400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 9 av 11)

Mellan tryck och handskrift

Föremål 121 av 400:
Tryckt bok kompletterad med för hand avskrivna blad

I dagens print-on-demand-tider har vi kommit långt ifrån den tid då det inte var en självklarhet att själv kunna köpa och äga en bok. Även en ofullständig bok kunde sparas, bevaras, och – om man hade möjlighet att låna eller få se ett fullständigt exemplar – även kompletteras.

handskrivet titelblad i boken

Ett exemplar av en ny upplaga från ca 1643 av It hundrede udvaalde danske viser, sammanställd av den danske historiografen Anders Sørensen Vedel (1542-1616), saknar trycka blad på flera ställen i den omfattande volymen. Dessa har istället ersatts med avskrifter, troligen gjorda genom kopiering av ett annat exemplar. Med säker hand har skrivaren kopierat en förlaga inte bara ord för ord, utan även satt en liten illustration där det i den tryckta förlagan måste ha funnits ett dekorativt element tryckt med sammansatta lösa typer eller en liten vinjett stucket i trä eller metall.

ett uppslag där vänstra sidan är tryckt, högra handskriven med avslutande krumelur under texten

Det framgår därför tydligt att denna bok ägts och behandlats med en viss vördnad även i ett ofullständigt skick, något som vi nog oftast inte ägnar våra mest slitna böcker idag. Boksamlare genom tiderna har heller inte ägnat sådana böcker något större intresse, och de har därför inte haft något andrahandsvärde att tala om. Många har nog därför skattat åt förgängligheten. Men de som trots allt bevarats visar på ett bruk av böcker som vi inte längre har idag, åtminstone inte i Sverige. Det är därför trevligt att se böcker av detta ibland lite skamfilade slag bevaras för framtiden i bibliotekssamlingar, så även här på universitetsbiblioteket.

ett slitet ljusbrunt bokband med slitna boksnitt och kanter

Text och bild: Helena Backman

Flora Sinensis 1656

Föremål 120 av 400:
Kinesisk flora från 1656

Den polske vetenskapsmannen och jesuiten Michał Piotr Boym (ca 1612-1659) var den förste att skriva ett västerländskt verk över växter och annan naturalia i Kina, Flora Sinensis, tryckt i Wien 1656. Hans fokus låg på den medicinska nytta man kunde ha av dessa växter. Senare utkom även hans verk om kinesisk medicin Clavis medica ad Chinarum doctrinam de pulsibus, utgiven i Nürnberg 1686.

tiger i ett asiatiskt landskap

Kopparstickens motiv visar tydlig påverkan av samtida östasiatiska tryck. Flora Sinensis innehåller 23 handkolorerade kopparstick som avbildar växter och djur samt några andra föremål.

bild på ett bananträd med blomma och bananklase

På de botaniska planscherna finns växternas namn både på kinesiska och latin. Ett av kopparsticken visar ett bananträd i blom jämte en hel bananklase. Här kallas bananen för ”indiskt och kinesiskt fikonträd”.

En udda illustration är den av en förmodligen afrikansk flodhäst. Boym var en berest man och hade studerat flodhästen i Mozambique, och hade även skrivit ett verk om Mozambiques naturalhistoria 1644. Planschbladen som utkom i floran tycks alltså delvis vara ett hopplock av bilder som har sitt ursprung ur andra sammanhang där Boym varit inblandad.

titelbladet till Flora sinensis

Text och bild: Helena Backman

 

Sakral vokalmusik från 1581

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kejsarens astronomi

Föremål 109 av 400:
Furstligt astronomiskt verk med volveller från 1540

Den tyske astronomen och matematikern Petrus Apianus (1495-1552) gav 1540 ut sin Astronomicum Caesareum på sitt eget tryckeri i Ingolstadt. Han hade redan innan dess varit den förste att använda snurrbara skivor i sina böcker, volveller, vilka fungerade som pedagogiska interaktiva verktyg för läsaren. Volvellerna består av skivor i papper, fastsatta med en tunn tråd sin mittpunkt, som sitter på 21 av sidorna i boken, ofta i flera lager.  I boken beskriver Apianus hur man använder dessa volveller för att beräkna förmörkelser och astronomiska händelser av olika slag. Han anger också hur man utifrån sin födelsetid och månens fas kan beräkna tiden för den egna konceptionen, något vi väl idag kan ifrågasätta exaktheten i.

detalj från volvell med stjärnhimmeln

Förutom fantastiska illustrationer i form av handkolorerade träsnitt på dessa volveller finns även andra illustrationer, såväl vetenskapliga avbildningar av instrument och andra uträkningar som dekorativa detaljer i form av initialer, ramar och rent dekorativa inslag. Det hela är ett riktigt praktverk, och köptes nog endast av de mest förmögna. Tycho Brahe (1546-1601) lär på sin tid ha köpt sitt exemplar för 20 floriner, vilket idag skulle motsvara en bra bit över 25000 kronor.

en grafisk framställning av hur himlakroppar rör sig på himlen

Uppskattningsvis 120 exemplar finns bevarade än idag, vilket troligen är huvuddelen av hela upplagan. Redan under 1500-talet sågs detta som en fantastisk bok, och de som genom tiderna ägt den har bevarat den väl.

titelbladet till astronomicum caesareum

Text och bild: Helena Backman

 

Nova nosographia ophthalmica

Föremål 108 av 400:
Läkarboken Nova nosographia ophthalmica av John Taylor, tryckt 1766.

I Bibliotheca Walleriana här på Uppsala universitetsbibliotek, den internationellt kända medicinhistoriska boksamlingen uppkallad efter sin donator Erik Waller, finns en mängd vetenskapshistoriskt intressanta verk. Bland dessa finns den generöst illustrerade Nova nosographia ophthalmica av Johannis Taylor, som i ord och bild visar ögonsjukdomar av olika slag. Boken är utgiven i Hamburg och Leipzig år 1766, och innehåller parallell text på latin och tyska, vilket gjorde den läsbar för läkare i många länder vid sin tid.

detalj av planschblad med sex ögon med vaglar

Vårt exemplar innehåller 22  graverade och handkolorerade planschblad. Det första och det fjortonde trycket är signerat Martini de Drazowa, och samtliga tycks utförda av samma hand. Signaturen står för David Johannes Martini, gravör från Drazowa i Nederländerna, född runt 1720 och verksam i Hamburg under 1750-talet.

Här förekommer allt från irriterande vaglar till allvarligare, inre sjukdomar i ögat. Varje planschblad har en dekorativ ram som gör dem vackra för ögat även för en icke läkarkunnig läsare, och gör hela boken till något mer utöver en ren läkarbok – även en samlare av böcker eller planscher kunde finnas bland kunderna redan från utgivningen 1766.

planschblad med infekterade ögon

Boken har hyllsignum: Waller 9504 fol.

Text och bild: Helena Backman

 

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Två sidor av samma bok

Föremål 99 av 400:
Ett bokband från ca 1600 med två helt olika pärmdekorer

I bokbandssamling finns en spännande volym, som kommit till universitetsbibliotekets samlingar från Jesuitkollegiet i Poznań, troligen genom den svenske adelsmannen Klas Rålamb.  Den bok som blivit inbunden på detta vis är De rebus Eucharistiæ controversis av Claude De Sainctes (1525-1591), tryckt i Paris 1575.

detalj från titelbladet

En handskriven notering på titelbladet visar att boken blev inskriven i Jesuitkollegiet i Poznańs bibliotekskatalog 1603.

Boken har träpärmar överdragna med brunt skinn och har spår av tidigare spännen över främre snittet. Bakre pärmen har en riklig dekor av blind- och guldtryck, ett riktigt typiskt så kallat reformationsband. Ovanpå blindtryck har någon senare stämplat ett pärmexlibris i guld, tillhörigt en tidigare ägare, samt ägarens latiniserade namn: ”Albe[r]tus Emporinus” och årtalet 1588. På polska var hans namn Wojciech Emporyn (ca 1551-1603).

Men om vi vänder på boken visar den upp en helt annan framsida: Skinnet har blekts – dess mörkare färg syns i kanterna – och de dekorativa guldtryckta stämplarna här visar det tidiga 1600-talets formspråk. Att det inte rör sig om att skinnet har bytts ut framgår tydligt vid en närmare undersökning. Någon har i stället gjort om framsidan på det redan befintliga skinnet och pressat in denna helt nya dekor samt bokens titel. Här har vi alltså en bok som ger två helt olika intryck beroende på vilken sida man ser den ifrån.

framsidan av den i texten omnämnda boken med guldtryckt dekor

Vi vet inte vad som hänt – kanske man velat utplåna en tidigare dekor eller ett tidigare pärmexlibris, eller så har bokbandet lidit någon form av skada, som gjort denna renovering nödvändig. Bokstavstyperna med vilka Emporyns namn respektive titeln på framsidan är inpräglade är desamma. Oavsett anledningen till denna omvandling har en bokbindare lyckats mycket väl med att utplåna alla spår av den tidigare dekoren på främre pärmen. Frågan är snarare varför inte baksidan också fick en liknande ”ansiktslyftning”.

Text och bild: Helena Backman

Copernicana – en samling värd att fira

Föremål 94 av 400:
Medicinskt tryck från 1516 ur Copernicana-samlingen

Titelbladet till Practica in arte chirurgica av Giovanni da Vigo (ca 1450-1525), tryckt i Lyon 1516, lyser i rött och svart. Att boken varit välanvänd syns på anteckningarna på titelbladet och på pärmens insida. Jämte den röda, tryckta texten på titelbladet syns det handskrivna ”Collegij Bra[n]sbergensis Societatis Jesu” vilket visar att denna bok tillhört biblioteket hos Jesuitkollegiet i Braniewo. Träsnittet visar tryckaren Portonaris boktryckarmärke med en ängel, passande nog med en uppslagen bok i händerna.

titelblad och främre pärmens insida av Practica in arte chirurgia, med en mängd handskrivna noteringar

Boken tillhör Copernicana-samlingen, som består av böcker med anknytning till astronomen Nicolaus Copernicus från två polska bibliotek,  domkapitelbiblioteket i Frombork och jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo,

Sedan tidigare i år finns samtliga volymer i Copernica-samlingen digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet.
Läs mer om hur böckerna kommit till Uppsala universitetsbibliotek: Copernicana

Hur firar man då att hela denna samling, ett sant sameuropeiskt kulturarv,  nu finns fritt tillgänglig i digital form? Genom att fira med en Copernicana-tårta, så klart!

foto på en grön marsipantårta med en bild av titelbladet från boken ur copernicanasamlingen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad ur Alvin)
Foto på tårta: Peter Sjökvist

Notskrift från sekelskiftet 1600

Föremål 94 av 400:
Nedtecknade noter på framsidan av en bok

Att man ser nothandskrifter som efter att ha makulerats får tjäna som pärmar till en yngre bok är vanligt i de äldre samlingarna. Men nedtecknade noter på en redan bunden volym är inte lika vanligt att stöta på.

En sådan notrad finns nedtecknad på främre pärmen till en bok tryckt i Portugal år 1583. Bokbandet är troligen det som boken sålts i, och var avsett att bytas ut av ägaren efter köpet. Denna boks ägare, biskopen i Würzburg Julius Echter von Mespelbrunn (1545-1617), har dock inte bytt ut bandet, utan nöjt sig med att pressa sitt vapenexlibris i guld på främre pärmen.

bild på hela främre pärmen, ett vitt pergamentband med ett vapen i guld i mitten

Över detta exlibris, innanför pärmens dekorativa ram, finns en ensam notrad nedtecknad. Vår musikbibliotekarie Kia Hedell tycker att denna, bland annat på grund av G-klavens utformning och radens notvärden, ger intryck av att ha tillkommit under senare delen av 1500-talet eller tidigt 1600-tal, något som passar bokbandets ålder. En transkribering till moderna noter ger en rad i stil med denna:

en rad med noter

Vem eller exakt när denna notrad blivit nedtecknad kan vi naturligtvis inte veta, även om den på grund av sin placering allra största sannolikt har tillkommit efter det att boken blivit bunden. Men dessa noter ger oss ändå en liten, liten ingång till tidens musik.

Trycket som fått detta bokband är Gundisalvus de la Cerdas Commentaria in epistolam D. Pauli apostoli, ad Romanos, tryckt av Antonio Ribero i Lissabon år 1583.

titelsidan till Cerdas bok, med ett träsnitt föreställande en man med gloria och svärd

Text och bild: Helena Backman
Nottranskription: Kia Hedell

 

En bok med en hemlighet

Föremål 77 av 400:
En 1700-talsbok med ett hemligt lönnfack

titelbladet i boken

Ett exemplar av första delen av Méditations sur l’évangile av Jacques Benigne Bossuet, tryckt i Paris år 1731, har på okända vägar inkommit till universitetsbiblioteket. Vid första anblicken ser vi ingenting speciellt med just denna bok, förutom att det har ett fint exlibris pressat i guld på pärmen, samt en stämpel på titelbladet.

bokens lönnfack visas upp

Men bläddrar  vi förbi det inledande förordet och innehållsförteckningen, möts vi av ett lönnfack. Vad kan man ha gömt här? Tyvärr gapar facket tomt. Vi kan bara fantisera om gömda kärleksbrev, statshemligheter eller något personligt föremål. Det enda vi kan säga med säkerhet är att en tidigare ägare kunde tänka sig att offra Bossuets bok för sina egna syften.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »