400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 3 av 11)

Kungligt i marginalen

detalj från en boksida, där en bok är tecknad i grönt bläck
6 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 324 av 400:
En bok med marginalanteckningar av Erik XIV:s hand

I våra samlingar finns några exemplar av första upplagan av Johannes Magnus (1488-1544) stora verk Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus, tryckt i Rom år 1554, tio år efter författarens död. Den latinska titel blir i svensk översättning ungefär ”Alla göta- och sveakonungars historia”.

Ett av dessa exemplar innehåller marginalanteckningar och understrykningar av Erik XIV:s hand. På bilden ovan ser vi en liten uppslagen bok, med det uppknäppta spännet över främre snittet tydligt avbildat.

På andra ställen finner vi återkommande symboler, med vilka Erik XIV markerat ställen av särskilt intresse i boken. Det gröna bläcket i händerna ovan lyser fortfarande klart på bokens sidor, som om det skrevs igår.

Boken har hyllsignum: Sv. Rar. fol. 10:19a

Text och bild: Helena Backman

Medevi brunn

titelbladet ur Urban Hjärnes bok om Medevi brunn
16 augusti, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

”De gladas bibliotek”

i bakgrunden fulla bokhyllor, i förgrunden en kapsel med texten De gladas bibliotek
22 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 316 av 400: Skriftserie med skämtsamt innehåll

De gladas bibliotek – är det Uppsala universitetsbibliotek som åsyftas? Kanske denna formulering stämmer på oss också, men här är det frågan om en skriftserie som utkom 1883-1885 på R. Gustafssons förlag.

tre böcker ligger på en bänk, alla med en skämtteckning på omslaget

Varje del har sitt eget tema, det kan handla om präster, soldater eller – som här – om undervisning och studentliv. Ett typiskt studentskämt kunde låta så här:

ett uppslag i boken med en bild på en student med studentmössa och en kvinna med 1800-talsklänning

En manlig student promenerar med sin flickvän och de passerar en rosenbuske.
Hon: Jag ville så gerna ge dig ett minne, då du nu ska resa ifrån mig till Upsala igen. Om du får den här rosen, så lofva mig, att du ofta ser på den och tänker på mig.
Han: Ack ja. Jag ska lägga den mellan bladen i en af mina böcker.
Hon: Nej, för all del, då kommer du inte att få se den på hela terminen.

Text och bild: Helena Backman

Omslaget till en del i serien med titel Skolhistorier och studentputs

Lutfisken

omslag med en stor gul fisk som sväljer andra för tiden populära tidskrifter
18 juni, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 309 av 400: Den årliga jultidningen Lutfisken, utgiven 1912-1966

När sommarhettan slår till kan vi svalka oss med tanken på att det så småningom kommer en vinter igen. Den underhållande jultidningen Lutfisken – med en stor portion samhällssatir – utgavs under tiden 1912 fram till 1966 av Bonniers förlag. Under dessa 54 år hade jultidningen endast två redaktörer, tillika ansvariga utgivare: Hasse ”Hasse Z” Zetterström (1877-1946) under tiden 1912-1945 och därefter tog Sven ”Sven Z” Zetterström (1902-1973) över redaktörskapet 1946-1966.

titelbladet 1930 med en lutfisk i form av en zeppelinare som folkmassa vinkar till

Under 1930- och 1940-talen speglade Lutfisken den oroliga tiden i Europa och världen, och naturligtvis även världskrigets utbrott, men ändå främst läget i Sverige vid tiden.

Signaturen Viola skrev 1940 om kvinnan och mannen under året som varit, där hon driver en del med den för tiden rådande synen på könsrollerna. Bakom signaturen döljer sig kåsören, journalisten och författaren Marianne Zetterström (1912-2011), gift med Erik ”Kar de Mumma” Zetterström (1904-1997) och svärdotter till Hasse Zetterström.

Om kvinnan 1940 skriver Viola: ”Kvinnan har under året varit mannen mycket underlägsen. I synnerhet när det gällt att ställa till olyckor och elände.”

Om mannen 1940: ”Mannen 1940 blev smalare om livet, bredare om axlarna, senigare kring halsen, längre i strumplästen och kortare om huvudet. Kort sagt idealisk!”

Text och bild: Helena Backman

Badsäsongen är här

10 juni, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 307 av 400:
Karta över badorter i Norden

När det är som hetast under sommaren, tycker jag att begreppet kallvattenkur låter mycket frestande. Tidskriften Sommarlif vid bad och brunnsorter i Norden utkom 1892-1899, och här kan vi se vart folk kunde åka för att dricka brunn eller ta ett bad. På baksidan av varje nummer finns nämligen en karta där du ser var havsbad, brunnar, sanatorier och kallvattenkurer fanns vid sekelskiftet 1900. Kanske kan det ge inspiration till vart du kan ta vägen när värmen slår till i sommar?

karta över delar av Norden med markeringar för badorter

Du ser en högupplöst version av kartan och tidskriftens omslag här: Omslag och karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Botaniskt verk med extramaterial

ett torkat grässtrå sitter instucket i en liten lös papperslapp som ser mycket gammal ut
29 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 304 av 400:
En pressad växt i Olof Rudbeck den yngres exemplar av Campus Elysii

Uppsalaprofessorn och Olof Rudbeck den äldres stora projekt att avbilda världens alla växter Campus Elysii eller Glysis wald tog en ända med förskräckelse. Vid den stora stadsbranden i Uppsala den 15 maj 1702 gick Olof Rudbeck den äldres bibliotek upp i rök. Vid tillfället hade Rudbeck över 7000 graverade stockar, som skulle användas för att trycka de träsnitt som skulle illustrera verk, vilka också gick förlorade i lågorna. Två delar hade dock hunnit tryckas – och en volym som innehåller bägge dessa delar har ägts av sonen Olof Rudbeck den yngre. De allra flesta av de målade förlagorna till dessa stockar klarade sig dock – till dessa återvänder vi vid ett senare tillfälle i bloggen.

Ett avlängt grässtrå vilar på ett vitt papper ovanpå en uppslagen sida i boken

Den torkade växten har en lapp med notering på stjälken, och vilar här på ett syrafritt papper.

Mellan bladen i denna volym återfinns även en del växtfragment. Här kan vi se ett strå när vi bläddrar i den digitala kopian av boken som finns fritt tillgänglig på nätet.

en sida i boken med träsnittsillulstrationer av några gräs och beskrivande text

I den digitala kopian visar påföljande bild hur sidan ser ut utan det pressade strået.

Detta exemplar tillhör Leufstabiblioteket, vars tidigare ägare Charles De Geer köpte en hel del böcker, tryckta och handskrifter, både av och efter Olof Rudbeck den yngre.

Här ser du bägge delarna av Campus Elysii i digitala kopior i Alvin:
Campus Elysii [Del 1]
Campus Elysii [Del 2]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

En mycket lustig visa, om en gumma som besegrar en tjur

träsnitt med en kvinna som fallit framför en ko med långa horn, bilden är mycket naivt utformad i svart och vitt
20 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 302 av 400:
Ett skillingtryck från 1828 med en lustig visa om en gammal gumma som besegrar en tjur

Nu finns de flesta av våra skillingtryck här på Uppsala universitetsbibliotek sökbara och beskrivna i Alvin. Med anledning av detta kan vi fira med att ta en närmare titt på ett sådant skillingtryck. Detta är ett litet tunt häfte, som såldes billigt – därav namnet skillingtryck – på marknader och i andra sammanhang. Som synes finns här endast text till visa, inga noter, utan oftast angavs bara vilken melodi som texten skulle sjungas till i häftet, såsom synes här på titelbladet till ”En mycket lustig wisa, om en gammal kärring, som oförmodeligen råkade i kamp med en stor tjur…”

titelsidan på trycket med bilden av kvinnan och kon längst ned

Hela framsidan är som en reklampelare för trycket – här framgår vad visan handlar om, att den är lustig och vilken melodi den sjungas till. Dessutom är den illustrerad med den gamla gumman och tjuren ifråga. Trycket kommer från Malmö och trycktes i Berlingska boktryckeriet år 1828.

Just detta skillingtryck har signum: Sv. Sv. Litt. Folkvisor Kaps. 1827-1829
Här finner du skillingtrycken beskrivna i databasen Alvin: Skillingtryck i Uppsala universitetsbibliotek.

tre skillingtryck ligger överst i var sin hög, det syns att de är gamla och slitna

Över 5200 skillingtryck från Uppsala universitetsbibliotek är nu sökbara i Alvin.

Text och bild: Helena Backman

 

Biographia criminalis

i ett magasin med en gallergrind i bakgrunden syns en kapsel med den handskrivna titeln Biographia criminalis
25 april, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 296 av 400:
Kapsel ur Westins samling med biografiska tryck över brottslingar

Samlaren Westin samlade en mängd tryck med varierande innehåll, och denna Westinsamling finns idag på Uppsala universitetsbibliotek. I denna finns tre kapslar med hylluppställningen ”Biographia criminalis”. När vi ser dessa tryck kan vi konstatera att detta med brott och ond, bråd död nog alltid fascinerat oss.

några äldre tryckta broschyrer liggande i en kapsel

Idag rapporterar våra medier om dessa brott, inte minst TV med sina populära kriminaldokumentärer, som kan ge oss berättelser från hela världen. Innan dessa kanaler fanns, tycks det varit vanligare att återupprepa omtalade händelser. Den svensk-finske prästen Peter Brenner dömdes 1720 till döden som landsförrädare och äreskändare, och halshöggs vid Skanstull. Detta kan förklara hur en skrift som ”Petter Brenners sidsta taal, då han genom Stockholms stadsz Södre Port fördes ut til en smädelig och wåldsam död. Den 4 Julii, 1720.” kunde ges ut i nya upplagor i över 100 år, från avrättningsåret 1720 fram till in på 1800-talet.

fem tryck med samma innehåll, liggandehuller om buller

I Westins samling finns fem av dessa skrifter, tryckta mellan 1723 och 1827.

Text och bild: Helena Backman

 

Dans-boken i västficksformat

titelsidan på häftet
11 april, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 292 av 400:
Liten instruktionbok i dans i västficksformat från 1800-talets mitt eller senare hälft

Från Sigfrid Flodins förlag i Stockholm kommer denna lilla instruktionsbok i sällskapsdanser, här i en andra upplaga från senare hälften av 1800-talet. Nog verkar det oerhört smidigt att kunna bära med dig dessa anvisningar när du behöver dem som mest, men det kan kanske ta emot att dra upp det lilla häftet ur västfickan mitt under en danstillställning. Detta lilla häfte, mindre i höjd än lillfinger får annars lätt plats i en västficka jämte fickuret.

innehållsförteckningen i häftet

Fortfarande idag dansar vi vals och polka, medan danser som polonaise och galopp lyser med sin frånvaro i de flesta sammanhang.

uppslag om dansturer

Att dessa anvisningar ändå behövdes märks av att denna dansbok utkom i flera senare upplagor.

beskrivning av promenad-polonäs

Sigfrid Flodins förlag gav ut böcker och häften från mitten av 1800-talet fram till dess slut.

Häftet har signum: Westin Sv. Litteratur. Sällskapslekar Kaps.

Text och bild: Helena Backman

Konsertaffischer från 1800-talet

detalj från en konsertaffisch
4 april, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 290 av 400:
Konsertaffischer för konserter hållna i det nybyggda Carolina Redivivas festsal runt 1800-talets mitt.

Då Carolina Rediviva stod nytt år 1841 fanns på den översta av de totalt tre våningarna en stor festsal, en representationssal för universitetet. Där hölls förutom andra högtidligheter även konserter. Som framgår av denna affisch, som tyvärr saknar datum, men torde vara från 1800-talets mitt, sjöng den då världsberömda svenska sångerskan Jenny Lind i denna festsal.

en konsertaffisch från 1800-talet

Redan 1887 stod dock Universitetshuset i Uppsala färdigt, och uppträdanden och högtidligheter flyttades över till den stora aulan där. Festsalen på Carolina förvandlades med tiden till magasinsutrymmen för de allt större bibliotekssamlingarna, och senare insatta golv, vilket förvandlade husets dåvarande tre våningar till åtta, gjorde att utrymmet kunde utnyttjas på bästa sätt.

fyra fuktiga affischer ligger på ett grönt bord

Då dessa foton togs befann sig affischer för konserter på Carolina Rediviva från 1800-talets mitt i bokbinderiet för konservering. Det är därför affischerna är fuktade. Dessa spår av väta försvann naturligtvis helt efter genomförd konservering.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »