400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 5 av 11)

Band donerat av Sofia Albertina

bild på bokband i silver och målat porslin eller fajans, i bakgrunden ett etui till boken klätt i rött sammet
18 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 243 av 400:
Bönbok donerad till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina

En vackert inbunden bönbok i silver och andra material har donerats till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina (1753-1829). Till boken hör även ett fodral klätt i röd sammet. En stor del av av hennes privata boksamling finns annars nu på Staatsbibliothek zu Berlin.

en lapp i boken på franska från Sofia Albertina

I denna bok finns ett hopvikt blad, där hon  på franska skriver att hon skänker boken till våra samlingar, och berättar hur denna bok gått i släkten. Kanske var det just bokbandet som fick prinsessan att tänka just på universitetsbiblioteket som värdig mottagare.

ett graverat titelblad med titel och bilder på en trädgård

Bokens titel är Das heilige Bet-Haus für fromme Kinder Gottes… och är tryckt 1683.

Text och bild: Helena Backman

Pergamentband med olika handskrifter

15 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 242 av 400:
Bok från Jesuitkollegiet i Braniewo med omslag av olika handskrifter

Runt ett exemplar innehållande tre tryckta teologiska verk från mitten av 1500-talet har bokbindaren fäst ett återanvänt, präntat pergamentblad, fodrat med ett blad med text i skrivstil. Här ser vi tydligt skillnaden mellan de stilar man använder för olika ändamål när det gäller handskrivna texter, precis som vi idag är vana vid att se handskriven text se mycket annorlunda ut än den tryckta stil – vilken en gång i tiden utformats utifrån en präntad stil – som vi ser i våra böcker och på nätet idag.

bild på insidan av bakre pärmen med två sorters handskrifter

Omslaget hålls på plats av läderremsor som fastsydda håller samman sidorna i boken i ryggen. Eftersom bandet inte har mer av omslag än så, är hela boken mycket lätt och lämpar sig bra att bära med sig eller ha med på resa, samtidigt som pergamentet skyddar inlagan bra.

Boken har använts flitigt av tidigare ägare. I den bakre delen av boken finns en mängd inbundna blanka blad, och en tidigare ägare har skrivit en mängd texter här.

uppslag med handskrivna anteckningar

Denna bok har kommit till Uppsala som krigsbyte från Braniewo i Polen, och en notering på det första inbundna verkets titelblad visar att den skrevs in i Jesuitkollegiets bibliotekskatalog 1613.

titelbladet med anteckning om Braniewo jesuitkollegium

Boken har signum: Obr. 67.133

Text och bild: Helena Backman

bild på bokryggen med präntad text i rött och brunt på pergament

 

Almanacka för år 1599

den lilla almanackan ligger i en handflata över en bunt med fler almanackor
11 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 241 av 400:
Almanacka tryckt på lågtyska för året 1599

Denna lilla almanacka har tre små träsnitt på titelbladet med solen och vad som kanske ska föreställa månen bredvid.

Enligt tryckets kolofon, där nederst på sista sidan,  framgår tryckår, tryckare och utgivare samt år. Ortnamnet ”Dahm inn der Newmarck” betecknar den stad som på polska heter Dębno och som ligger i den större delen av Pommern som idag tillhör Polen. Tryckaren heter Christoph Runge, och som förläggare anges Bartholomeus Möller och Bernhard Messing. Enligt tyska källor ska dock Möller vara en pseudonym för denne Messing.

foto av den så kallade kolofonen på trycket, dvs de sista raderna på sista sidan, där tryckarens namn står

I det lilla tryckets marginaler finns en och annan liten notering eller markering i marginalen, vilket visar att den varit i bruk under året 1599.

Hela almanackan med dessa spår hittar du i högupplöst version här: Allmanach unde Practica…
Almanackan har signum: Kalend. Tyska [1599]

bild på överdelen av dragkapseln där almanackan ligger förvarad, etiketten lyder Tyska almanackor 1599-1649

Text och bild: Helena Backman

 

Avtecknat träsnitt i den äldsta boken på svenska språket

detalj från det tecknade titelbladet med små djävlar som väger en människas själ
1 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 238 av 400:
Avtecknat saknat träsnitt i den äldsta boken tryck på svenska språket

Den första bok som trycktes på det svenska språket har den ålderdomligt stavade titeln Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, det vill säga Jean Gersons bok Av djävulens frestelse. Boken översattes från franskan av Ericus Nicolai och trycktes i Stockholm av boktryckaren Johannes Smedh 1495. Vårt exemplar saknar det träsnitt som prydde titelbladet. Detta har vid ett senare tillfälle blivit ersatt av en avtecknad och färglagd version.

kristus över en scen från helvetet med små jävlar

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:67

Samma motiv har dock använts i flera böcker, och vi kan därför jämföra avteckningen med trycket i en annan översatt bok av Jean Gerson, denna gång Ars moriendi, tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1514.

träsnitt medkristus över en scen från helvetet

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:56

Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse har hyllsignum: Sv. Rar. 10:67, och du finner den även i digital kopia här: Jean Gerson Av djävulens frestelse

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Vackert illuminerat bokomslag

närbild på målad kvinna med strålar omkring, stående på en månskära
6 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 231 av 400:
Återanvända medeltida pergamentblad kring sen 1600-talsbok

Nog är de flesta medeltida pergamenthandskrifter en fröjd för ögat med sin oftast vackert präntade stil, ibland utsmyckade med dekorativa slingor, arbetade anfanger och illuminationer. Men inte ofta blir det så här vackert, då ett par blad ur en medeltida handskrift fått bli bokband till en modernare, tryckt bok.

hela framsidan av pärmen

På främre pärmen har en vacker illumination föreställande ”Kvinnan klädd i solen”. I Nya testamentets Johannes Uppenbarelser står nämligen att läsa: ”Ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud.” Från 1200-talet och framåt tolkades denna kvinna ofta som Maria.

bokens rygg och baksida, målad med blomrankor i glada färger

Även pärmens baksida är vacker för ögat. Det är inte svårt att förstå varför någon valt just dessa sidor som omslag till en bok. Därför har dekorativa växtslingor och en liten fågel också överlevt in i vår tid.

detalj från omslaget med en liten gul fågel på en blomma med en grön och en röd vinge

Boken som fått detta omslag är Heinrich Arnold Stockfleths Orationes synodales, tryckt i Plauen 1699, och har signum: Obr. 49.331

Text och bild: Helena Backman

Vår minsta bok med svensk text

en bok ligger uppslagen och däri ligger en pytteliten bok
3 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 230 av 400:
Miniatyrbok innehållande bönen Fader vår på olika språk, däribland svenska

I vår samling med svenska rariteter finns denna lilla miniatyrbok med texten till Fader vår tryckt på amerikansk och brittisk engelska, tyska, nederländska, spanska och svenska. För att kunna läsa texten krävs pincett och förstoringsglas.

en liten svart bok med ett guldkors på ligger jämte ett gem som är ca fem gånger större i höjd

Boken är bunden i svart skinn med ett guldkors och kantlinjer tryckta på främre pärmen och mäter inte mer än 3,5 x 3,5 mm. Därför har den lilla volymen ovan fått en egen kapsel i form av lite större bok för att inte komma bort i hyllan – en nysning är nog för att den ska komma på avvägar.

en hand håller en kaspel i form av en bok bunden i prickigt bokpapper och med ett knytsnöre över främre snittet

Detta minimala tryck utfördes på 1950-talet av Gutenberg Shop för att få inkomster till Gutenbergmuseet i Mainz. Museet har även låtit trycka upp andra miniatyrböcker i liknande format.

I våra samlingar finns två exemplar av detta lilla tryck, med hyllsignum: Sv. Rar. 10:706 respektive Sv. Rar. 10:773

Text och bild: Helena Backman

Postens diligenstrafik

23 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 227 av 400:
Kapsel med tryckt material om Postens diligenstrafik

Ordet diligens får mig att tänka på snabba hästekipage farande genom täta skogar, där stråtrövare kan lura bak varje krök. Och kanske det också var så en gång, när posten transporterades med häst. Postverkets egen bussrörelse Postens diligenstrafik inrättades dock så sent som år 1923 och var i gång till 1991, då verksamheten övertogs av Swebus. Postdiligensernas linjer gick huvudsakligen i Norrland, men även så långt ned som i Värmland.

framsidorna på två foldrar om postdiligenserna, båda med äldre bussar på framsidorna

I en kapsel med okatalogiserat tryck under ämnet Postväsen finns instruktioner för anställda, tidtabeller och biljettpriser för postdiligenslinjerna i Sverige under 1900-talet. Här finns detaljerade instruktioner för rutiner inför rutterna, exempelvis hur biljettmaskinerna skulle hanteras.

utsidorna på en modern folder från 1950-talet med en gul postbuss jämte en grå folder från 1920-talet

Postdiligenserna hade Postväsendets karaktäristiska gula färg, men dessa fordon försvann ur bruk under det sena 1900-talet. Postens gula färg finns dock kvar på de postlådor vi fortfarande idag ser i den offentliga miljön.

Text och bild: Helena Backman

Anteckningar och provenienser i Leufstabiblioteket

detalj av de anteckningar som charles de geer gjort i sin bibel, en notering om hans bröllop samt födelsen av hans äldsta barn
16 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 225 av 400:
Charles De Geers familjebibel med inskrivna familjeuppgifter

Just nu pågår ett projekt där de tryckta böckerna i Leufstabiblioteket katalogiseras och beskrivs i sin helhet. Inom detta projekt dokumenteras även spår av bruk och tidigare ägare i volymerna, och i dessa fall digitaliseras delar av böckerna där sådana uppgifter förekommer.

Biblioteket har tillhört herrgården på Lövstabruk, och började byggas upp av bruksägaren  Charles De Geer (1720-1778) och fortsatte utökas av hans son. I biblioteket finns en stor Karl XII-bibel där Charles De Geer nedtecknat familjeuppgifter, där bröllopet med Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787) inleder, följt av födslar inom familjen. Uppgifter om faddrar vid barnens dop visar hur släkt och vänner till familjen deltagit i varandras närmaste kretsar.

bild av främre pärmen av bibeln, i bruntskinn med en mängd guldtryckta växtrankor och spetsmönster i kanterna på boken

Även bokbandet till denna bibel har blivit dokumenterat med digitala bilder, eftersom det är ett riktigt praktexemplar, utfört av bokbindaren i Stockholm Johann Friedrich Klemm. Se alla dess detaljer i digital form: Bokband till Biblia, thet är all then heliga skrift på swensko…

Än så länge är endast ett litet antal provenienser ur Leufstabiblioteket dokumenterade i bild i digital form, men fler kommer det att bli allteftersom projektet avlöper. De proveniensbelägg som finns i digital form idag hittar du i Alvin, tillsammans med information om de böcker som de ingår i.

Bibeln har signum: Leufstasaml. F 74

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Likpredikan över Catharina Arensbäck

liten vinjett överst på en sida med två änglar i träsnitt
13 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 224 av 400:
Tryckt likpredikan över Catharina Arensbäck 1697 av Abraham Juslenius

På Uppsala universitetsbibliotek finns en stor samling tryckta predikningar, varav många utgör så kallade likpredikningar, alltså sådana som hållits vid begravning. I sådana ingår ofta en avdelning med personalia, det vill säga något om den avlidnas liv och familj.

del av titelsidan

Så är fallet även med detta tryck, med titel The christnas reene, bedröfvelige och härlige tilstånd …, en likpredikan hållen över den saliga matronan Catharina Arensbäck den 10 oktober 1697 av Abraham Juslenius. I en avdelning med personalia beskrivs Catharina Arensbäcks familj och hur hon uppfattades av sin samtid, naturligtvis säkerligen tillrättalagt för att passa detta allvarliga tillfälle.

Abraham Juslenius namn

Likpredikningar är därför ett material som kan intressera många släktforskare och andra som forskar kring personhistoria. Sedan i våras finns vår katalog över predikningar tillgänglig digitalt, vilket gör att du kan sitta hemma och se efter om här kan finnas några predikningar över personer i din släkt på universitetsbiblioteket. Sök i katalogen här: Predikningar.

träsnittsvinjett från trycket med ett agnus dei-lamm med blommor omkring

Text och bild: Helena Backman

Tvillingband i gult siden

boken sedd snett uppifrån stående på högkant på ett bord
19 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 217 av 400:
Tvillingband bundet i gult, mönstrat sidentyg

boken uppifrån, där man ser att den består av två delar bundna rygg mot rygg

Denna lilla bok med uppbyggligt innehåll består av två delar som bundits rygg mot rygg, ett så kallat tvillingband. Dess gula sidentyg strålar mot oss i bokhyllan. Boken består av de två delarna i verket Opus deliciarum biblicum, eller Biblisk lust-gård, författat av Michael Sachs (1542-1618) och översatt till svenska av Catullus Nicolai Oriensulanus (d. 1655) och tryckt i Stockholm 1668.

titelbladet liggande på ett bord

Förutom det gula tyget är boken även dekorerat med sparsamt ciselerade förgyllda snitt. Kanske är det en klädmedveten dam eller herre som ägt denna bok, som velat matcha sina sidenkläder med något lika färgsprakande?

närbild på ciselering på snittet

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »