400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 7 av 11)

Avhandling bunden i blått sidentyg

Föremål 180 av 400:
Akademisk avhandling inbunden i ljusblå siden-droguet med små prickar.

En tunn, tryckt avhandling har fått ett extra iögonfallande omslag. Bandet är täckt med ett enfärgat sidentyg i ljusblått med ett vävt mönster av prickar. När en avhandling fått ett så här stiligt bokband rör sig om ett exemplar som var avsett att skänka bort som gåva till någon betydelsefull person.

Avhandlingen är Carl von Linnés Dissertatio entomologica, bigas insectorum sistens, quam divinis auspiciis, framlagd i Uppsala 1775 med Andreas Dahl (1751-1789) som respondent. Charles de Geer är en av de personer som fått en tillägnan i avhandlingen, och det är han som fått motta detta speciellt vackert inbundna exemplar. Avhandlingen ingår nämligen i Leufstabiblioteket, nu tillhörigt Uppsala universitetsbibliotek, där Charles De Geers böcker finns bevarade.

uppsalg med den tryckta hälsnignen till charles de geer och titeln på avhandlingen

Tyget som använts till bandet är en typ av tyg som haft många användningsområden. En liknande droguet med samma mönster – här sitter prickarna bara lite glesare – återfinns som fodertyg i en gul kappa magasinerad på Linnémuseet i Uppsala. Kappan är pelisse i siden-satin som sägs ha tillhört Linnés hustru Sara Elisabeth, mn av snittet att döma är den troligen sannolikt tidigast 1810-tal, och har i så fall snarare tillhört någon av döttrarna. Benämningen drouget syftar på den teknik tyget är vävt i, och under 1700-talet finns svenska manufakturer som tillverkar drogueter. det är inte känt varifrån just dessa tyger kommer, men i familjen von Linné fanns ett flertag plagg i droguet med olika mönster, många av dem är också just blå.

foto på en kappa på ett bord, upplagd så att det blå sidenfodretsyns

Text: Helena Backman och Annika Windahl-Pontén
Bild på avhandlingen: Helena Backman
Bild på fodret: Annika Windahl-Pontén

 

Vackra bladmärken i kyrkslaviskt tryck

Föremål 179 av 400:
Bladmärken i tyg och skinn i ett kyrkslaviskt tryck från 1692

Ett kyrkslaviskt tryck från 1692 har hela sitt främre snitt utsmyckat med bladmärken i textil och skinn. En tidigare läsare har snabbt kunnat hitta till en särskilt utmarkerad sida, såsom början av ett kapitel eller en särskild text.

närbild på ett inklistrat bladmärke i mörkblått tyg

Bladmärkena är inklistrade på sida i det uppslag som man vill markera. Det främre snittet på boken ser ut som ett färggrant konstverk med sina alla olika färger.

foto på hela det främre snittet med sina färgglada bladmärken

Boken som fått dessa märken har titeln Molitvoslov … och har en träsnittsram på titelbladet med rysk-ortodox prägel. Fler träsnitt finns inuti boken.

foto på titelbladet till boken

Boken har signum: Litt. Slav. Kyrkslav. 54
Läs mer om våra kyrkslaviska tryck på Uppsala universitetsbibliotek: Kyrkslaviska tryck

Text och bild: Helena Backman

Fyrklöver mellan bokbladen

Föremål 178 av 400:
En pressad fyrklöver i en volym med verk om Rom från 1660.

Här och där i våra boksamlingar kan vi finna pressade växter, små spår av tidigare ägare. Särskilt i religiösa skrifter, i böcker med poesi eller – som i detta fall – en bok med beskrivningar av resor eller främmande länder kan man hitta dessa lämnade små minnen. Om det är en tillfällighet att denna fyrklöver hamnat just i detta uppslag, om det varit ett bokmärke eller bara ett memento, kan vi idag inte veta. Just eftersom boken både har två namngivna tidigare ägare på första titelbladet och att den handlar om Rom, kan vi låta fantasin dra iväg med oss, och drömma att den lilla klövern är ett minne från en resa nedåt Italien efter någon av dem.

den pressade klövern på sitt uppslag

Volymen innehåller verken Relatione della Corte di Roma av Girolamo Lunadoro (pseudonym för Gregorio Leti), Maestro di Camera av Francesco Sestini samt Roma ricercata nel suo sito av Fioravante Martinelli, samtliga tryckta av Brigonci i Venedig 1660.

titelbladet till det första verket i volymen

Boken har signum: Utl. Hist. Italien Prov. Rom
Här kan du se och läsa hela volymen i digital form: Relatione della Corre di Roma…

Text och bild: Helena Backman

Inkunabeltryck med provenienser

Föremål 177 av 400:
Inskrivet exlibris i samlingsband med inkunabler

På insidan av den främre pärmen tillhörande en samlingsvolym med tre tryckta vetenskapliga verk från 1400-talet, finns en iögonfallande handskriven ägaranteckning. Volymen hade tidigare tillhört Michaelisklostret i Rostock, men 1563 skriver sig Bartolomeus Smit från Rostock som ägare till boken. Förnamnet Bartolomeus är överstruket med bläck av en senare ägare. Fler ägaranteckning återfinns i volymen, här syns även namnen på Andreas Richius och Joachimus Finekken. Den senast kända ägaren till boken är Magnus Gabriel De la Gardie. Därefter har boken införlivats i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

framsidan på boken

Boken är inbunden i röda pappärmar med pressat mönster, och ryggen har vid senare tidpunkt fått ett överdrag av marmorerat papper.

foto på främre snittet med en rad små röda knoppar fastsatta

I främre snittet ser vi en rad bladmärken, som gör det snabbt att slå upp de uppmärkta sidorna i boken.

Boken har signum: Ink. 32:91
En fullständig bokbandsbeskrivning med bilder hittar du i Alvin: Bokband. Clarissimi viri Hyginii poeticon astronomicon.

Fler poster för bokband finns att se i Alvin: Bokbandsbeskrivningar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Breviarium med vackra spännen

Föremål 174 av 400:
Breviarium tryckt 1516 med vackra spännen

På ett vackert bokband tillhörande ett breviarium på latin tryckt 1516 finns två bokspännen i metall över främre snittet. I tre små hål på vardera spännet skymtar rött tyg fram, en vacker och genomtänkt detalj. På snittet ser vi också bladmärken, som märker ut ställen som gjort det möjligt en tidigare ägare att snabbt orientera sig i boken, och få upp de sidor som varit viktiga.

bild på snittet med dess vackra spännen

På insidan av pärmarna sitter återanvänt pergament som försättsblad, även detta en vacker detalj med sina bruna och röda bokstäver. Marginalanteckningar mellan de präntade kolumnerna visar på bruket av denna tidigare skrift.

bild som visar insidan av främre pärmen med återanvänt medeltida pergament

Breviariet saknar titelblad. Innehållet kan därför för det moderna ögat se mer handskriven är tryckt ut.

Bokens första sida med text i svart och första ordet i rött

Text och bild: Helena Backman

 

Uppsala universitets emblem

Föremål 169 av 400:
Tidig version av Uppsala universitets emblem och sigill

Fornforskaren Johannes Bureus (1568–1652) var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie. Han ägnade sig med stort intresse för runor och runinskrifter, och var den förste att nedteckna runalfabetet i tidigmodern tid. Detta ettbladstryck i stort format tryckt i Uppsala 1599 visar runalfabet där man bland annat kan jämföra mindre variationer med varandra.

Under den övre ovalen i mitten av tavlan syns en tidig version av Uppsala universitets första emblem som togs fram av Johannes Bureus (1568–1652) till år 1601. Emblemet omfattar en ring med orden Gratiae naturae och i ett band med ordet Veritas. I den övre hälften det hebreiska ordet Jahve, i den nedre delen en svävande jordglob. På båda sidor finns band med texten: Academiae Ubsaliensi Sacr[atum]. Vi kan jämföra detta med hur Uppsala universitets sigill ut idag: Uppsala universitets sigill

Detta och fler verk av Johannes Bureus finner du som digitala faksimiler i Litteraturbanken: Johannes Bureus verk

hela trycket, med avbildningar av runstenar och tabeller med runor

Trycket är ett kopparstick med måtten 58 x 36 cm och har signum: Sv. Rar. 10:206 ligg. fol.
Här kan du se och ladda ned en högupplöst version: Runakenslanes läraspån

Du kan läsa mer om universitetets tidiga sigill i boken: Fredrik Berg, Johannes Bureus och universitetets sigill, Acta universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia. 21, Uppsala 1971.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Polsk makulatur

Föremål 166 av 400:
Polsk makulatur i  bindningen till en 1500-talsbok

Den lilla boken Physicae, seu de naturae philosophia institutio författad av Cornelius Valerius och tryckt på Plantins boktryckeri i Antwerpen år 1568 har kommit till oss på universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs donation av böcker hämtade från Jesuitkollegiet i Poznań. En notering på titelbladet skvallrar om dess tidigare ägare.

titelbladet till den lilla boken

Denna lilla skrift har fått ett enkelt pergamentomslag av återvunnet pergament, vilket blivit fodrat med polsk makulatur. Bindningen har alltså gjorts i Polen, med makulatur från Poznań, Kraków eller annan stad med boktryckerier på orten.

Pergamentbandet har vikts ut så att makulaturen i fodringen syns bra

Bak i boken har makulaturen i fodret lossnat från pergamentet, vilket gör att vi tydligt kan se både den medeltida latinska präntade texten och den makulatur som utgör fodringen. Det tryckta arket har inte skurits, utan visar hur texten tryckts på ett större ark före det skulle ha vikits, bundits samman med alla de andra arken med text i volymen och sedan skurits innan någon kunnat läsa boken.

närbild på makulatur med polsk text och en avklippt bild på en kvinna med astrologiska tecken omkring

Den lilla bilden visar en kvinna omgiven av astronomiska symboler, vilket kan göra oss nyfikna på vad boken handlar om. Ni följare som kan polska kan kanske göra er en klar uppfattning om innehållet redan av bilderna.

Även Valerius text har blivit läst och studerad. Understrykningar och marginalanteckningar visar på intresse för boken.

ett uppslag i boken med understrykningar och anteckningar i marginalen

Text och bild: Helena Backman

Kapsel med spännande innehåll

Föremål 163 av 400:
Kapsel med småtryck märkt Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter

I ett stort bibliotek med många olika delsamlingar gäller det att vara mycket noga med genomtänkta och praktiska hylluppställningar, så att varje tryck hittar fram och tillbaka till sina rätta platser i magasinen vid frambeställning och återlämning.

I den sammanhållna Westinsamlingen, en av bibliotekets största donationer, finns en kapsel med den idag något förbryllande påskriften ”Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter”. På själva trycken är hylluppställningen formulerad som ”Westin Biogr. Kaps. [Berätt. om underl. pigor]”. Denna dragkapsel innehåller tryck som berättar om märkliga fenomen, exempelvis en poltergeist som härjade på en gård och skrämde slag på dess invånare under 1700-talet.

ett tryck om ester jönsdotter

I två av trycken berättas historien om Ester Jönsdotter, en piga som levde under tidigt 1700-tal. Efter många plågsamma fysiska åkommor, såsom intensiv huvudvärk, epileptiska anfall och andra som vi idag skulle se som neurologiska problem, blev hon slutligen sängbunden, och det sades att hon inte längre varken behövde äta eller dricka. Folk omkring henne tolkade det hon sade sig uppleva som något med gudomligt ursprung, och de ansåg henne vara något av ett språkrör mellan vår tillvaro och den överjordiska.

ett kritiskt tryck om ester jönsdotter

I kapseln ligger dock även ett betänkande av Magnus Gabriel Block i ärendet, en man som har en mer förnuftig syn på saken. Johan Upmarck var den som godkände att detta betänkande gick i tryck år 1719, och hans åsikt är citerad på titelbladets baksida: ”Det wore för publico nyttigt och egentligen tiänligit emot them, som med hwarjehanda spådomar och wantro framfara, om thetta betänckiande till trycket befordras kunde.” Han hoppas att detta skulle tryck skulle få vidskepelser på skam.

Inte alla böcker har så här fantasieggande hylluppställningar, många är istället konstruerade som koder eller har löpnummer inom en samling eller ett år under vilken boken kommit till biblioteket. Våra bokframtagare gör ett fantastiskt arbete när de rör sig bland alla olika system och koder, och de hittar i varje skrymsle och vrå i våra fullpackade magasin.

Text och bild: Helena Backman

 

Anatomisk bok från 1661

Föremål 159 av 400:
Anatomisk bok med uppvikbara flikar från 1661

Bland de böcker som tidigare funnits ute på Leufstabiblioteket på Lövstabruk i norra Uppsala, men som nu finns i gott förvar inne på Carolina Rediviva, finns en anatomisk bok där det ingår ett planschblad med flikar att vika upp för att kunna visa människokroppen och dess delar i genomskärning. Verket utkom för första gången på latin år 1619 med titel Catoptrum microcosmicum.

detalj från planch med kropp i flera papperslager

Boken är ett ofullständigt exemplar av den andra upplagan, här under den tyska titeln Kleiner Weltspiegel av Johann Remmelin (1585-1632), tryckt i Ulm hos boktryckaren Johann Schulte år 1661. Denna bok är en stor foliant, sidorna är ca 46 x 33 cm. På planschbladet finns lyftbara flikar, där vi i flera lager kan se nervsystem och skelett.

detalj av planschbladet med en kvinnotorso där man kan vika upp en flik och se livmodern

Även mindre delar av kroppen, såsom ögat och örat, har fått egna uppvikbara flikar på små bilder vid sidan av huvudkropparna. Eftersom boken utkom under en tid då nakna kroppar kunde ses som något mer känsligt än idag, finns en extra flik med ett demoniskt ansikte framför nederdelen av bilden av en avklädd kvinnotorso, så att ingen oförberedd skulle kunna chockeras av bilden vid en genombläddring.

hela planchbladet med två männsikokroppar samt mindre kroppsdelar omkring

Sådana här bilder kan idag – precis som på 1600-talet – ge oss en känsla av kroppens förgänglighet och vår utmätta tid på jorden. På titelbladet finns den ständigt lika aktuella devisen ”Memento mori”, som ungefär kan översättas som: ”Kom ihåg att du är dödlig”.

Hur kan en förlaga till detta verk ha sett ut? Se nästa års första inlägg i denna blogg!
Boken har hyllsignum: Leufstasaml. F 142

Text och bild: Helena Backman

Uppvaktning vid krubban

Föremål 157 av 400:
Tryckt tidebok med illustrationer kring Jesu födelse

I en illustrerad tidebok är naturligtvis händelserna kring Jesu födelse ett populärt motiv. Denna bok med titeln Ces presentes heures … , utgiven i Paris år 1519 av Simon Vostre (verksam 1488-1520), finns vackra tryck som illustrerar händelser ur bibeln.

uppslag med krubbscenen och tryckt text med initialer i rött och blått

Herdar uppvaktar vid krubban.

Närheten till handskriftstiden avspeglas i de vackra initialerna i guld, rött och blått, som lyser upp sidorna. Det fina skicket visar att boken varit mycket sparsamt eller varsamt läst. Kanske den i första hand varit något av ett föremål att beundra för sitt vackra utseendes skull, och mindre för daglig läsning.

uppslag med de tre vise männen och ett textuppslag

De tre vise männen kommer med gåvor.

På bilden ovan uppvaktas Jesusbarnet av de tre vise männen med sina gåvor. Vi hoppas att även ni, våra läsare, får en och annan julklapp en dag som denna.
Boken har hyllsignum: Rar. Utl. 4

Med detta inlägg önskas alla följare och läsare av bloggen en riktig God Jul!

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »