Kategori: Bilder (Sida 10 av 15)

Stambok från 1600-talet

9 november, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 144 av 400:
Stambok med vapensköldar och målningar

På Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge pågått ett projekt med stamböcker, vilket nu närmar sig sitt slut under början av 2018. Dessa stamböcker, en typ av vänskapsböcker som studenter från 1500- talet fram till 1900-talets början ofta hade med sig på sina studieresor , finns nu till största delen inlagda i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

I Emmeran Syroths stambok, förd under tio år mellan 1626 och 1636, hittar vi en rad vapensköldar, målade i gouache. Emmeran Syroth (1605-1670) studerade juridik i Jena och i Strassburg. Innan dess var han assessor i Regensburg, dit han återvände och verkade som rådman och konsistorialpresident efter sina studier. Inskrifter från dessa orter finner man i hans stambok. Förutom vapen finns även ett par andra teckningar, bland annat en vandrande man under devisen ”Spiro dum spero” (”så länge jag andas, hoppas jag”) och årtalet 1636.

Se de hittills inlagda stamböckerna i Alvin: Stamböcker på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Samling med skisser och akvareller

6 november, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 143 av 400:
Anonym bok med inklistrade teckningar och skisser från sent 1700-tal

I kataloger och databaser är det inte svårt att hitta material om man söker efter någon speciell upphovsman, någon titel eller något motiv. Men det kan vara svårt att hitta material där ingen upphovsman eller annan anknuten person är angiven, där det saknas titlar och materialet är blandat. I Alvin, plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, gömmer sig en del sådant material.

En skål med citroner

I samlingen med skissböcker på universitetsbiblioteket finns exempelvis denna volym, där någon klistrat in teckningar och målningar av olika händer. Kanske är det någon form av samling av förlagor till egna teckningsövningar?

en bit bröd med en sillbit liggande ovanpå

En bit bröd med sill

Boken dateras till slutet av 1700-talet och visar en del stilleben av vardagliga föremål, från denna tid utan kameror, vilket kan ge oss en närhet till själva vardagslivet.

Hela skissboken hittar du i Alvin: Samling med skisser och akvareller

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kistebrev med Martin Luther

31 oktober, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 141 av 400:
Kistebrev med Martin Luther från 1836

I dag är det 500 år sedan Martin Luther ska ha spikat upp sina 95 teser i Wittenberg den 31 oktober 1517, vilket ledde till den protestantiska reformationen. Därför firas reformationsåret 2017 med utställningar och evenemang runt om i Europa med anknytning till reformationens historia. Uppsala universitetsbibliotek bidrar med utlån av material med anknytning till Martin Luther till olika utställningar runt om i Europa. Detta får ersätta att vi under en tid framöver inte kan ordna egna utställningar på grund av pågående ombyggnad på Carolina Rediviva.

Enligt traditionen skulle den tjeckiske förreformatorn Johan Hus (Hus betyder gås på böhmiska), då han brändes på bål år 1415 ha yttrat något i stil med att ”nu kommer ni steka en gås, men om hundra år kommer en svan som ni varken kan grilla eller koka.” Vare sig detta är sant eller inte avbildas Luther ofta med en svan som symbol.

Detta kistebrev kommer från Nils Erik Lundströms tryckeri i Jönköping, som tycks ingå i samma serie som trycket på den heliga Birgitta som visats tidigare i bloggen: Kistebrev med helgonmotiv. Även detta är ett handkolorerat träsnitt.

Kistebrevet har signum: Sv. gravyrer kistebrev
Se kistebrevet i högupplöst version i Alvin: Doktor Martin Luther.

Här kan du även se fler digitaliserade kistebrev på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skulptören Ida Mattons fotografier

Matton stående iförd dammrock och hatt skulpterar fram en kvinnofigur

19 oktober, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 137 av 400:
Fotografi av Ida Matton i arbete i ateljén i Paris kring sekelskiftet 1900

På ett fotografi från någon gång kring sekelskiftet 1900 ser vi den svenska skulptören Ida Matton (1863-1940) i arbete i ateljén på 233, Rue de Faubourg Saint-Honoré, i Paris. Konstverket som hon arbetar på är skulpturen ”Dolce far niente”. Efter studier i Stockholm hade hon fortsatt att studera i Paris, och blev kvar där som verksam konstnär under större delen av sitt liv. Förutom skulptur målade hon även landskap.

Matton stående bredvid en skulptur av en flicka i naturlig storlek

Ida Matton i arbete med skulpturen Förgät mig ej, ca 1891

I universitetsbiblioteket finns brev och annat arkivmaterial som Matton lämnat efter sig. Här finns även de fotografier som hon hade i sin ägo, varav några återger henne i arbete.

Fotografierna finner du i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder i Ida Mattons arkiv

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Den gudomliga komedin med kopparstick

dante och vergilius får en uppenbarelse av Beatrice

16 oktober, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

Tecknade kvinnor från 1600-talet

tre adelsdamer i vackra klänningar samtalar

9 oktober, 2017 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 134 av 400:
Teckning av samtalande adelsdamer av Lorenzo Magalotti, 1674

I handskriften Notizie di Svezia av den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti (1637-1712) har han i ord och bild beskrivit en resa i Sverige under år 1674. I denna handskrift finns ett antal laverade pennteckningar som fångar personer och scener som han sett under sin resa. Här återfinns både adel, präster, bönder och tjänare, och visar både vardag och fest.

Här finns en bild på ett brudfölje, där av kläder och det stora följet damer framgår att det är frågan om ett högreståndsbröllop. Kläder och frisyrer visar tidens mode.

En bild på ett par vattenbärande kvinnor nedan får visa personer ur det arbetande lagret. I handskriften förekommer även baderskor i arbete.

På flera bilder möter en del av de avbildade konstnärens blick, och ger en närmast fotografisk känsla. Att Magalotti tecknat efter levande modeller är uppenbart.

Samtliga bilder ur denna 1600-talshandskrift finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Notizie di Svezia
Handskriften med dessa teckningar har signum: S 1a

Gunnar Wennerberg 200 år

ett gråsuddigt porträtt av en man med stärkkrage, kravaett och nästan axellångt hår i sidbena

2 oktober, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 132 av 400:
Daguerrotyp med Gunnar Wennerberg från 1840-talet

Idag 2 oktober 2017 firar vi att det var 200 år sedan Gunnar Wennerberg (1817-1901) föddes i Lidköping. Detta firar vi på universitetsbiblioteket med att visa ett urval bilder med anknytning till honom: 200-årsjubilaren Gunnar Wennerberg.

Wennerberg hade många strängar på sin lyra; han var politiker och ämbetsman, och var under perioder ecklesiastikminister och satt i första kammaren. Han var också skald och tonsättare, och var ledamot både i Svenska Akademien och Kungliga Musikaliska Akademien.

Här i Uppsala är minnet av honom kanske främst kopplad till studentlivet, tack vare Gluntarna, en samling sånger som skildrar livet för studenterna i Uppsala. Denna musik skrev han under 1840-talet, under samma tid då detta porträtt är taget. Om Gluntarna kan du läsa mer i nästkommande inlägg i bloggen.

Det finns många avbildningar av Gunnar Wennerberg bevarade, inte minst här på universitetsbiblioteket. De flesta fotografierna avbildar dock en äldre Wennerberg, eftersom han föddes innan fotograferingstekniken börjat utvecklas på allvar.

Fotografen bakom detta tidiga porträtt var Johan Wilhelm Bergström. Bergström var verksam bland annat som daguerrotypist i Stockholm, och tog många porträttbilder, men även stads- och landskapsvyer. Då han 1845 besökte Uppsala, tog han den första nu kända fotografiska avbildningen av staden.

Se bilden på Wennerberg i högre upplösning: Gunnar Wennerberg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Handtecknade ritningar över Uppsala slott

detalj från ritning över slottets fasader

14 september, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 127 av 400:
Ritningar i plan och profil av Uppsala slott från mitten av 1600-talet.

En volym med sjutton uppslag med handtecknade ritningar och planer över Uppsala slott visar oss hur detta såg ut före den stora stadsbranden 1702, då slottet förstördes . Först vid mitten av 1700-talet byggdes det åter upp under Carl Hårlemans ledning, och fick ett utseende som ligger till grund för hur slottet ser ut idag. Dessa ritningar utfördes på anmodan av Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) någon gång runt mitten av 1600-talet.

plan över området med slottet och dess trädgårdar

Grundritning på Uppsala slott med trädgården

Särskilt iögonfallande är lösningen med att göra torn och andra detaljer uppvikbara för att hålla ritningarna så kompakta som möjligt. Man får in mycket mer information på liten yta och på de enskilda uppslagen i volymen. Bilderna ser ju också mer tredimensionella ut med denna popup-effekt.

detalj av en ritning med utvikbara flikar som visar förlängning av byggnader och torn

Ritningar från alla vinklar över byggnader som hör till slottet, exempelvis en badstuga.

Här finns även bland mycket annat en avbildad köksbyggnad, som revs långt före stadsbranden. Detta visar att denna dokumentation hade varit av stor betydelse för senare tider för att se slottet och dess sammanhörande byggnaders historia, även om slottet aldrig blivit skadad i stadsbranden och behållit sin ursprungliga stil och form.

detalj som visar på en låg byggnad utanför slottet

Gammalt kök som är nedrivet

Handskriften har signum: S 144.
Hela denna volym kan ses i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ritningar av Uppsala slott.

Text och bild: Helena Backman

Botaniska verk från Japan

ett bokuppslag med japansk text på vänstra sidan, ett träsnitt med blommor på den högra

7 september, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 125 av 400:
Botaniska verk av Ihē Itō, tryckta i Edo under tidigt 1700-tal.

Två titlar av Ihē Itō, Jikinshō samt Kōeki jikinshō, tryckta i Edo i Japan mellan 1710 och 1733, utgör delar av hans botaniska verk. Ihē Itō var verksam redan under 1600-talet. Titlarna kan översättas till svenska ungefär som ”Herbarium” och respektive ”Herbarium av stort värde”. Böckerna är tryckta på tunt rispapper och bundet på typiskt östasiatiskt sätt i flera delar. Just dessa exemplar skänktes till Linnélärjungen Carl Peter Thunberg under hans vistelse i Japan 1776. Till största delen innehåller dessa böcker mängder av träsnitt avbildande asiatiska växter, naturligtvis av stort värde för botaniker här i Europa. Idag finns dessa på Uppsala universitetsbibliotek.

Böckerna innehåller inte bara avbildningar av rena växter, efter levande eller torkade förlagor. Här förekommer på bilderna ibland även korgar och andra behållare, vilka vilka visar oss hur man odlat och tagit hand om dessa. En orkidé i sin hängande korg får illustrera detta.

Inom kort kommer dessa verk finnas digitaliserade i sin helhet i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv
Båda titlarna har hyllsignum: Bot. Floror Asien [Ito]

Text och bild: Helena Backman

Bilden av studenten på 1800-talet

två studenter sitter vid ett bord och sörjer sin kuggade tenta, och vid ett annat bord firar två studenter att de klarat tentan

4 september, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 124 av 400:
Karikatyrer av studenter från slutet av 1800-talet

I bloggens förra inlägg visades ett fotografi av studenter 1911. Här visas en mer skämtsam bild av studenten i slutet av 1800-talet, sittande på Flustret för att dränka sina sorger eller för att fira sina framgångar. Idag är nog studentnationerna de ställen där dagens studenter finner sina sällskap.

Fortfarande sjunger studentkörer – stundom även i Odinslund – men nu består de flesta inte bara av manliga röster.

Bilderna finns i boken ”Karrikatyr-album 1873”, skriven och tecknad av officeren och tecknaren Henning Thulstrup (1836-1902), ett av flera komiska verk från hans penna.

Hela albumet med karikatyrer av personer ur alla samhällsskick finns att se i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karrikatyr album : Af T

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kategori: Bilder (Sida 10 av 15)

Stambok från 1600-talet

Samling med skisser och akvareller

Kistebrev med Martin Luther

Skulptören Ida Mattons fotografier

Den gudomliga komedin med kopparstick

Tecknade kvinnor från 1600-talet

Gunnar Wennerberg 200 år

Handtecknade ritningar över Uppsala slott

Botaniska verk från Japan

Bilden av studenten på 1800-talet

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar