400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 8 av 11)

Vackert tryck från 1500-talet

Föremål 156 av 400:
Juridisk text i vackert tryck från 1500-talets början

Denna bok med juridiskt innehåll, Digestum novum, är tryckt i Paris 1535 av boktryckaren Yolande Bonhomme, verksam mellan 1522 och 1557. Yolande Bonhomme var dotter till boktryckaren  Pasquier Bonhomme, och gifte sig med boktryckaren Thielman Kerver. När hennes man dör 1522 fortsätter hon att driva boktryckeriet, och fortsätter att använda sig av sin mans boktryckarmärke, som synes på detta titelblad. det är itne svårt att förstå att hon velat fortsätta använda detta vackra märke med trädet omgivet av två enhörningar.

första sidan i volymen med bonhommes boktryckarmärke

 

Även om det nog inte är många av oss som kan ta till sig texten till fullo, är det en njutning bara att se det fina trycket. Den röda och svarta texten har tryckts var för sig. Det betyder att samma sida har tryckts två gånger i bokpressen. De två kolumnerna i mitten av sidan är själva huvudtexten, i de båda kolumnerna utmed sidorna består av tryckta kommentarer – och som synes har ytterligare anteckningar lagts till för hand. Understrykningar och noteringar i marginalen visar att texten lästs och fortsatt kommenteras.

en sida ur boken, dr en text i ett mittfält omges av text runt om. Initialerna är tryckta i rött, övrig text i svart.

Längst bak i boken har någon satt något som ser ut som personens namn. Kanske någon velat markera att boken blivit genomläst från pärm till pärm?
detalj från sista bladet i trycket, där någon gjort en signatur i bläck

Boken har hyllsignum: Obr. 73:146

Text och bild: Helena Backman

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

Föremål 150 av 400:
Målad blomma på titelblad

I ett exemplar av Homeros Odysséen, tryckt 1572, finns en tecknad och färglagd växt med hängande gula blommor på titelsidan. Vem som en gång målat detta lilla konstverk är idag okänt. Kanske gömmer sig namnet på denna person under det mörka fältet längst ned på sidan, där vi kan misstänka att det funnits någon form av ägarmarkering.

bild på hela titelbladet med titel och längst ned ett mrkt fält som troligen döljer något

Växten med sina färgglada blommor lyser i bjärt kontrast till träsnittet strax intill – boktryckarmärket för Theodosius Rihel, tryckare i Strassbourg, verksam under 1500-talets senare hälft och in på 1600-talets första decennium.

När Theodosius far Wendelin Rihel dog år 1555, övertog  han dennes boktryckeri tillsammans med sin bror Josias. Ett par år senare fortsatte Theodosius på egen hand, för att senare gå samman med sin svåger Samuel Emmel. Theodosius Rihels boktryckarmärke som vi ser på titelbladet ovan  föreställer den mytologiska figuren Nemesis. I ena handen håller hon i hästtyglar och bett, i den andra handen ett verktyg från en snickares verkstad. På den lilla pelaren under Nemesis fötter ser vi Rihels monogram. Detta boktryckarmärke är fullt av symbolik, som idag kan te oss främmande, medan de tecken och symboler som omger oss idag – allt från emojis till företagslogotyper – känns fullkomligt självklara.

Text och bild: Helena Backman

Klotter i 1500-talsbok

Föremål 145 av 400:
Välanvänd volym med gott om spår av tidigare ägare

Många av våra äldre tryckta böcker från 1500-talet är i oklanderligt skick, med rena ark som ser ut att ha blivit tryckta igår. Ibland kan man då ana att de inte blivit lästa så ofta genom åren. Därför visar en välanvänd och sliten bok så mycket mer liv och spår av bruk, och att de trots hållit in i vår tid visar på pappret och tryckets kvalitet.

En volym med gott om spår av bruk och tidigare ägare innehåller Philipp Melanchthons Erotemata dialectices, tryckt 1563, samt Augustinus Hunaeus Erotemata de disputatione instituenda, tryckt 1558.

tiotelblad med många inskrifter efter tidigare ägare

Många girlanger pryder en blank sida i volymen, liksom titelbladet till den andra titeln i volymen.

en sida med klottrade girlanger brevdid titelbladet till Hunaeus verk

Marginalanteckningar och inbundna papper med noteringar visar att denna bok blivit läst av många personer, och teckningarna visar hur troligen mer än en läsare prövat pennan och avbildat personer i sin omgivning – män till häst och i kläder från en svunnen tid. Idag finns dessa spår av tidsfördriv bevarade mellan bladen i våra samlingar.

teckand man med svärd samt girlanger

Text och bild: Helena Backman

Slitet bokomslag med skydd för snittet

Föremål 139 av 400:
Återvunnet pergament som skyddar bok från 1500-talet.

Makulerat papper och pergament har använts för att binda in nyare böcker ända från handskriftstiden. Här är ett trevligt exempel på hur man tagit vad man haft tillgängligt och bundit en bok med hjälp av pergamentfragment från olika präntade skrifter och andra handskrivna dokument. Den inbundna boken har titel  Der Römischen Kaiserlichen Maiestat erclärung, wie es der Religion halben im hailigen Reich biss zů ausstrag des gemainen Concili gehalten werden … och är tryckt i Augsburg 1548.

närbild på pergamentfragemnt från två olika skrifter insatta bredvid varandra

När vi ser närmare på inbindningen, kan vi hitta många intressanta detaljer.  I fodringen ser vi ett handskrivet dokument av något slag. Skillnaden mellan hur man förr präntade böcker och hur man skrev brev och personliga anteckningar är lika stor som mellan hur vi idag skriver texter på ordbehandlare och hur vi skriver för hand.

närbild på ett brev i en av pärmarnas insida

En klaff viks över och skyddar det främre snittet, så att man ledigt kunde bära med sig boken i en väska eller ficka utan att förstöra inlagan.

närbild på att man kan fälla upp en pergamentflik över främre snittet

Två stora bibliotek har markerat boken som sin. En hand har skrivit in boken i bibliotekskatalogen för Jesuitkollegiet i Braniewo och någon på Uppsala universitetsbibliotek har satt dit en stämpel i en tid närmare vår.

närbild på handskriven text samt en blå bläckstämpel

 

Text och bild: Helena Backman

En återfunnen öländsk runinskrift

Föremål 138 av 400:
Messan på swensko från 1541 med spännande anteckningar

Vad har Messan på swensko från 1541 med en försvunnen runtext att göra? Runologen Magnus Källström, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet, har skrivit om detta i Riksantikvarieämbetets K-blogg nyligen: En återfunnen öländsk runinskrift

Hur viktigt det är att beskriva enskilda exemplar i vår bibliotekskatalog framgår av detta citat ur Källströms blogginlägg:

”När jag tittade i bibliotekets katalog på nätet hittade jag inte mindre än två exemplar av Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, som har tillhört honom [Jacob Westin]. Ett av dessa skulle dessutom enligt en anmärkning i katalogen ha ”Strödda anteckningar i marginalen samt på sista bladet”! Kunde inte detta vara samma exemplar som Ekdahl hade sett 1832?”

Du kan se anteckningarna på sista bladet i Alvin: Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, sista bladet.

Olaus Petris Messan på Swensko från 1541 har signum: Westin Rar. 32

Text och bild: Helena Backman

Den gudomliga komedin med kopparstick

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och  var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Beatrice uppenbarar sig för Dante

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

ett uppslaget exemplar av boken

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

kolofon från boken, där tryckåret 1481 och tryckorten Florens framgår

Dietråd på 1800-talet

Föremål 131 av 400:
Häfte med dietråd från 1800-talet

Dagstidningar och veckopress säljer lösnummer genom att skriva om nyaste hälsosamma dieterna för den som vill minska i vikt eller bygga upp sin kropp. Ett häfte med titeln Att förekomma och bota besvärande fetma äfvensom öfverdrifven magerhet, efter fysiologiska, kemiska, dietetiska och medicinska föreskrifter … av en Fr. Händel, baserad på råd av en dr Dancel och översatt från tyskan, visar att detta är ett ämne som intresserade även förr. Häftet är utgivet på Sigfrid Flodins förlag i Stockholm i mitten av 1800-talet, och vill visa de nya rönen om hur man bäst går ned eller upp i vikt.

Det framgår i texten att Händel förespråkar en balanserad kost för viktnedgång, med ett inte alltför stort intag kött, men heller inte uteslutande vegetariskt. Händel skulle därför inte varit någon förespråkare av dagens LCHF-kost eller vegetarianism.

ett uppslag i häftet

Händel ger även råd kring motion och rörelse, och däribland sådana som inte brukar finnas med i dagens hälsospalter. Här något att betänka om ridning, om man vill öka på sin kroppsmassa: ”Övningar till häst hindra sålunda korpulens och måste undvikas av dem, som önska bliva feta; åtminstone måste de välja en mycket sedlig häst och rida i skritt.”

ett uppslag med text

Men redan i förordet kommer Händel in på detta att önskad storlek ligger i betraktarens öga, och varierar mellan tid och plats. Huvudsaken då liksom nu är att trivas i sin kropp.

Detta häfte återfinns i Westins boksamling, om vilken finns mer att läsa på universitetsbibliotekets webbplats: Westins boksamling

Text och bild: Helena Backman

 

 

Spelkort från 1500-talet funna i bokpärmar

Föremål 126 av 400:
Makulatur med spelkort från 1500-talet

Om man inte binder böcker i kraftiga träpärmar, behöver man någon form av fyllning i bindningen för att förstärka pärmarna. Oftast användes då träspån eller papper. Under tiden man tillverkade papper för hand, var detta en mycket dyr produkt. Till pärmfyllnad har man då ofta återanvänt papper som av någon anledning inte skulle sparas. Det kan exempelvis röra sig om gamla brev eller andra handlingar, eller makulatur från ett tryckeri, det vill säga tryck som av någon anledning inte kunde säljas. Bokbindare köpte ofta makulatur direkt av boktryckare.

När sådan makulatur kommer i dagen kan man hitta både det ena och det andra spännande materialet. När pärmen till boken Consilia sive responsa juris av Petrus Rebuffus, tryckt i  Venedig år 1588, av någon anledning undersöktes närmare under 1900-talet, tog man ur dess pärmar ut två ark med makulerade spelkort från  Hans Forsters verkstad i Wien. Forsters verksamhetstid inföll under senare delen av 1500-talet och hans namn och yrke, ”Forster Kartenmacher”, finns tydligt tryckt på arket.

ett helt ark med åtta spelkort, samt fyra avskurna

I stället för dagens hjärter, spader, klöver och ruter, har dessa spelkort symbolerna hjärta, bjällra, blad och ekollon, men är annars lika de spelkort vi använder idag. Baksidan har mönster av blommor i fält, ett mönster som lika gärna kunde ha använts på dagens spelkort.

detalj från baksidan med ett blommönster i fält

Spelkort av Hans Forster finns idag bevarade på British Library och sannolikt även på andra håll i samlingar i Europa.
De två arken på Uppsala universitetsbibliotek har signum Kulturhistoriska planscher Utl., Lek och spel

Du finner högupplösta bilder av båda makulaturarken i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Spelkort av Hans Forster

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Botaniska verk från Japan

Föremål 125 av 400:
Botaniska verk av Ihē  Itō, tryckta i Edo under tidigt 1700-tal.

närbild på titel på japanska

Två titlar av Ihē Itō, Jikinshō  samt Kōeki jikinshō, tryckta i Edo i Japan mellan 1710 och 1733, utgör delar av hans botaniska verk. Ihē Itō var verksam redan under 1600-talet. Titlarna kan översättas till svenska ungefär som ”Herbarium” och respektive ”Herbarium av stort värde”. Böckerna är tryckta på tunt rispapper och bundet på typiskt östasiatiskt sätt i flera delar. Just dessa exemplar skänktes till Linnélärjungen Carl Peter Thunberg under hans vistelse i Japan 1776. Till största delen innehåller dessa böcker mängder av träsnitt avbildande asiatiska växter, naturligtvis av stort värde för botaniker här i Europa. Idag finns dessa på Uppsala universitetsbibliotek.

uppslag med två växter i träsnitt

Böckerna innehåller inte bara avbildningar av rena växter, efter levande eller torkade förlagor. Här förekommer på bilderna ibland även korgar och andra behållare, vilka vilka visar oss hur man odlat och tagit hand om dessa. En orkidé i sin hängande korg får illustrera detta.

träsnitt av en orkidé i en korg

Inom kort kommer dessa verk finnas digitaliserade i sin helhet i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv
Båda titlarna har hyllsignum: Bot. Floror Asien [Ito]

Text och bild: Helena Backman

Bilden av studenten på 1800-talet

Föremål 124 av 400:
Karikatyrer av studenter från slutet av 1800-talet

I bloggens förra inlägg visades ett fotografi av studenter 1911. Här visas en mer skämtsam bild av studenten i slutet av 1800-talet, sittande på Flustret för att dränka sina sorger eller för att fira sina framgångar. Idag är nog studentnationerna de ställen där dagens studenter finner sina sällskap.

en man och två unga damer tittar på en förbimarscherande studentkör, damerna ser beundrande ut

Fortfarande sjunger studentkörer – stundom även i Odinslund – men nu består de flesta inte bara av manliga röster.

Bilderna finns i boken ”Karrikatyr-album 1873”, skriven och tecknad av officeren och tecknaren Henning Thulstrup (1836-1902), ett av flera komiska verk från hans penna.

framsidan på boken med en clown
Hela albumet med karikatyrer av personer ur alla samhällsskick finns att se i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karrikatyr album : Af T

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »