Kategori: Äldre tryck (Sida 11 av 11)

Ett renoverat bokband i stort format

ryggetikett på bok, där författarnamnet Langley, titeln Ancient mansonry samt årtalet 1736 är handskrivet o bläck

17 oktober, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 32 av 400
Renoverat bokband på en storfoliant

I Universitetsbibliotekets samling av riktigt stora böcker, så kallade storfolianter, finns Ancient masonry, both in the theory and practice av den engelske trädgårdsarkitekten Batty Langley (1696-1751), tryckt i London 1736. Detta hans verk om murarkonst under antiken hade troligen en speciell betydelse för honom, då han var hängiven frimurare.

Första volymen av detta både till storlek och innehåll stora verk har fått ett helt nytt bokband, på vilken fragmenten av den tidigare trasiga ryggen har fästs, så även en äldre ryggetikett som anger löpnumret på boken i sviten av storfolianter. Dessa stora böcker förvaras liggande på hyllor i våra magasin.

bokbindare Bosse Carlsson håller upp en stor bok mellan bokhyllor fulla med stora liggande böcker

Bokbindare Bosse Carlsson med Langleys Ancient masonry

Pärmpappret har det vid lagningen ersatts av bokpapper ur det lager som finns hos bokbindarna och konservatorerna i verkstaden på Carolina Rediviva, för att boken ska få behålla sin ursprungliga karaktär.

Under de senaste två åren har Universitetsbibliotekets bokbindare Bosse Carlsson gått igenom hela vår samling av storfolianter, och lagat eller åtgärdat bokband och kapslar som behövt ses över. Varje bokband eller kapsel kräver sin egen bedömning och eventuell åtgärd, vilket gör ett sådant här arbete mycket varierande. Vissa bokband har inte behövt helt nya pärmar eller ryggar, utan endast förstärkningar i så kallat japanpapper.

Andra böcker har varit inbundna i klotband, och då får de naturligtvis ryggar och lagningar i detta material. Oavsett vilket tas så mycket av det ursprungliga materialet som möjligt till vara, och fästs ovanpå lagningarna. Man ser därför tydligt hur bandet sett ut före lagningarna.

I andra fall har böcker redan från början i stället för att ha varit bundna legat i kapslar, kartonger som fungerat i stället för en vanlig inbindning. Här har nytillverkade kapslar klätts med originalkapslarnas vackert mönstrade omslagspapper.

Där inga fungerande kapslar funnits kvar, eller där sköra bokband behöver extra mycket skydd för att bevaras, har det vikts skyddande grå papplådor i syrafri kartong.

Universitetsbibliotekets sammanhållna samling av storfolianter har kommit upp i 2037 löpnummer, där ett nummer kan stå för flera volymer i ett flerbandsverk. Bosse har hunnit gå igenom samtliga dessa band och säkerställt att de kommer klara av att hanteras vid läsning och forskning ytterligare några hundra år.

Text och bild: Helena Backman

Bodonisamlingen i Uppsala

5 oktober, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 29 av 400
Typografiskt verk av Giambattista Bodoni

1818 utkom ovanstående verk i två volymer, en handledning i typografi av den italienske boktryckaren Giambattista Bodoni (1740-1814). Verket utgavs i en begränsad upplaga om 250 exemplar, och innehåller en mängd typsnitt, såsom arabiska, ryska och tibetanska, jämte ett stort urval av rössjor, ramar och andra ornament.

Bodoni är känd för sina vackert utförda tryck samt som upphovsman för typsnittet Bodoni, ett typsnitt som de flesta av oss har tillgång till i våra ordbehandlingsprogram idag. Bodoni arbetade för hertig Ferdinand av Bourbon som ledare för boktryckeriet ”Real stamperia” i Parma. Böcker och tryck från detta privata tryckeri utkom oftast i små upplagor. Sällsyntheten sammantaget med kvaliteten på trycken har gjort dem till populära samlarobjekt idag.

I Uppsala universitetsbibliotek finns en hel specialsamling med Bodonitryck. Samlingen räknas som den viktigaste av detta slag utanför Parma. Denna samling har i dagarna blivit katalogiserad i sin helhet i den nationella bibliotekskatalogen Libris, och finns därför också att hitta i bibliotekets lokala katalog Disa, där Bodonisamlingen kan sökas fram i sin helhet.

Vi kan hitta en svensk anknytning i denna Bodonisamling – Gustav III företog en resa till Italien mellan oktober 1783 och juli 1784 tillsammans med ett stort svenskt entourage. För att uppmärksamma besöket i Parma utkom från Bodonis tryckeri en hyllningsskrift till den svenske kungen.

Hypomnēma Parmense in adventu Gustavi III Sveciae regis, tryckt i Parma 1784

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

Lacksigill som bokägarmärke

detalj av ett titelblad med rött lacksigill och en namnteckning

13 september, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 22 av 400
Lacksigill som bokägarmärke

Inte så sällan stöter man i äldre böcker på lacksigill i rött eller svart som en markering av en tidigare bokägare. Det brukar då oftast vara stämplat på titelbladet eller på insidan av den främre pärmen i boken. I denna bok är det en A. Horn som satt sitt lacksigill jämte sin namnteckning på titelbladet. Kanske rör det sig om Arvid Horns son Adam? Horns släktvapen har här fått funktionen av ett exlibris.

Den lilla boken om 40 sidor i oktavformat som fått detta lacksigill på titelbladet innehåller Försök, angående nyttan för twin- och lung-sjukt folk, af någon tids wistande i fä-hus. Boken är författad av en engelsk läkare vid namn Read, översatt till svenska via franska av ”en hel wälmenande swensk”, och tryckt i Stockholm år 1768. Bakom denna välmenande svensk gömmer sig två personer, kirurgen och obstetrikern Herman Schützercrantz (1713-1802) samt översättaren Magnus Orrelius (1717-1794).

Enligt denna skrift ska det göra gott för lungsjuka att vistas samman med boskap, och andas samma luft som de, för att återfå hälsan. Inte bara djurens utandningslufts beskaffenhet, utan även värmen och stillheten i ett fähus ska enligt denna bok ha en gynnsam inverkan vid tuberkulos och liknande sjukdomar.

Denna lilla bok ingår i den Westinska boksamlingen, en av specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text och bild: Helena Backman

Carl Peter Thunberg på japanska

uppslag med japanska tecken samt blommor

1 september, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 19 av 400
Japanskt verk baserad på Thunbergs japanska flora

En av Carl von Linnés lärjungar var Carl Peter Thunberg (1743-1828). Han fick tillfälle att åta sig uppdraget att samla växter och frön i nederländska kolonierna och Japan, för att skicka dessa till holländska botaniska trädgårdar. Eftersom endast holländare var tillåtna att besöka Japan vid denna tid – och då främst den lilla ön Deshima utanför Nagasaki – fick han först tillbringa tre år i Sydafrika, för att där lära sig nederländska tillräckligt bra för att kunna passera som holländare. Under 18 månader 1775-1776 verkade han sedan som kirurg för den nederländska handelskolonin på Deshima, varifrån han endast med svårighet kunde skaffa sig prover på den japanska växtligheten. Under en resa till den japanske shogunens palats i Edo fick han möjlighet att samla på sig ett större antal prover.

Baserad på de växter som han lyckades samla under sin tid i Japan, utgav han Flora Iaponica, tryckt i Leipzig 1784. Keisuke Itō (1803-1901) översatte senare Thunbergs arbete till japanska, och floran fick ligga till grund för Itō s första bok Taisei honzō meiso som utgavs 1829, samma dag som han fyllde 27 år. Ett exemplar av denna bok tillhör Wallersamlingarna på universitetsbiblioteket.

Boken är inbunden på japanskt sätt i tre delar i en gemensam kassett. Här återfinns latinska, kinesiska och japanska växtnamn parallellt. Några få illustrationer på växter har blivit vackert kolorerade, exempelvis en förklaring till sexualsystemet. Ett porträtt på Carl Peter Thunberg är synbart kopierat efter västerländsk förlaga.

Fler spår efter Thunberg finns i universitetsbibliotekets samlingar, såsom böcker som tillhört honom, brev i Wallersamlingarna samt Thunbergs eget omfattande efterlämnade arkiv. Du finner en del av detta material i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, exempelvis de fyra kartor som Thunberg lyckades få med sig från Japan.

Mer om Carl Peter Thunberg, hans resor och forskargärning finns att läsa i:
Skuncke, Marie-Christine, Carl Peter Thunberg : botanist and physician : career-building across the oceans in the eighteenth century, Uppsala, 2014.

Text och bild: Helena Backman

Spår av läsare från 1500-talet

ett brunt skinnband från 1500-talet liggande på en blå kudde

11 augusti, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 13 av 400
1500-talsbok med spår av läsning och bruk

Klotter och marginalanteckningar i moderna biblioteksböcker är en styggelse. Men spår av tidigare ägare och läsare i riktigt gamla böcker, från tiden innan böckerna hittat in i samlingarna på ett bibliotek, kan säga oss mycket. Marginalanteckningar och understrykningar berättar hur böckerna lästes och vad läsaren fann viktigt eller felaktigt. Bilder och krumelurer som mer ser ut som klotter kan visa på att man prövat en nyvässad fjäderpenna på ett tomt blad eller vad någon velat uttrycka i stunder av frustration eller glädje.

I ett samlingsband med språkvetenskapliga verk från tidigt 1500-tal, både tryckta och i handskrift, finns många spår av bruk. I bibliotekskatalogen Libris finns samtliga verk bundna i denna volym katalogiserade. Denna volym har kommit till Uppsala från Jesuitkollegiet i Braniewo, och innehåller anteckningar på hebreiska, grekiska, latin och polska.

I början av volymen finns en teckning av en hund med en latinsk vers, som i översättning blir ungefär:

I Herrens namn, amen!
Vi får inget bröd genom att leka,
annat än om vi har en stor hund
som bär ett bröd till oss för att leka.

En del andra spår ser ut att vara av mer ogenomtänkt karaktär, som här ett alfabet på tvären i en marginal. Kanske har någon prövat sin handstil eller penna.

Men andra inskrifter i marginalerna är kommentarer till själva texten i verken. Att dessa värdesatts även av senare ägare märks tydligt, då dessa har blivit skonade när de olika verken blivit sammanbundna i ett och samma band på 1500-talet. Sidan nedan har vikts in för att inte marginalanteckningarna skulle skäras bort då man skar till snitten när man bundit samman boken.

De mest varierande spår av tidigare ägare hittar vi längst bak i bandet på eftersättsbladen. Förutom exempelvis en sådan vanlig symbol som ett Sator-arepo-kryptogram, hittar vi här ett symboliskt slott, som fyller ut nästan hela sidan.

Samlingsbandet har signatur: 58.458

Text och bild: Helena Backman
För den som tycker sig känna igen hundbilden ovan, har den tidigare förekommit i Uppsala Universitetsbiblioteks Instagramflöde.

Musik till en kunglig begravning 1660

En handskriven notskrift ligger mot en röd bakgrund

31 juli, 2016 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 10 av 400
Musik till en kunglig begravning på 1600-talet

I februari 1660 dog kung Karl X Gustaf, bara 37 år gammal. Begravningen hölls i Riddarholmskyrkan i Stockholm i november samma år. Under själva begravningsceremonin förekom musik. Tack vare att texterna till de ”klage- och sorgesånger” som sjöngs under begravningen trycktes vet vi exakt vilka kompositioner som framfördes. Det rör sig om fyra vokalverk. Två av dem var komponerade av hovkapellmästare Andreas Düben d ä respektive hans son Gustav Düben d ä. En komposition var skriven av Olof Rudbeck d ä. Olof Rudbeck var vid denna tid medicinprofessor vid Uppsala universitet men också aktiv som sångare och tonsättare. Det fjärde verket är en motett av den italienske tonsättaren Francesco Della Porta.

Genom det tryckta texthäftet får vi inte bara reda på exakt vilken musik som framfördes utan också när den sjöngs under själva begravningsgudstjänsten. Dessutom finns noterna till tre av de fyra kompositionerna bevarade. Vi hittar dem i hovkapellmästarfamiljen Dübens notbibliotek, den så kallade Dübensamlingen, som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. Dübensamlingen är till sitt omfång en av de största samlingar med musik från andra hälften av 1600-talet och början av 1700-talet som har bevarats i världen.

Dübensamlingens noter visar vilken musik som förekom vid det kungliga hovet under stormaktstiden men berättar också om musikens användning. Det hände till exempel att man gjorde justeringar i musiken för att den bättre skulle passa in i ett specifikt sammanhang. Francesco Della Portas motett i Dübensamlingen är ett exempel på det. Motetten finns i ett musiktryck som första gången gavs ut år 1648. I de bevarade stämbladen i Dübensamlingen (signum Vmhs 32:12) har ord som syftar på Kristus ersatts med ord som syftar på den döde svenske kungen. Den bearbetade texten står direkt under noterna, medan utbytta ord i originaltexten har noterats i mindre stil under den justerade texten.

Musiken i Dübensamlingen finns sökbar i en databaskatalog, som nås från bibliotekets hemsida. I databasen finns också digitala kopior av noterna i samlingen. Dübendatabasen är resultatet av ett projekt som drivs av Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet med Uppsala universitetsbibliotek som samarbetspartner. Här kan du botanisera vidare i de svenska hovkapellmästarnas notbibliotek från stormaktstiden – och kanske också använda de digitaliserade månghundraåriga originalnoterna i ditt eget musicerande!

Text: Kia Hedell
Bild: Helena Backman

Samlingsband från 1500-talets början

ett bokband med träpärmar överdragna med brunt skinn med blindtryck. på snittet står Mvsica textat med bläck.

28 juli, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 9 av 400
Samlingsband med musikteoretiska verk från 1500-talets början

I ett samlingsband i Universitetsbibliotekets samlingar finns hela åtta musikteoretiska verk i oktavformat, sammanbundna i en liten praktisk volym. På det främre snittet står den sammanfattande ordet Mvsica, vilket har gjort det lätt att återfinna i bokhyllan för tidiga ägare. Samtliga titlar i volymen, tryckta mellan 1518 och 1534, finns katalogiserade i Libris.

Flera av titelbladet har träsnitt med anknytning till verkens innehåll – de avbildar personer som framför musik eller på annat sätt njuter av denna. På titelbladet till Enchiridion vtriusq; musicę practicę, sammanställt av Georg Rhaw och tryckt 1520, det verk som är inbundet först i volymen, spelar knubbiga små änglar på olika instrument. På en detalj från titelbladet till ytterligare ett verk i samlingsbandet av samme författare, Enchiridion mvsicae mensvralis, även detta tryckt 1520, kan vi se en harpspelare.

På titelbladet till Nicholaus Listenius Rvdimenta mvsicae in gratiam stvdiosæ ivventvtis diligenter comportata, tryckt 1533, är det kanske författaren själv som är avbildad, sittande skrivande vid sin pulpet, och med skrivdon och andra redskap, flöjt och fiol avbildade framför sig.

Spår av flera tidigare ägare gömmer sig mellan pärmarna. På insidan av den bakre pärmen finns exempelvis noter nedtecknade, och på baksidan av bladet före har olika händer prövat sina pennor genom åren.

På 1800-talet skänktes bandet som gåva till Akademiska kapellet i Uppsala, ett kapell som grundades redan 1627 och därför är snudd på lika gammalt som Universitetsbiblioteket. Deras ägarstämpel sitter på första titelbladet i bandet, vilket man kan se på en av bilderna ovan. År 1892 lämnades boken in till Uppsala Universitetsbibliotek, där den nu bevaras i syrafri kartong i gott bevarandeklimat.

Fler tryck än själva böckerna gömmer sig mellan pärmarna. Mellan ett par av de sammanbundna verken finns rester kvar av ett urklippt och inklistrat tryck i form av ett musicerande par.

Samlingsbandet har signum: Utl. Rar. 55

Text och bild: Helena Backman

Aldustryck med korrigeringar

foto på ett uppslag i en bok tryckt med grekiska bokstäver i svart och rött. På högra sidan en ram i träsnitt runt texten.

18 juli, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 6 av 400
Ett tryck av Aldus Manutius med hans egenhändiga korrigeringar

Aldus Manutius (född 1449 eller 1450, död 1515) är en av de mest kända boktryckarna genom tiderna. Han verkade som boktryckare i Venedig från 1490-talet fram till sin död 1515, och är känd för sina vackra boktryck, tryck i det mindre oktavformatet, introduceringen av semikolon på det sätt vi använder det idag, med mera. Boktryckarmärket i form av en delfin som slingrar sig runt ett ankare har återanvänts i modern tid. Hans utgivning bestod huvudsakligen av klassiska antika verk på latin och grekiska.

Aldus hade många anställda i sitt boktryckeri, men korrigeringar i tryckta böcker av hans egen hand förekommer, vilket visar på hans närhet till verksamheten. Bokhistorikern Geri Della Rocca de Candal, Oxford University, har uppmärksammat oss på att det med största säkerhet är Aldus själv som här fyllt i en saknad rad i denna utgivning av Psaltaren på grekiska, Psaltērion, tryckt i rött och svart mellan 1496 och 1498.

Med anledning av 500-årsminnet av Aldus Manutius död anordnade Uppsala universitetsbibliotek hösten 2015 ett halvdagsseminarium och en utställning i vår tidskriftsläsesal på Carolina Rediviva. FD Erik Hamberg, bibliotekarie knuten till Kulturarvsavdelningen, höll där en presentation om Aldus som person och boktryckare och fd överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek professor Ulf Göranson talade om Aldus tryck i oktavformat. Till Göransons artikel finns även en tillagd förteckning över Aldustrycken i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. De båda uppskattade föredragen har nu kommit i tryck i tidskriften Biblis, med illustrationer ur böcker och tryck ur våra samlingar.

Hamberg, Erik, ”Aldus Manutius – renässansmänniska och boktryckare”, Biblis 2016(73), s. 3-6.
Göranson, Ulf, ”Aldus Manutius och oktaverna, den praktiska pocketboken”, Biblis 2016(73), s. 7-17.

Psaltērion har hyllsignum: Ink. 33.238

Text och bild: Helena Backman

Broderat bokband från 1600-talet

foto av ett grönt, broderat bokbands främre pärm

11 juli, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 1 av 400
Broderat bokband från 1600-talet

År 1620 kan ses som ett startår för Uppsala universitetsbibliotek. År 1620 trycktes också denna lilla svenska bönbok som fått ett vackert broderat bokband. Pärmarna är klädda med mörkgrönt sammetstyg, tidstypiskt broderat med silver- och silkestråd med olika sorters sömmar, varav flera i relief. Bottentyget är smyckat med fastsydda paljetter och kantiljer, små tunna metallspiraler på modet under 1600-talet. Snittet är guldciselerat med mönster av blommor och rankor. Pärmen har kvar spår av röda sidenknytband som skapat en kontrast mot det gröna bottentyget. Sammetstyg och denna typ av broderi återkommer även i dräktmodet för de förmögna i samhället under samma tid.

Broderade bokband smyckade under 1600-talet ofta psalmböcker, biblar och andra religiösa skrifter som man hade anledning att visa upp – eller visa upp sig med. Under stormaktstiden i Sverige kan man därför se denna typ av bokband på kvinnoporträtt. Förutom att ett broderat bokband genom sin utformning satte boken i fokus för att understryka personens fromhet, kan vi därför med våra nutida ögon se ett broderat bokband som en moderiktig accessoar.

Vem som utfört detta vackra broderi är okänt, men det gjordes med säkerhet före juni 1630 så bokbandet skänkes som gåva. Margareta Kyle fick denna bok av sin då nyblivne make Åke Ulfsparre, På insidan av den främre pärmen har han med egen hand skrivit: ”Min Hiertans Aldra Käresta hustru Wälborne Fru Margreta Küle hafver iagh gefwett denna boock, j Elsnabben den 9 Junij Anno 1630. Åcke Vlfsparre”. I Älvsnabben låg då den svenska flottan beredd att segla mot Tyskland, för att under Gustaf II Adolfs ledning dra ut i det som kom att bli det trettioåriga kriget.

Bönboken med detta bokband har titeln Böner och taksäjelser til Gudh, för alla christenheetennes nödhtörfter, vthi all stånd, och för hwariom och enom serdeles, författad av den tyske lutherske teologen Johann Habermann (1516-1590) och tryckt av Olofsson Helsing i Stockholm.
Katalogsignum: Westin Rar. 113

Bokbandet finns utförligt beskrivet i: Rudbeck, Gustaf, Broderade bokband från äldre tid i svenska samlingar, Stockholm: Föreningen för bokhantverk, 1925, s. 28-29.

Text och bild: Helena Backman

Kategori: Äldre tryck (Sida 11 av 11)

Ett renoverat bokband i stort format

Bodonisamlingen i Uppsala

Lacksigill som bokägarmärke

Carl Peter Thunberg på japanska

Spår av läsare från 1500-talet

Musik till en kunglig begravning 1660

Samlingsband från 1500-talets början

Aldustryck med korrigeringar

Broderat bokband från 1600-talet

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar