400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Arkiv (Sida 2 av 2)

Pass från 1900-talets början

Föremål 31 av 400
Pass utfärdat för greve Eugène Lewenhaupt

Porträttfotografiet på Eugène Lewenhaupt (1849-1927) visar en stiligt och tidstypiskt klädd herre med pincené och stärkt krage. I passet står titeln ”greve” som yrke, något som inte ger några ledtrådar till hans övriga verksamhet. Från 1876 verkade han som amanuens på Uppsala universitetsbibliotek, från år 1897 med bibliotekaries titel. Eugène Lewenhaupt var litteraturvetare i grunden och har stått som utgivare av och författare till en mängd artiklar och verk.  År 1893 blev han utnämnd till filosofie hedersdoktor.

uppslaget pass som visar passets första sida med Eugene Lewenhaupts namnteckning

Detta till synes bräckliga papperspass med sitt enkelt inklistrade och stämplade fotografi fyllde gott sin funktion i början av 1900-talet. I våra dagar krävs betydligt mer avancerat sammansatta pass med detaljer svåra att förfalska.

Passet ingår i Eugène Lewenhaupts samling, ett personarkiv som i dagarna donerats till Uppsala universitetsbibliotek i sin helhet. Läs mer om denna donation i bibliotekets nyhetsflöde.

Text och bild: Helena Backman

Donerade handlingar i metallskrin

Föremål 25 av 400
Professor Sigurd Ribbings efterlämnade papper i metallskrin

Som bloggens föregående inlägg visat, kan arkiv ha lämnats in till universitetsbiblioteket i stora lårar, eller som idag vanligtvis i flyttkartonger. Men ibland kommer arkivhandlingar i mer behändiga behållare.

Ett metallskrin som lämnats in till handskriftssamlingarna av dödsboet efter häradshövdingen Gustaf Ribbing (1849-1942) bär den ingraverade texten ”Efterlämnade papper efter professor Sigurd Ribbing” över lockets handtag. Sigurd Ribbing (1816-1899) var professor i teoretisk filosofi i Uppsala 1850-1885. Vid sidan av filosofin ägnade han sig även åt politik som kommunalpolitiker och riksdagsman. Med denna koppling till Uppsala universitet är det naturligt att hans efterlämnade papper idag finns på universitetsbiblioteket.

Bilden visar det öppnade skrinert, där det ligger handskrivna papper från sent 1800-tal

I skrinet ligger bland annat föredragsanteckningar av Sigurd Ribbings hand från föreläsningar hållna av professor Erik Gustaf Geijer (1783-1847) i början av 1840-talet. Här finns även mer privata papper, bland annat brev, sorterade efter relationen till avsändaren. En särskild mapp har fått påskriften: ”Bref från universitetskamrater och enskilda vänner”. För den som är intresserad av att komma privatpersonen Sigurd Ribbing närmare, kanske en sådan här mapp har ett mer intressant innehåll än övrigt innehåll.

närbild på handskriven fras på en pappersmapp: bref från universitetskamrater och enskilda vänner

Text och bild: Helena Backman

 

 

Adresslapp på personarkiv i trälår

Föremål 24 av 400
Adresslapp på personarkiv i trälår från 1951

När arkiv kommit in till Uppsala universitetsbibliotek, har de levererats i koffertar, lådor, väskor eller vad annat man funnit lämpligt att frakta materialet i. Ett stort personarkiv skickades till universitetsbiblioteket 1951, och ankom till Carolina Rediviva den 18 september, i två stora trälårar. Adresslapparna sitter fortfarande kvar, och visar också att avsändaren ville att materialet skulle förbli oöppnat i 20 år.

en stor trälår, som står på en platta med hjul på

Detta kallas här för att materialet är spärrat, och betyder att ingen får titta på det innan denna tid löpt ut. Det är upp till inlämnaren att sätta detta villkor, och biblioteket – om vi tar emot materialet – att se till att villkoret efterlevs. I somliga fall kan inlämnaren ge sin tillåtelse att vissa personer får titta på materialet innan denna tidsfrist löpt ut, men biblioteket får inte göra några sådana undantag efter eget bevåg. De personer som donerat arkivmaterial hit kan alltså vara trygga med att ingen tar del av inlämnat material i förtid.

Men då tidsfristen löpt ut kan lådor och koffertar öppnas, och arkivarierna som arbetar vid Universitetsbiblioteket kan sätta igång med att förteckna innehållet, allteftersom det hinns med.

ett upplåst lås på en trälår

Text och bild: Helena Backman

Carl Peter Thunberg på japanska

Föremål 19 av 400
Japanskt verk baserad på Thunbergs japanska flora

En av Carl von Linnés lärjungar var Carl Peter Thunberg (1743-1828). Han fick tillfälle att åta sig uppdraget att samla växter och frön i nederländska kolonierna och Japan, för att skicka dessa till holländska botaniska trädgårdar. Eftersom endast holländare var tillåtna att besöka Japan vid denna tid – och då främst den lilla ön Deshima utanför Nagasaki – fick han först tillbringa tre år i Sydafrika, för att där lära sig nederländska tillräckligt bra för att kunna passera som holländare. Under 18 månader 1775-1776 verkade han sedan som kirurg för den nederländska handelskolonin på Deshima, varifrån han endast med svårighet kunde skaffa sig prover på den japanska växtligheten. Under en resa till den japanske shogunens palats i Edo fick han möjlighet att samla på sig ett större antal prover.

Baserad på de växter som han lyckades samla under sin tid i Japan, utgav han Flora Iaponica, tryckt i Leipzig 1784. Keisuke Itō  (1803-1901) översatte senare Thunbergs arbete till japanska, och floran fick ligga till grund för Itō s första bok Taisei honzō  meiso som utgavs 1829, samma dag som han fyllde 27 år.  Ett exemplar av denna bok tillhör  Wallersamlingarna på universitetsbiblioteket.

latinjapanska2

Boken är inbunden på japanskt sätt i tre delar i en gemensam kassett. Här återfinns latinska, kinesiska och japanska växtnamn parallellt. Några få illustrationer på växter har blivit vackert kolorerade, exempelvis en förklaring till sexualsystemet. Ett porträtt på Carl Peter Thunberg är synbart kopierat efter västerländsk förlaga.

thunbergs graverade porträtt

Fler spår efter Thunberg finns i universitetsbibliotekets samlingar, såsom böcker som tillhört honom, brev i Wallersamlingarna samt Thunbergs eget omfattande efterlämnade arkiv. Du finner en del  av detta material i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, exempelvis  de fyra kartor som Thunberg lyckades få med sig från Japan.

Mer om Carl Peter Thunberg, hans resor och forskargärning finns att läsa i:
Skuncke, Marie-Christine, Carl Peter Thunberg : botanist and physician : career-building across the oceans in the eighteenth century, Uppsala, 2014.

Text och bild: Helena Backman

 

Erik Gustaf Geijers skrivbord

Föremål 12 av 400

Erik Gustaf Geijers skrivbord

Ett skrivbord med fin proveniens har hittat in i Universitetsbibliotekets samlingar och står nu inne vid personalarbetsplatser på Kulturarvsavdelningen. Detta skrivbord har tillhört författaren Erik Gustaf Geijer (1783-1847). Till bordet hör en stol som blivit utrustad med en minnesplakett efter donationen från greve Knut Hamilton 1927.

detalj av ryggstödet till en svart skrivbordsstol i trä med en metallplakett

Ovanpå skrivbordets hyllsektion står Geijers porträtt som ständig påminnelse om vems bord man sitter vid.

geijers tryckta porträtt i guldram stående överst på en hylla mellan bläckhorn och pennhållare

Arkivmaterial efter Erik Gustaf Geijer finns bland Universitetsbibliotekets handskriftssamlingar och musikalier.
Ytterligare material med anknytning till Erik Gustaf Geijer kan hittas i Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Text och bild: Helena Backman

Harry Martinsons skrivbord

Föremål 4 av 400
Författaren Harry Martinsons skrivbord

Inne i ett rum på Kulturarvsavdelningen på Carolina Rediviva finns ett brunt skrivbord från mitten av 1900-talet. Detta bord har tillhört Nobelpristagaren  Harry Martinson, och man kanske kan anta att en del av hans alster tillkommit just vid detta. Under ett skyddande glas som idag täcker skrivbordets ovansida ligger fotografier och kopior av handlingar med anknytning till författaren och hans verk. En av fotografierna visar skrivbordet på plats i Martinsons hem. Möbeln skänker idag en viss högtidlig stämning åt hela rummet.

under en glasskiva på skrivbordet ligger foton och dokument med anknytning till Harry Martinson

Efter Harry Martinsons bortgång hamnade hans litterära kvarlåtenskap här på Uppsala universitetsbibliotek. Detta material har även kompletterats med gåvor från personer som ägt material med anknytning till Martinson. I samarbete med Litteraturbanken har Uppsala universitetsbibliotek nyligen kunnat tillgängliggöra en del av Martinsons efterlämnade diktmanuskript på nätet. Det som inte finns tillgängligt i digitala kopior kan studeras på plats på Carolina Rediviva. Allt detta material är nu förtecknat och dessa förteckningar jämte det digitaliserade materialet ur samlingen finns idag fritt tillgängligt över nätet, där du även kan läsa mer om hur materialet kommit in till och ordnats  på universitetsbiblioteket: Harry Martinsons efterlämnade papper och manuskript.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »