400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 14 av 15)

Johannete Ravenelles tidebok

illumination ur handskrift föreställande madonnan med jesusbarnet li linda, allt i starka färger och mycket guld
22 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 51 av 400:
Tidebok från Frankrike

I samlingarna finns en mycket vacker liten tidebok, präntad och illuminerad i Paris runt sekelskiftet 1400, för Johannete Ravenelle. Här i hittar vi flera vackra illuminationer som passar julens högtider.

tre vise män överlämnar sina gåvor till maria och jesusbarnet

De tre vise männen överlämnar sina gåvor

Handskriften innehåller illuminationer utförda i gouache och bladguld. Guldramen kring motivet i mitten mäter endast ca 6 x 5 cm, vilket visar på en stor konstnärlig skicklighet som ligger bakom dessa illustrationer. Kring denna ram löper ytterligare dekorativa rankor och här och där ett och annat fantasimonster.

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Tideboken har signum: C 517e

Ytterligare en bild ur tideboken kan du se i Kulturarvets nya instagram: @uppsalaunilib_treasures

Läs mer om tideboken: Joannete Ravenelles tidebok

ett monster ur en marginal

Med detta inlägg önskar 400-bloggen sina följare och läsare en God Jul 2016!

Text och bild: Helena Backman

En lång gotlänning på turné

detlaj från affisch, med ordet jätten i stort format
5 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 46 av 400
Affisch för ett uppträde kring sekelskiftet 1900

Kring sekelskiftet 1900 roade man sig på andra sätt än idag. Cirkusar och uppträden på marknader turnerade runt landet för att bjuda på märkvärdigheter. En del personer kunde genom sina speciella särdrag göra detta till en källa för sin försörjning. En affisch tryckt på grönt papper gör reklam för några dagars uppträdande av ”Världens största man”, jätten Edman från Gotland. Biljettpriset om 35 öre motsvarar idag ca 20 kronor, ett rätt billigt nöje.

detalj från affischen med närbild på bild på Gustaf Edman

Gustaf Edman  (1882-1912) kom från Burs på Gotland. Han är till dags dato troligen den längste svensk som blivit uppmätt. Med sina 242 cm är han idag listad på elfte plats i Guinness rekordbok för sin längd. Skaparna bakom affischen har lagt ytterligare några decimeter till denna längd för att öka intresset från allmänheten. På affischen framhävs också att man även har tillfälle att se ”den kvinna som har haft mod att gifta sig med jätten öfver alla jättar”. Edman hade uppenbarligen sällskap av sin hustru Anna Regina på turnén, och kanske även sonen Gustaf.

bild på hela affischen, tryckt på grönt papper

Affischen finns tillgänglig i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Världens största man, den svenske jätten herr Gustaf Edman från Gotland jämte hans hustru.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Stereoskop med bilder från London

en nhand håller upp ett stereoskop med en bild istoppad
22 november, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 42 av 400
Stereoskop från slutet av 1800-talet

Kulturarvets Kart- och bildavdelning har mängder av fotografier och bilder i samlingarna. Därför är det inte konstigt att även apparatur att se dessa bilder också hittat in i samlingarna. Ett elegant stereoskop i trä från slutet av 1800-talet finns bevarat med sina fotografier, en serie vyer från London.

stereoskopet ligger på ett träbord med ett stereofotografi över Themsen bredvid

De dubbla fotografierna visar vyerna tredimensionellt när man ser på dem i stereoskopet, genom vilket man kan få ett stort djup och en detaljrikedom i de bilder man betraktar. En del av bilderna visar mycket detaljrika interiörer från Westminister Abbey, vilka visar hur bra tekniken fungerar.  3D-effekten är imponerande!

en hand håller stereoskopet i en vinkel, så att man kan ana bilden genom en av linserna

Metoden uppfanns år 1840 av den engelske uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875), och stereoskopi blev snart populärt i underhållningssyfte, som här med vyer för turisten. Ytterligare ett enkelt stereoskop finns i samlingarna, ett enklare utfört linsstereoskop av kartong. Även till detta finns tillhörande bilder.

ett svart stereoskop av kartong

Desto mer avancerat är det stereoskop som finns i samlingarna efter professorn i anatomi och histologi Gaston Backman (1883-1964) med tillhörande bilder från verksamheten vid Medicinska fakulteten vid Universitetet i Riga, ca 1923. Stereoskopet och en del av bilderna finns i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Stereoskop.

Text och bild: Helena Backman

Pass från 1900-talets början

ett uppslaget pass för Eugene Lewenhaupt
13 oktober, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 31 av 400
Pass utfärdat för greve Eugène Lewenhaupt

Porträttfotografiet på Eugène Lewenhaupt (1849-1927) visar en stiligt och tidstypiskt klädd herre med pincené och stärkt krage. I passet står titeln ”greve” som yrke, något som inte ger några ledtrådar till hans övriga verksamhet. Från 1876 verkade han som amanuens på Uppsala universitetsbibliotek, från år 1897 med bibliotekaries titel. Eugène Lewenhaupt var litteraturvetare i grunden och har stått som utgivare av och författare till en mängd artiklar och verk.  År 1893 blev han utnämnd till filosofie hedersdoktor.

uppslaget pass som visar passets första sida med Eugene Lewenhaupts namnteckning

Detta till synes bräckliga papperspass med sitt enkelt inklistrade och stämplade fotografi fyllde gott sin funktion i början av 1900-talet. I våra dagar krävs betydligt mer avancerat sammansatta pass med detaljer svåra att förfalska.

Passet ingår i Eugène Lewenhaupts samling, ett personarkiv som i dagarna donerats till Uppsala universitetsbibliotek i sin helhet. Läs mer om denna donation i bibliotekets nyhetsflöde.

Text och bild: Helena Backman

Uppsalamotiv av Elias Martin

Utsikt mot Uppsala domkyrka, Fyrisån, Dombron och Akademikvarnen. I förgunden män och kvinnor, hästdroskor. På kvarnområdet hästar och vagnar. I Fyrisån båtar.
30 september, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 27 av 400
Akvarell med motiv från Uppsala av Elias Martin

Den välkände svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) finns väl representerad i Uppsala Universitetsbibliotek. Som exempel finns här en vacker akvarell med den påskrivna titeln: ”Uppsala Domkyrkia, med Dombron, ifrån Quarnsidan”. Vilket år akvarellen är utförd är osäkert, men troligen efter 1780. Bilden ger ett livligt intryck med promenerande människor och hästekipage utmed Fyrisån. Domkyrkan dominerar stadsbilden, taket på anatomiska teatern skymtar i bakgrunden. Träkåkar med gräsbevuxna tak ger dock staden en annan prägel än idag.

En tuschlavering i samlingarna – även denna av Elias Martin – visar också Uppsala sett från samma håll. Andra personer står i förgrunden, ett litet barn på sin mors arm beundras. Båda bilderna ger en levande bild av livet i Uppsala före eller kring sekelskiftet 1800. Bilder som dessa ger oss kunskap Uppsala som det en gång såg ut innan fotografiets genombrott.

Domkyrkan med Hårlemanska tornhuvarna sedd från Fyrisåns östra sida.

Många fler teckningar och målningar av Elias Martin finns i våra bildsamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin -portal för digitala samlingar

 

”Foglar lagda med fjedrar”

27 september, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 26 av 400
Akvarell och collage med fjädrar ur Leufstasamlingen

Uppsala universitetsbibliotek äger sedan 1980-talet Leufstabibliotekets böcker och handskrifter. Värdefulla och ömtåliga verk har flyttats in till Carolina Rediviva av bevarandeskäl. Däribland finns 44 akvareller och collage med fjädrar. Bland dessa har just denna bild en alldeles speciell charm med sina små ungar i ett bo mellan sina båda föräldrar.

två gulbruna fåglar i ett målat träd tittar på ett bo med tre fågelungar mellan sig

På nära håll ser man hur äkta fågelfjädrar har fästs vid ett underlag målat på glättat papper och även utrustats med påklistrade ögon. Bilden ingår i en hel uppsättning bilder. Ett bevarat omslag anger 45 bilder, av dessa fanns 44 stycken kvar. Vissa av bilderna har nötts av tidens tand och förlorat sina ögon eller fler av fjädrarna, men de flesta är i ett imponerande skick. 30 blad har formatet ca 22 x 35 cm, 14 är större, ca 35 x 43 cm.

omslaget

Dessa bilder har ännu inte skannats in i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, men innan de finns med där, kan de ses som arbetskopior genom Universitetsbibliotekets Flickr: Foglar lagda med fjedrar.

Text och bild: Helena Backman

Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder

Färglagd teckning där man ser fyra män arbeta i en ruin i Visby, med en kyrkoruin och husgavlar i bakgrunden
5 september, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 20 av 400
Teckning av Pehr Arvid Säve med motiv från Visby 1864.

Kulturhistorikern och gotlänningen Pehr Arvid Säve (1811-1887) har i ord och bild beskrivit Gotland genom tiderna. På den färglagda teckningen ovan har han avbildat ett pågående arbete på Mellangatan i Visby år 1864, en ögonblicksbild för oss att ta del av idag.

Säve har efterlämnat en stor mängd teckningar och målningar, främst med motiv från Gotland. Avbildningar av fornminnen från inventeringar ingår bland dessa, såsom runstenar och ruiner. En större samling av Säves bilder finns idag på universitetsbiblioteket i Uppsala. Andra bilder finns kvar på Gotland på Gotlands fornsal, ett museum som han själv varit initiativtagare till.

En blyertsteckning nedan visar en vy över Visby sedd från ”M. Herlitz trädgård” daterad 1847. Bilder som dessa dokumenterade hur Visby såg ut vid mitten av 1800-talet.

en teckning föreställande en trädgård i visby där en dam ochtvå små barn befinner sig

Vissa av hans bilder föreställer historiska vyer, såsom akvarellen av Hansgatan i Visby nedan, där han infogat personer i ålderdomlig dräkt för att passa till de byggnader som de omges av – och som till stor del står kvar än idag.

akvarell föreställande Hansgatan i Visby, mellan ålderdomliga hus går ett par klädda i renässansdräkt

En stor mängd digitaliserade teckningar och målningar av Pehr Arvid Säve från samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns fritt tillgängliga genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Uppsala universitetsbibliotek finns idag i Visby som en del av Almedalsbiblioteket, och vi har där som uppgift att förse forskare och studenter vid Campus Gotland med litteratur och andra resurser. Därför är det något alldeles extra att ha dessa verk i våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Hundraårig affisch ur bildsamlingarna

gul affisch med reklam för trolleriföreställning i Söderköping
26 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 17 av 400

Hundraårig affisch med reklam för trolleriföreställning

För exakt 100 år sedan, den 26:e augusti 1916, kunde invånarna i Ringarum i Östergötland se en trolleriföreställning med magikern Max Hofzinser i Ordenshuset. Bakom artistnamnet fanns Josef Levin (1885-1955), bosatt i Norrköping. Som Hofzinser hade han en mycket framgångsrik karriär och fick sedermera titeln ”kunglig hovillusionist” för sina uppskattade uppträdanden för hovet.

Denna reklamaffisch har packats upp ur tidigare oöppnade paket med affischleveranser från svenska tryckerier till universitetsbiblioteket. Eftersom de fram till nu legat orörda, har de bevarats och behållit sina klara färger. Nu arbetar biblioteksassistent Lars-Anders Orre med det digra arbetet att packa upp och ordna dessa spännande samlingar.

en bunt med tätt packade affischer ligger på ett bord, ett omslag av brunt papper har just rivits bort från den

Lars-Anders och avdelningschefen vid Kulturarvsavdelningen Maria Berggren blev den 16:e augusti 2016 intervjuade kring denna uppackning i radioprogrammet ”Morgon i P4 Uppland”.
Lyssna på sändningen här (startar vid ca 2:42:00).

I sändningen beskrivs uppackningen av ett orört paket från 1942 från Esselte tryckeri i Stockholm, och två av affischerna i detta paket som omnämns kan du nu se här i bild:

Affisch föreställande två samtalande män, tryckt i svart, gult och blått mot vit botten, med texten Deltag i tystnadsförsvaret, visa att du håller på din tystnadsplikt, bär tigernålen

 

Affisch i vitt och svart med det finska lejonet och texten Finlands kamp - för tro, hem och fosterland

Dessa affischer visar hur affischerna speglar händelser av sin tid, från vardagliga händelser som lokala uppträdanden till utställningar och uppmaningar med anledning av den politiska situationen i samhället vid tiden. De kommer utgöra ett spännande forskningsmaterial ur en mängd aspekter för forskare framöver.

Text: Helena Backman
Bild: Lars-Anders Orre

 

Handskrift i medicin från 1300-talet

ett uppslag ur boken med handskriven text med röda och blå anfanger
16 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 14 av 400

Handskrift i medicin från 1300-talet

Denna handskrift på pergament innehåller flera medicinska texter av Bernard de Gordon (ca 1260-ca 1320), medicinare i Montpellier i Frankrike, verksam runt sekelskiftet 1300.

I handskriften finns ett vackert målat diagram som visar hur man läser av färgskiftningar i urin för att ställa diagnos. Mycket arbete har lagts på detaljerna i illustrationen, vilket ger den ett helt annat utseende än dagens grafiska pedagogiska hjälpmedel i läroböcker eller på webbsidor.

cirkelformat diagram med urinprover med olika färger i cirkel runt ett träd

Här finns också illustrationer som visar hur man utför kauterisering, det vill säga terapi genom brännjärn, vid olika åkommor.  Denna terapi påminner om koppning, vilket också var en populär behandlingsform under samma tid. Illustratören har fångat den förskräckelse som patienterna upplevde vid behandlingen.

illustration av man som frå ett brännjärn i nedre delen av ryggen

Fler bilder ur denna volym finns att se på nätet: Bilder i Bernardus de Gordonios medicinska skrifter

Idag används tack och lov denna metod i mindre omfattning, exempelvis för att ta bort vårtor och cellförändringar. Handskriften har kommit till Uppsala universitetsbiblioteks samlingar genom professor Johannes Schefferus (1621-1671).

Handskriften har signum: C 662.

Text och bild: Helena Backman

En vandrande munk med oväntad gåva

Målad bild på munk som går mot ett kloster med en stor kärve på ryggen
3 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 11 av 400
Bild ur stambok från sent 1600-tal

Bilden ovan visar en munk som närmar sig sitt kloster, där en väntande broder hälsar välkommen. På ryggen bär den vandrande munken en väl tilltagen kärve. Vid en närmare anblick ser vi att det gömmer sig en kvinnogestalt inuti kärven. Munken säger, enligt en inskrift över hans huvud: ”Außm NonnenKloster komm ich her, bring euch eine Junge frische Mähr”, vilken fritt kan översättas ungefär: ”Jag kommer från nunneklostret, och har med mig en ung frisk flicka åt er.”

Den här typen av skämtsamma bildinslag var vanliga i stamböcker, så även just detta motiv. Den här bilden ingår i en stambok som tillhört den tyske studenten Johann Bernhard Winterbach som studerade medicin i bland annat Jena och Padua under slutet av 1600-talet.

Stamboken köptes tillsammans med flera andra in från dödsboet efter boksamlaren Erik Waller och införlivades i kulturarvssamlingarna 1955. Under tiden framöver kommer denna stambok jämte andra från Uppsala Universitetsbiblioteks samlingar att läggas ut fritt tillgängligt digitalt: Johann Bernhard Winterbachs stambok.

Denna stambok har signum: Y 147.

Om detta och andra exempel på speciella bilder i stamböcker ur Universitetsbibliotekets samlingar kan du läsa mer om i: Davidsson, Åke, ”De libris amicorum. Några anteckningar till ’stambokens’ historia”, i: Årsbok / Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala, 1991/1992 (tr. 1993), s. 5-31.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »