400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 2 av 15)

Uppsala studentkårs allmänna sångförening 1867

Föremål 370 av 400:
Fotoalbum med porträtt av deltagare från Uppsala studentkårs allmänna sångförening i 1867 års Pariserkör

Så allmän var nu inte kören Uppsala studentkårs allmänna sångförening – den grundades som manskör år 1830. I början av 1870-talet skrevs den första kvinnliga studenten in vid universitetet, men det skulle dröja nästan 100 år innan ”Allmänna sången” blev riktigt allmän – först 1963 blev kören en blandad ensemble. Här kan du läsa mer om Allmänna sångens historia och vad den är idag.

A. R. Fröst

Förutom att visa oss deltagarna, kan vi på bilderna se hur porträttfotografering kunde se ut vid tiden, och även få en uppfattning om mode i hår, skägg och klädsel. Precis som idag varierar frisyrerna, och vi kan i albumet känna igen flera modeller av skägg som just nu blivit populära igen, även om några enstaka varianter med framträdande polisonger ännu inte fått något större genomslag.

L. A. Lindelius

Fotoalbumet var ursprungligen en present till Oscar Arpi, körledare för Allmänna sången 1852–1872, och det har via Uppsala studentkår kommit till universitetsbiblioteket. I albumet finns noteringen: ”Gåfva till Oscar Arpi af ’Pariserkören’. Skänkt till Upsala studentkår af Oscar Arpis brorsbarn 1894.”

M. Nisser

Albumet har signum U 2908 a:3 i handskriftssamlingarna.
Du hittar hela fotoalbumet i digital kopia här, med namnuppgifter på de avbildade: Uppsala studentkårs allmänna sångförening.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Berusade damer och herrar

Föremål 369 av 400:
Anonym skissbok från 1800-talet med illustrationer till boken Skalde-stycken satte i musik av O. Åhlström, 1816

En anonym skissbok med tjugo tuschlaveringar har år 1915 hittat in i universitetsbibliotekets samlingar.

Bilderna illustrerar texterna i Olof Åhlströms Skalde-stycken satte i musik, som trycktes hos Gadelius i Stockholm år 1816. Att boken tar upp dryckenskap framgår med all tydlighet på bilderna.

Här ses män och kvinnor som lika goda kålsupare vad gäller alkoholen, både när det gäller ungdomlig yra som när vi ser mer härjade individer på ålderns höst.

När jag tar en så tar hon tu,
När jag tar tu så tar hon sju.

Olof Åhlström (1756-1835), mannen bakom Skalde-stycken…, var tonsättare och musiker, och hade även från 1783 ett eget musikförlag och nottryckeri för graverade noter – det enda tryckeriet av detta slag i Sverige vid tiden. Att han år 1788 av Gustaf III fick privilegiet att vara den enda i Sverige som fick trycka noter för 20 år framåt var säkerligen gynnsamt för hans affärer. I databasen Levande Musikarv kan du läsa mycket mer om Olof Åhlström.

Se samtliga illustrationer i digitala kopior: 20 illustrationer…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Flicka med hund

Föremål 368 av 400: Teckning av Kerstin von Post från 1851

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar med bilder finns många konstnärer representerade, av dessa flera med ett stort antal bilder. Men här finns också enstaka personer som endast finns representerade med något enstaka verk. Dit hör en teckning i svartkrita av Christina Beata Jacquelina Vilhelmina von Post (1835-1917), Kerstin kallad.

Enligt dateringen är detta porträtt utfört då konstnären endast var 16 år gammal. Vem den unga flickan på denna bild är vet vi tyvärr inte.

Kerstin von Post studerade senare konst i Paris, och tecknade och målade främst porträtt, bibliska motiv och genremålningar. Hennes verk finns idag även på Nationalmuseum i Stockholm.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Teckningar av friherre Klingspor

Föremål 366 av 400:
Teckningar av Fredrik Philip Klingspor från tiden runt sekelskiftet 1800

Bland bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns några få teckningar av friherre Fredrik Philip Klingspor (1761-1832). Här finner vi bland annat ett porträtt i blyerts av riksrådet Fredrik Sparre (1731-1803) med Nordstjärneorden på bröstet. Den lilla noteringen ”frappant” antyder att porträttet ska vara slående likt.

Vi finner också en teckning av ett halsbrytande cirkusnummer – om detta verkligen är en avbildning eller en symbolisk bild låter jag vara osagt.

två män håller i en ring, genom vilken en kvinna till häst hoppar

Du hittar detta och mer material med anknytning till Klingspor i digital form i databasen Alvin: Fredrik Philip Klingspor

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Julmatens tid

Föremål 360 av 400:
Illustration till julmeny Mathilde Wigert-Österlund från 1894

Den här tiden på året har kanske många av oss redan ätit julmat tillsammans med arbetslag eller vänner, trots att vi inte riktigt är framme vid julafton ännu. Detta gjorde en och annan även för drygt hundra år sedan, och därför har restauranger länge serverat julmat tiden före jul.

Konstnären och författaren Mathilde Wigert-Österlund (1873-1943) är mest känd för stämningsskapande skymningsmåleri med städer och landskap samt religiösa motiv, och hon finns representerad bland annat på Moderna museet. Här i universitetsbiblioteket har vi ett prov på ett konstnärligt uppdrag för en restaurang eller liknande inrättning; en förlaga till en illustration att tryckas på en meny i juletid.

en meny utan text med dekoration i vänstra kanten, en tomte, ett grötfat och en gris

Se menyn i högupplöst kopia: Menu

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av Charles Darwin

Föremål 359 av 400: Karikatyr av Charles Darwin

När Charles Darwin (1809-1882) vid 1800-talets mitt lade fram sina belägg för att alla arter har utvecklats från ett gemensamt ursprung över tid, genom det han kallade för det naturliga urvalet, stötte han på ett stort motstånd. Inte minst gjorde många narr av att han i och med detta såg oss människor som besläktade med primaterna, detta i en tid då kyrkan satte människan allra överst i skapelsen. Detta blev ett populärt motiv i karikatyrer, där Darwins eget ansikte kunde sättas på en apas kropp.

Charles Darwin och en apa ser sig i en spegel

Idag har många av oss en helt annan inställning till människans plats och ansvar för djurens rättigheter. En och annan av oss ser oss nog snarare med en hel del stolthet som avlägsna kusiner till så fascinerande djur som primaterna.

darwin i profil med autograf under
Porträttbild på Charles Darwin ur Erik Wallers autografsamling.

Fler porträtt på Charles Darwin finns i våra fotosamlingar, såsom detta visitskortsfotografi med hans egen namnteckning. Du finner det i digital form här: Charles Darwin

Här finner du mer digitaliserat material med anknytning till Charles Darwin på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tulpaner i vintertid

Föremål 358 av 400:
En bukett tulpaner i akvarell av Joh. Petri Mortensson

Så här mitt i vintern kan vi behöva ta in en bit natur i våra hem i form av blommor. Om vi inte har några levande, får vi njuta av dem i konsten i stället.

sex tulpaner i olika nyanser av vitt, gult och rött i en blå vas

Denna vackra bukett med tulpaner i blå vas finner i vi i den så kallade Stierncronas samling här på Uppsala universitetsbibliotek. Målningen är odaterad, men torde vara från sent 1800-tal eller som allra senast från 1900-talets första decennier.

Målningen kan du här se i högupplöst version: Tulpanbukett

Fler teckningar och målningar ur denna samling ser du här: Stierncronas samling

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Decembersnö i Uppsala

Föremål 354 av 400:
Fotografi på Skytteanum i snö, 1957.

Just nu ligger snön vackert vit i Uppsala. Vi får passa på att njuta, eftersom vädret troligen kommer att slå om – och hinna slå om flera gånger innan jul.

I december 1957 låg snön vackert vid Skytteanum en dag då fotografen Gunnar Sundgren var ute med sin kamera på Valvgatan. Genom valvet ser vi en traktor, troligen ute för att ploga eller sanda. Vi ser också några parkerade flakmopeder, idag står här nog främst cyklar.

närbild på traktorn genom valvet

Du kan se fotografiet i högupplöst version här: December.
Signum i våra bildsamlingar: Sundgren Top.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Lövstabruks herrgård avbildad av Elias Martin

Föremål 348 av 400:
Akvarell föreställande Lövstabruks herrgård sedd från söder målad av Elias Martin omkring 1795

Den svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) är väl representerad i universitetsbibliotekets samlingar. Med denna akvarell avbildar han Lövstabruks herrgård, som ligger oss på universitetsbiblioteket varmt om hjärtat, eftersom vi har hand om Leufstabiblioteket.

På denna bild kan vi dock inte se bibliotekspaviljongen, eftersom herrgården är avbildad från sidan, till höger i bild, som den såg ut sedd från den övre smedjan. Den lilla byggnaden nedanför herrgården intill vattnet är den som huserade naturaliekabinettet. Till vänster i målningen ser vi brukssamhället med sin kyrka. Där bodde många av arbetarna vid bruket med sina familjer.

Målningen har signum: Handt. sv., Martin 1
Se denna akvarell i högupplöst kopia här: Löfsta

Du hittar fler verk av Elias Martin i digital form här: Elias Martin i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

”Slaget wid Lützen, eller Swenske Konungen Gustaf II Adolfs Död”

Föremål 344 av 400:
Kistebrev föreställande Gustav II Adolfs död i Lützen år 1632

Idag äter vi bakelser till åminnelse av Gustav II Adolfs frånfälle under Slaget vid Lützen. Gustav Adolfsdagen har firats sedan början av 1800-talet, och detta speciellt i Göteborg, eftersom denne kung grundade denna stad, samt i Uppsala. Här spelade ju Gustav II Adolf en stor roll som gynnare av universitetet och grundare universitetsbiblioteket, dit han skänkte stora boksamlingar.

Även runt om i Sverige ville folk minnas sin kung och hans hastiga ändalykt. Under 1800-talets början såldes kistebrev med träsnitt färglagda för hand som illustrerade denna händelse.

ett kistebrev med en bild på slaget vid lützen ovan och text undertill

Kistebrevet är tryckt av Eric Lundström i Jönköping år 1838 och har i våra samlingar signum: Sv. gravyrer kistebrev.

Här kan du se kistebrevet i högupplöst digital kopia, där du kan zooma in och läsa texten: Slaget wid Lützen…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »