Kategori: Bilder (Sida 11 av 15)

Student för 106 år sedan

31 augusti, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 123 av 400:
Fotografi på universitetsstudenter 1911

Du som är ny student i Uppsala kan känna dig som en del av universitetshistorien – många har studerat i Uppsala före dig, och många kommer efter. Utbildningsideal har ändrats genom tiderna, så även behörighet och moden. Exempelvis var det först på 1870-talet som kvinnor fick studera vid universitetet, detta efter kungligt beslut.

Du som inte studerar eller studerat i Uppsala kanske är nyfiken på hur studenten av idag ser ut. Så var även en okänd fransk dam år 1911 – på baksidan av detta fotografi står nämligen skrivet: ”Sept. 1911 – En fransk dam ville veta hur studentskan av idag såg ut. Därför hopsamlades en morgon: Ingrid Reuterskiöld, Polly Fryklund (nyväckt), Beth Hennings, Eva Andén, Elin Odencrantz, Märta Tamm i trädgården Järnbrogatan 2.”

Du ser detta fotografi i högupplöst version genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Grupporträtt av studentskor 1911.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kistebrev med helgonmotiv

detalj av kistebrev med heliga birgittas porträtt, birigtta i brun huduvbonad och klänning med gula detaljer

14 augusti, 2017 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 118 av 400:
Kistebrev från 1836 med den heliga Birgitta

I de stora bildsamlingarna på universitetsbiblioteket finns naturligtvis en mängd kistebrev, träsnitt som tryckts för att fästa på insidan av locket till de kistor man använde som förvaring av sina kläder i de enklare hemmen. Många kistebrev sattes också upp på väggarna, något man förstår när man ser de ofta färgglada trycken som nog kunde lysa upp i hemmet. Kistebrev har funnits i Sverige sedan 1600-talet, då kostnaden för träsnitt gått ned i pris så pass att allmänheten kunde ha råd med dem. Motiven är ofta religiösa, historiska eller humoristiska. Först då färglitografin slog igenom i Sverige vid mitten av 1800-talet upphörde tryckningen av kistebrev.

Just detta kistebrev avbildar Den heliga Birgitta eller Britta och hennes porträtt omges med hennes historia i text. Man ser tydligt att bilden blivit färglagd utan större precision, men färgerna har hållit sig klart lysande in i vår tid. Trycket är utfört av tryckaren i Jönköping Nils Erik Lundström, bror till tidens främste kistebrevstryckare Johan Petter Lundström som drev Marquards tryckeri i Stockholm mellan 1806-1851.

Ännu finns endast en handfull kistebrev från Uppsalas samlingar digitaliserade på nätet, antalet kommer förhoppningsvis att öka inom de närmaste åren: Digitaliserade kistebrev från Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

De flygande bergen

detalj från kopparstick med en räls som går över kullar med vagnar på

10 augusti, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 117 av 400:
Kopparstick tryckt i Augsburg år 1770 avbildande rysk berg- och dalbana

Denna gravyr är den första avbildningen som finns av en berg- och dalbana, och är utvikt hela 92 cm.

Amerikanen Frederick Calvert (1731-1771), den sjätte lorden av Baltimore, har i sin bok Gaudia poetica avbildat den berg- och dalbana han sett vid det kejserliga palatset vid Tsarkoye Selo, de ryska tsarernas sommarresidens utanför St Petersberg. Denna berg- och dalbana är den första spårbundna och på hjul rullande i världen, och byggdes under Elisabeth Petrovnas regeringstid någon gång mellan 1741 och 1762. Man åkte i karmstolar – med plats för två eller fyra personer med ytterligare en person stående baktill – från en paviljong och över fem konstgjorda berg, över en liten sjö med en ö och ända fram till palatset. Under backen ska ha funnits ett maskineri draget avhästar för att få upp vagnarna till utgångsläget igen. Senare byggdes en bana i Belleville i Paris 1816, och kallades då ”Montagne russes”, ryska berg, inspirerad av denna föregångare.

Boken där detta planschblad ingår är tillägnad Carl von Linné och tryckt i Augsburg 1770. I boken berättar Lord Baltimore om sin resa från England över Nederländerna och Tyskland upp genom Danmark till Sverige. Här hälsar han på Linné i Uppsala i juni 1769. Därefter bevistar Lord Baltimore Ryssland där han bland annat beskådar denna bana innan han återvänder hemåt.

Boken trycktes i endast tio exemplar, och är alltså en riktig raritet.
Hyllsignum: Sv. rar. 10:906

Du kan se en högupplöst version av detta planschblad i Alvin: The flying mountains

Mer att läsa om Lord Baltimore, boken och berg- och dalbanan:
Ove Hagelin, ”Gaudia poetica”, i Biblis, 2001(4)3/4, 10-16.

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

detalj från en större teckning med nederdelen av en agaveväxt och en liten avbildning av Fredrika Bremer i ett hörn

7 augusti, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 116 av 400:
Fredrika Bremers porträtt av sig själv avtecknande en agave på Kuba 1851

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av våra mest kända svenska författare under 1800-talet, även känd internationellt. Hennes böcker som lyfte fram kvinnans ställning i samhället känner de flesta till. I universitetsbibliotekets samlingar finns förutom hennes böcker en skissbok i vilken hon gjorde teckningar 1850-1851 under sin resa i Nordamerika och på Kuba, en resa hon beskrivit i sitt verk Hemmen i den nya världen.

I skissboken finns teckningar och målningar av personer och platser hon besökt under resan. Här finns exempelvis en akvarellerad teckning med en gård i byn Limonar på Kuba, en by som befolkades av frigivna slavar som Fredrika Bremer besökte i mars 1851.

Hela skissboken finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Fredrika Bremers skissalbum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gillbergska träskrinet

31 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 114 av 400:
Vackert dekorerat träskrin innehållande en skatt av miniatyrer

I ett av magasinen för kartor och bilder står ett vackert träskrin dekorerat med sniderier och intarsia. Inuti skrinen sitter en spegel som går att fälla fram i locket. Utmed de två kortsidorna finns sidofack med lika vackert dekorerade lock. Hela skrinet är fodrat med papper i rött och guld. Sannolikt är det tillverkat någon gång under 1800-talets första hälft.

Skrinet är ett riktigt ståtligt föremål, men dess innehåll är kanske än mer fantastiskt: en hel samling med porträttmålningar i miniatyr jämte andra bilder och föremål. Härifrån kommer också skrinets namn – de flesta av miniatyrerna är utförda av miniatyrmålaren majoren Jakob Axel Gillberg (1769-1845). Några av miniatyrerna är hans egna självporträtt.

Gillbergs självporträtt 1840

Mimatyrporträttet av Amalia Wilhelmina ”Mimmi” Gillberg, född Hallman, (1799-1877) är vackert inramat.

Porträtt av en kvinna med diadem och pälsboa i rund guldram

Mimmi Gillbergs porträtt

Vid sidan av miniatyrerna finns även några småsaker, exempelvis en liten almanacka för året 1791, vari någon fortsatt göra små noteringar. Det finns även fyra lönnlådor i skrinet. Man kan bara gissa vilka hemligheter som dessa innehållit genom åren.

Skrinet med sitt innehåll har inkommit som gåva av fröken Maria Holmbergs sterbhus.

Text och bild: Helena Backman

Kinesisk snittmålning

snitt med landskapsmotiv i typisk kinesisk stil

27 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 113 av 400:
Snittmålning med landskapsmotiv på kinesisk bok

I Wallersamlingen finns två volymer ur ett större kinesiskt verk från 1620-talet. Katalogen över Wallers bibliotek anger detta som: ”Lei Chiang [A compilation of the texts of two ancient medical works. Ed. By] Chang Chieh Pin.” Dessa delar innehåller en andra upplaga, vol. 27-29 respektive 30-32, tryckta 1621-1627.

Båda dessa delar är tryckta på rispapper, bundna på östasiatiskt sätt och utsmyckade med snittmålningar, vilka dock kan ha tillkommit senare. Eftersom rispapper rör sig så mycket smidigare är det lättare att med ett enkelt handgrepp göra dessa snittmålningar synliga än vad det är med de som är målade på böcker tryckta på vårt västerländska papper.

Läkaren Chang Chieh Pin (aktiv runt 1624) hade en militär bakgrund och uttryckte sig ofta i militära termer i sina verk. Sjukdomar var fiender och han lånade uttryck från slagfältet för behandlingar, och kallade dem saker som ”stridsplaner” och ”strategiska formationer”. Användandet av mediciner kallade han för att sätta trupper i arbete.

Böckerna skyddas av vackra kapslar klädda med tyg.
De båda delarna har signum: Waller 5684

Text och bild: Helena Backman

Kejsarens astronomi

detalj från titelbladet till Apianus Astronomicum ceasareum

13 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 109 av 400:
Furstligt astronomiskt verk med volveller från 1540

Den tyske astronomen och matematikern Petrus Apianus (1495-1552) gav 1540 ut sin Astronomicum Caesareum på sitt eget tryckeri i Ingolstadt. Han hade redan innan dess varit den förste att använda snurrbara skivor i sina böcker, volveller, vilka fungerade som pedagogiska interaktiva verktyg för läsaren. Volvellerna består av skivor i papper, fastsatta med en tunn tråd sin mittpunkt, som sitter på 21 av sidorna i boken, ofta i flera lager. I boken beskriver Apianus hur man använder dessa volveller för att beräkna förmörkelser och astronomiska händelser av olika slag. Han anger också hur man utifrån sin födelsetid och månens fas kan beräkna tiden för den egna konceptionen, något vi väl idag kan ifrågasätta exaktheten i.

Förutom fantastiska illustrationer i form av handkolorerade träsnitt på dessa volveller finns även andra illustrationer, såväl vetenskapliga avbildningar av instrument och andra uträkningar som dekorativa detaljer i form av initialer, ramar och rent dekorativa inslag. Det hela är ett riktigt praktverk, och köptes nog endast av de mest förmögna. Tycho Brahe (1546-1601) lär på sin tid ha köpt sitt exemplar för 20 floriner, vilket idag skulle motsvara en bra bit över 25000 kronor.

Uppskattningsvis 120 exemplar finns bevarade än idag, vilket troligen är huvuddelen av hela upplagan. Redan under 1500-talet sågs detta som en fantastisk bok, och de som genom tiderna ägt den har bevarat den väl.

Text och bild: Helena Backman

Nova nosographia ophthalmica

10 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 108 av 400:
Läkarboken Nova nosographia ophthalmica av John Taylor, tryckt 1766.

I Bibliotheca Walleriana här på Uppsala universitetsbibliotek, den internationellt kända medicinhistoriska boksamlingen uppkallad efter sin donator Erik Waller, finns en mängd vetenskapshistoriskt intressanta verk. Bland dessa finns den generöst illustrerade Nova nosographia ophthalmica av Johannis Taylor, som i ord och bild visar ögonsjukdomar av olika slag. Boken är utgiven i Hamburg och Leipzig år 1766, och innehåller parallell text på latin och tyska, vilket gjorde den läsbar för läkare i många länder vid sin tid.

Vårt exemplar innehåller 22 graverade och handkolorerade planschblad. Det första och det fjortonde trycket är signerat Martini de Drazowa, och samtliga tycks utförda av samma hand. Signaturen står för David Johannes Martini, gravör från Drazowa i Nederländerna, född runt 1720 och verksam i Hamburg under 1750-talet.

Här förekommer allt från irriterande vaglar till allvarligare, inre sjukdomar i ögat. Varje planschblad har en dekorativ ram som gör dem vackra för ögat även för en icke läkarkunnig läsare, och gör hela boken till något mer utöver en ren läkarbok – även en samlare av böcker eller planscher kunde finnas bland kunderna redan från utgivningen 1766.

Boken har hyllsignum: Waller 9504 fol.

Text och bild: Helena Backman

Karta med fotografier över Uppsala

6 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 107 av 400:
Uppsalakarta med fotografier från år 1868

Utsikt över Uppsala från öster

När man tänker på fotografier i specialsamlingar, kanske man främst tänker på fotoalbum eller andra former av bildsviter. Men fotografier förekommer som illustrationer i tryck av olika slag, som exempelvis dessa bilder, som utgör en ram kring en karta över Uppsala från år 1868.

Den relativt nybyggda biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva

Fotografierna är tagna tidigare under 1860-talet av den tysk-svenske fotografen Heinrich Osti (1826-1914), verksam i Uppsala mellan 1859 och 1864 samt från 1866 och framåt. Han har lämnat efter sig en omfattande negativsamling som idag finns uppdelad mellan Upplandsmuseet samt Uppsala universitetsbibliotek, där universitetsbiblioteket främst har de porträttbilder som han har tagit i sin ateljé. Men i det här fallet förekommer alltså hans foton på en tryckt karta, där själva kartan är utförd av Zakarias Larsson (1828-1901).

Kartan tillhör en deposition från Uppsala trädgårdssällskap.
Hela kartan samt varje enskild bild finner du i högupplösta versioner fritt tillgängliga på nätet: Upsala år 1868

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

detalj från en teckning av två manshuvuden i profil som tittar på varandra

12 juni, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 100 av 400:
Föreläsningsanteckningar från 1480-talet

I en volym i Universitetsbibliotekets samlingar finns de äldsta föreläsningsanteckningar som kan knytas till universitetet, nedtecknade på 1480-talet.

Ägaren till denna volym har skrivit sitt namn på försättsbladet. Han hette Olaus Johannis (Olle Johansson) Guto, och som tillägget efter namnet anger kom han från Gotland. Efter studier i Uppsala blev han senare munk i Vadstena, dit han tog med sig denna volym. Därifrån har den så småningom återvänt till Uppsala. Handskriften som är nedtecknad på latin innehåller bland annat tankar av Aristoteles, och omfattar totalt 304 handskrivna blad, varav Olaus Johannis har skrivit de flesta.

Åtminstone två andra händer har också antecknat i volymen. Mest iögonfallande är dock den förklarande teckning som enligt notering tycks nedpräntad av en Olaus Thorstani (Olle Torstensson). Bilden föreställer Aristoteles och Albertus Magnus i samspråk och visar var i kroppen olika själsförmögenheter sitter enligt medeltidens läroplan.

Dessa anteckningar har signum: C 599.

Hela volymen finns att läsa och se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: C 599 – Aristoteles. Petrus Olavi

Mer finns att läsa i: Piltz, Anders (red.), Studium Upsalense: specimens of the oldest lecture notes taken in the mediaeval University of Uppsala, Univ., Uppsala, 1977.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Kategori: Bilder (Sida 11 av 15)

Student för 106 år sedan

Kistebrev med helgonmotiv

De flygande bergen

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

Gillbergska träskrinet

Kinesisk snittmålning

Kejsarens astronomi

Nova nosographia ophthalmica

Karta med fotografier över Uppsala

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar