en av de få akvareller som finns i detta album, syns ett sällskap ha tagit sig ut i naturen och upp på ett berg. Åtminstone damerna har då transporterats med bärstolar av män med speciella bärselar för ändamålet, en service som jag inte sett idag. Det är mycket trevligt att genom dessa avbildningar få en inblick i sällskapslivet på resa i 1830-talets Europa.
Albumet har signum: Handt. sv. skissalbum [Löwenhielm] Du ser hela dess innehåll i högupplösta digitala kopior här: Auriche 1835.
Text: Helena Backman Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)
Föremål 324 av 400: En bok med marginalanteckningar av Erik XIV:s hand
I våra samlingar finns några exemplar av första upplagan av Johannes Magnus (1488-1544) stora verk Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus, tryckt i Rom år 1554, tio år efter författarens död. Den latinska titel blir i svensk översättning ungefär ”Alla göta- och sveakonungars historia”.
Ett av dessa exemplar innehåller marginalanteckningar och understrykningar av Erik XIV:s hand. På bilden ovan ser vi en liten uppslagen bok, med det uppknäppta spännet över främre snittet tydligt avbildat.
På andra ställen finner vi återkommande symboler, med vilka Erik XIV markerat ställen av särskilt intresse i boken. Det gröna bläcket i händerna ovan lyser fortfarande klart på bokens sidor, som om det skrevs igår.
Föremål 323 av 400: Liturgisk handbok för den östortodoxa kyrkan från 1400-talet
Bland handskriftssamlingarna finns denna menaion, en liturgisk handbok, för september månad, präntad på klassisk grekiska. En komplett menaion består av tolv delar, en för varje månad, och används i den ortodoxa liturgin. Månaden september inleder det östortodoxa kyrkoåret.
En sida ur handskriften med en blomliknande utsmyckning som markering i vänstra marginalen.
Den här handboken är präntad på papper i Kosinitza i Grekland år 1441. Den är bunden i ett så kallat bysantinsk bokband, på ett sätt som skiljer sig från hur böckerna i stora delar av övriga Europa bands vid samma tid. Mer om just denna volyms band kan du läsa i databasen Manuscripta.se.
Föremål 322 av 400: Fotografi på Carolina Rediviva från ca 1926
Nu har portarna på Carolina Rediviva och övriga universitetsbibliotek runt om på campusområdena slagit upp för terminen, och öppettiderna har återgått till de normala efter sommaren. I onsdags var det speciellt festligt med invigning av Carolina Rediviva, med anledning av de nyrenoverade lokalerna.
A-salen 1926
Hur såg det ut förr då? Några foton från 1926 visar att stora läsesalen, A-salen, är sig rätt så lik, även om borden nu inte är uppbokade som förr, och forskare får istället förvara sina böcker i särskilda skåp.
Tidskriftsläsesalen 1926
Tidskriftsläsesalen har dock flyttat till ny plats och blivit betydligt mer tilltalande. Att många tidskrifter numera är tillgängliga i digital form gör ju också att en sådan läsesal inte behöver bli lika fullpackad – samtidigt som tillgången till tidskrifter blivit betydligt större, och via nätet kommer vi idag åt oändligt många fler titlar än vad studenter, forskare och bibliotekarier nog kunde ana år 1926.
Dessa och fler bilder på och från Carolina Rediviva genom tiderna hittar du här i digital form: Carolina Rediviva.
Text: Helena Backman Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin), fotograf okänd.
Föremål 321 av 400: Gruppfotografi med studenter 1893
Just nu kan du se horder med nya studenter runt omkring i centrala Uppsala – det är frågan om inspark – eller nollning – för studenter som blivit inskrivna vid nationer eller antagna till vissa utbildningar.
Ingenting är nytt – det har pågått initiationsriter för nya studenter troligen lika länge som det funnits universitet här i Sverige. Men precis som mode och klädkoder ändrar sig, så antar de nya former med tiden.
Sittande från vänster: Albert Carlgren, Lydia Wahlström, Thekla Hammar, Alice Thunberg, Gustaf Paulsson, Maria Hallman. Stående: Georg Bissmark, Kerstin Hård af Segerstad, Birger Åberg, okänd, Hugo Markström, Efraim Markström.
På detta gruppfotografi på en skara studenter ser vi hur sådana kunde ta sig ut i slutet av 1800-talet. De vita mössorna användes i fler sammanhang än till Valborg. Kläder och frisyrer såg i vissa fall lite annorlunda ut. Mustasch var uppenbarligen på modet. Sett till ansikten och ansiktsuttryck, skulle det dock lika gärna kunna röra sig om studenter från idag.
Föremål 320 av 400: Om Medevi brunn av Urban Hjärne
Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.
Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.
Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.
Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.
Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn
Text: Helena Backman Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)
Föremål 319 av 400: Våg på vaktmästeriet på Carolina Rediviva
En riktigt bastant våg i grönmålat gjutgärn, med en vågplatta av marmor eller en marmorlikande stenart, står pensionerad på en hylla i vaktmästeriet. Efter att ha varit ett bruksföremål är det nu ett föremål att betrakta för dess utseende och historia.
Vågen är tillverkad på Lindells Vågfabrik i Jönköping. Firman hade sina rötter i början av 1870-talet, då en Sven Johan Lindell tillverkade en diskvåg i Virestad. Hans son Henning Robert Lindell fortsatte vågtillverkningen och flyttade verksamheten till Jönköping 1877. År 1902 registrerades Lindells Vågfabrik AB, en firma som ägde flera patent på olika sorters vågar. Firman ägdes av familjen Lindell fram till 1966 då företaget bytte namn och ägare, vilken sedan har gjorts i många omgångar. Idag lever firman kvar i Flintab AB, fortfarande med säte i Jönköping.
Text och bild: Helena Backman (Bakgrund till historik hämtad från Flintabs webbplats)
Föremål 318 av 400: Tackbrev för inval i the Royal Society från Francesco Torti till Isaac Newton
I Wallers autografsamling, en fantastisk samling av autografer och handskrifter efter kända personligheter genom historien, finner vi detta brev daterat 31 juli 1716 från den italienske läkaren Francesco Torti (1658-1741) till Isaac Newton (1642-1727). I prydlig handstil tackar Torti för invalet till the Royal Society. Han skrevs in som medlem året därpå. Brevet är skrivet på latin, som var det internationellt gemensamma språket i den akademiska världen vid denna tid.
Första sidan i Tortis brev.
Torti var professor i medicin vid universitetet i Modena, och är idag främst känd för sina vetenskapliga rön kring botemedel mot malaria. Han var den förste att systematiskt studera de botande egenskaperna hos sydamerikanska trädet Cinchona – även känt som Kinaträd – vars bark innehåller det verksamma ämnet kinin.
Malaria är fortfarande mycket utbredd allvarlig och ofta dödlig sjukdom i tropikerna. Flera globala projekt pågår för att försöka utplåna sjukdomen en gång för alla. Just nu står hoppet till bland annat ett protein funnet hos sjögurkor, som visat sig döda malariaparasiter av olika slag. Utan värdparasiter kan inte malarian fortsätta spridas. Vi får hoppas att de vetenskapsmän som fortsätter i Tortis anda lyckas med sin föresats.
Föremål 317 av 400: Fotografi på Kebnekaiseglaciären från den 25 juli för 84 år sedan, taget av Greta Brandt
Den 25 juli 1935, alltså idag för 84 år sedan, vandrade en expedition mot Kebnekaise, och fotografier över de omgivande vyerna har bevarats i våra samlingar.
Av fotografierna framgår att det även fanns tid för vila under vandringen.
Fotografiet på Kebnekaise är taget under denna vandring mellan Abisko och Kebnekaise den 17-27 juli 1935. Med i sällskapet fanns fotografen Greta Brandt (född omkring 1900), som efter vandringen skänkte ett fotoalbum med bilder till geologen Gunnar Ekström (1891-1961). På första sidan i albumet finns en undertecknad hälsning till honom.
Det vandrande sällskapet har hamnat på bild utanför Nikkaluoktastugan.
Äldre fotografier som detta på Kebnekaise kan användas som underlag för jämförelser med hur glaciärer ser ut idag, och vara en källa till kunskap om klimatförändringar genom tiderna, något som blivit allt viktigare in i vår tid.
