400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 6 av 15)

Familjeporträtt från 1890-talet

svartvitt foto på familjen karell där de sitter uppradade i vackra kläder
21 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 269 av 400: Foto på familjen Karell i Uppsala ca 1892

Äldre tiders familjeporträtt visar oss inte bara mode i kläder och frisyrer. De visar oss också vilken sida av sina personligheter man ville visa upp. Inga vita leenden, utan ett mer stramt och värdigt yttre. Men en liten flicka vrider till munnen i något som ser ut som en roat uttryck.

På baksidan finns familjemedlemmarnas namn: från vänster Märta, mamma Anna, Sven, pappa Anders Gustaf , Sigrid, Signe, Nils Gustav Emil, Gösta, Elisabet (kallad Lisa), Gerda, Dagmar, Lilly Margareta och sist till höger Hugo Vilhelm.

Anders Gustaf Karell var delägare i firma Karell & Ågren, en manufakturaffär i Uppsala vid slutet av 1800-talet och under 1900-talet. Vi kan därför räkna med att det är en välbeställd familj vi ser, och att åtminstone en del tyger och detaljer till kläderna har funnits i affärens utbud.

Här finner du en högupplöst version: Handlare A.G. Karell med familj
Signum i våra samlingar: Gruppfotogr. sv., Familjer (Karell)

Här kan du också se många fler fotografier med familjeporträtt från 1800- och 1900-talen ur våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Målade insekter på sina värdväxter

detalj från en teckning - en nässelfjäril med utbredda vingar
14 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 267 av 400:
En volym med tecknade och färglagda insekter på sina värdväxter av entomologen Charles De Geer

I Leufstabiblioteket ingår denna bok från mitten av 1700-talet med pennteckningar av Charles De Geer (1720-1778), färglagda i akvarell. Färgerna är välbevarade och starka, och gör växter och fjärilar rättvisa. Liksom alla handskrifter och värdefulla tryckta böcker har dessa flyttats över till Uppsala universitetsbibliotek, för att där ha bättre bevarandeförhållanden i klimatanpassade lokaler.

en vit fjäril med svarta prickar på vingarna vid blommande krasse i orange

Trots att det är blommor och blad som kanske lyser och mest i ögonen, är det detaljrikedomen hos insekterna som står i fokus för Charles De Geer.

någon typ av mal på en ringblomma i orange

Sin inspiration har han säkert fått från förebilder som Maria Sibylla Merian, exempel på hennes avbildningar av insekter på sina värdväxter finner du i Erucarum ortus, utgiven i Amsterdam 1717. Vårt exemplar finns i digital kopia att se här: Erucarum ortus.

Signum för boken med De Geers insekter: Leufsta MS 38

Se hela volymen med alla sina teckningar: Målade insekter med sina värdväxter, I-XXXIII

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Drolerier i dekretsamling

ett litet målat djur i grått, som ser ut som en blandning mellan en gris och en elefant
10 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 266 av 400:
Samling med dekret från 1200-talet med drolerier i marginalerna

Påve Gregorius IX (ca 1155-1241) lät utarbeta en samling med dekret som fungerade som en kyrklig lagbok, vilken haft stor betydelse för den kanoniska rättens utveckling. Här har vi ett exempel på en volym med just denna dekretsamling. Just detta exemplar har en stor mängd fantasifulla drolerier, små figurer i marginalerna, föreställande fåglar och andra varelser.

två huvuden på ben i underkanten på en handskriftssida

Märkliga människofigurer stirrar surt på varandra i nederkanten av en sida.

två fåglar med ryggen vända mot varandra tecknade i brunt, rött och blått

Många fåglar är tecknade och målade i marginalerna genom hela volymen.

Två bevingade väsen med fågelfötter och ansikten som människor eller apor

Märkliga fantasiväsen befolkar också sidornas kanter.

Handskriften har signum: C 533

Se hela handskriften med alla sina drolerier i digital kopia: Decretales Gregorii IX., cum glossa Bernardi Parmensis de Botone

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

en person med ett stort svärd i handen och en sköld i form av ett fantasidjur står på ett avhugget huvud i en marginal

Porträtt av en bibliotekarie

fotografi på en tunnhårig man med skägg och polisonger och glasögon, stående lutande mot en stol med höger hand instucken mot bröstet under kavajen
7 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 265 av 400:
Fotografi på Claes Annerstedt, bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek

Universitetsbibliotekarie Claes Annerstedt (1839-1927 ) har här blivit fotograferad av Uppsalafotografen Heinrich Osti. Efter studier i historia och en karriär inom den historiska institutionen vid Uppsala universitet började Annerstedt sin biblioteksbana vid Uppsala universitetsbibliotek år 1882, och var dess överbibliotekarie 1883-1904. Efter denna tid skrev han vidare på Uppsala universitets historia, ett verk i fyra volymer som han påbörjat redan under sin tid vid biblioteket.  Vid sidan av detta arbete var han även ledamot i Svenska akademien och vid andra akademier och samfund. Naturligtvis har han även bidragit till skrifter om Uppsala universitetsbiblioteks historia, en historia som han nu själv är en del av.

Just detta porträtt från 1800-talets slut finner vi i ett fotoalbum som tillhört borgmästarinnan Ellen von Bahr, född Thalén (1864-1956). Albumet har inkommit som gåva till biblioteket, och nu finns i våra bildsamlingar.

Se fotot i högupplöst version: Claes Annerstedt
Text: Helena Backman
Fotograf: Heinrich Osti (kopia genom Alvin)

Silhuettklipp från 1811

en röd korg med blommor i blått, rött och gult i silhettklippning
17 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 260 av 400:
Silhuettklipp utförda av barnen Piper år 1811

I en volym som tillhört överkammarjunkare Gustaf Piper (1771-1857) finns ett ark med silhuettklipp, utförda av hans barn. Dottern Jaquette Piper har förfärdigat en serie träd, medan dotter Christina och sonen Carl Gustaf har klippt blomsterkransar och blomkorgar. Deras yngre syskon Sofia och Lovisa var 1811 för små för att kunna hantera en sax eller kniv på detta sätt. Här finns även klipp gjorda av en Fanny respektive en Hedvig. Kanske detta var jämnåriga släktingar till barnen, eller andra kamrater. Klippen är mycket fina, och vi kan förmoda att fadern var både glad och stolt över dessa klipp.

en hel karta med nio klipp i form av blommor, blomsterkransar och blomkorgar

Själva ordet silhuett kommer av fransmannen Étienne de Silhouette (1709-1767) som lät pryda sitt slott med denna typ av tvådimensionella konstverk.

sida med fem klipp i form av träd, fyra gröna och en vit mot röd botten

Just dessa klipp återfinns i en handskriftsvolym med signum: F 840 f

Här hittar du dessa bilder i högupplöst version: Silhuettklipp

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Grand Hotel des Palmiers i Nice

27 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 254 av 400:
Vykort från Grand Hotel i Nice från en svunnen tid

När nu vintern är på väg är vi många som längtar ut på semester, och några av oss gör slag i saken. Vi skickar inte längre så många vykort som förr från våra semestermål, men de vykort som finns är nu liksom de var förr ofta något av reklammaterial för platser och firmor, såsom här ett odaterat vykort föreställande ett lyxigt Grand Hotel des Palmiers i Nice. Vykortet skall ha används fram till ca 1920.

ett vykortföreställande grand hotel i nice vid blått vatten och med palmer bredvid

Idag har fotografiet ofta fått ersätta tidigare konstnärliga avbildningar, men nog ser hotellet och den soliga stranden lockande ut som resmål för en sol- och badsemester även i denna form? Just detta kort blev aldrig skrivet eller postat. Kanske någon istället tog med det hem från en resa som ett minne från en vistelse i Nice för drygt 100 år sedan.

Detta vykort finns under signum: Vykort Utl.

Många fler vykort ur våra samlingar har blivit digitaliserade, även om dessa är långt ifrån alla som finns på universitetsbiblioteket: Digitaliserade vykort på Uppsala universitetsbibliotek

1800-talskopia av Linnéporträtt

övre hälften av Linnés kropp hämtad från en tidningsbild
19 november, 2018 / / 1 kommentar

Föremål 252 av 400:
Tidningsillustration 1875 efter förlaga av Jean Eric Rehn

Uppsala universitetsbibliotek har nyligen köpt in en liten laverad teckning av Jean Eric Rehn (1717-1793) föreställande Carl von Linné. Omständigheterna kring detta kan ni läsa mer om här: Känt Linnéporträtt åter i Sverige.

Att bilden varit känd sedan länge och använts som förlaga till illustrationer i olika sammanhang är tydligt, inte minst genom detta exempel. I ett nummer av Ny illustrerad tidning från 4 december 1875 finns en kopia av denna teckning i trägravyr. Xylografen Jonas Engberg (f. 1833) har dock inte sett originalet av Jean Eric Rehn. Han har kopierat en litografi av engelsmannen John Samuelson Templeton, som under första hälften av 1800-talet uppenbarligen hade tillgång till originalet och kunde utföra sin kopia direkt efter detta.

helsida ur tidningen Ny illustrerad tidnign med bild på Carl von Linné rökande pipa

Bilden har varit känd och använd här i Sverige, men först nu har originalteckningen alltså återvänt till Sverige, och finns i våra samlingar bland alla andra Linnéporträtten här.

Du finner denna xylografi i högupplöst version här: Ny illustrerad tidning 1875, där du även finner länkarna både till en fotografisk kopia av Templetons litografi och till Rehns original.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sultan, Ulmer Dogg

en vit hund med svarta öon och svart tecknin gunt ögonen ligger på en randig matta
12 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 250 av 400:
Målning av  en grand danois av Richard Fjellstedt

I universitetsbibliotekets samlingar finns ett antal teckningar av konstnären Richard Fjellstedt (1838-1892). Han föddes i Smyrna, där hans far var missionär. En av akvarellerna i samlingarna avbildar en så kallad Ulmer dogg, ett äldre namn på en tysk variant av rasen grand danois, med namnet Sultan. Hundens lugna temperament är fint fångad i bilden.

Det finns fler djurmotiv bland Fjellstedts verk, som denna charmiga akvarell med en trött ljusbrun tax  och en sköldpaddsfärgad katt. Dessa sällskapsdjur är så fint avbildade i avslappnat tillstånd. Kanske är det konstnärens egna husdjur vi ser?

en gul taxliknande hund på en en blå filt, med en sköldpaddstecknad katt tronande på en randig kudde bredvid

Här kan du se Fjellstedts andra teckningar och målningar i universitetsbiblioteket samlingar i digital form: Richard Fjellstedt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Clownen Max bortskänker levande gris

grynigt fotogafi med en clown med en gris med clownmössa på
8 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 249 av 400:
Cirkusaffisch för Cirkus Renard

Cirkusdirektör för den danska Cirkus Renard var Max Renard (1865-1945). Max var född som Maximilian (Erechim) Fuchs i Simpferopel på Krim. Han kom senare att kalla sig Max Renard (vilket precis som Fuchs betyder Räv, men låter stiligare). På sin turné under 1890-talet kom cirkusen till Sverige. Vi kan misstänka att det är direktören själv som är Clown Max på bilden på affischen, som här har lånat ut sin höga clownhatt till den gris som ska ges bort till den som fångar grisen i svansen.

bild på hela affischen

Denna affisch ä endast en av en mängd cirkusaffischer som nyligen blivit digitaliserade ur universitetsbibliotekets samlingar: Svensk affischsamling : cirkusaffischer

Affischen har signum: Svensk affischsamling cirkusaffischer (mapp) [Renard]
Du kan se och ladda ned en högupplöst version av affischen här: Cirkus Renard

en detalj från affischen där det står att cirkusen köper upp grisar

Text: Helena Backman
Bild : Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ridklubb i Uppsala hösten 1904

fotografi på en rad ryttare till häst med studentmössor på huvudet
5 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 248 av 400:
Fotografi av ryttare och ridmästare på ridklubb i Uppsala år 1904.

Ett fotografi i universitetsbibliotekets bildsamlingar visar en grupp ryttare till häst på ridklubb i Uppsala året 1904. Att de hör till universitetet kan vi genast se på studentmössorna, detta i en tid när mössorna verkligen bars av studenterna, och ridhjälmen inte var obligatorisk. Längst till vänster står akademistallmästaren själv i hög hatt. Fortfarande finns det en akademistallmästare och ridklubb vid Uppsala universitet, vilket du kan läsa om här: Uppsala Akademiska Ridklubb.

näbild på herarna på fotografiet

Personerna på bilden är som synes namngivna – från vänster dåvarande akademistallmästare Petrus Nordström, därefter till häst Sven Wilhelm Sundin, Jakob Fredrik Adolf (Dick) Öhrn, Karl Gustaf Greger Wittberg, Carl Wilhelm Höije, Thorolf G:son Hedborg, Adolf Daniel Hägg, David Theodor Lindblom, Oskar Fredrik Frithiof Lindemalm), Christian Johannes Lindblom, och sist i raden Jakob (Jack) Vilhelm Folcker. Bakom kameran fanns fotografen Ellen Claeson.

Fotografiet har signum: Fotogr saml Uppsala Idrott Hästsport
Se fotografiet i högupplöst version: Ridklubb i Upsala hösten 1904 där du även kan läsa vad det senare blev av de unga herrarna på bilden.

Text: Helena Backman
Fotograf: Ellen Claeson
Digital kopia: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »