400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 7 av 15)

Ett faderlöst barns bittra tårar…

titelbladet till personversen
31 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 247 av 400:
Begravningsdikt över Sven Leetström 1724 med träsnitt

Så här till Halloween kan det väl passa bra att leta fram ett och annat skelett ur samlingarna. I universitetsbibliotekets samling av personverser finns en mängd begravningsdikter, såsom denna från 1724. En son diktar en sorgesam vers till minnet av sin far under titel Ett faderlöst barns bittra tårar… , tryckt i Uppsala till minne av begravningen av prosten i Karlskoga församling Sven Leetström.

På dessa personverser, som var flitigt förekommande från åtminstone 1600-talet och framåt, ser man ofta de träsnitt som tryckerierna använde med passande motiv. Just på begravningsverser förekom naturligtvis motiv som skulle få läsaren att tänka på livets flyktighet och döden. På just detta tryck hittar vi därför ett träsnitt med likkista, änglar, lien, ljus som släcks och ett utrunnet timglas förutom kraniet, under vilken devisen ”Döden är allas Ende” väl ska trösta.

träsnitt med likkista, änglar och en dödskalle

Just skelett eller ett ensamt kranium, en dödskalle med eller utan korsade benknotor, är ofta förekommande motiv. Nu när det är Halloween ger vi här exempel på några fler träsnitt med dessa motiv, hämtade ur en volym med personverser i folioformat, tryckta mellan 1720 och 1729.

dödskalle i träsnitt

Mors omnia solvit – döden löser allt

dödskalle i träsnitt

Sic moritur justus

ett skelett skördar i träsnitt

Hodie mihi cras tibi – Idag mig, imorgon dig

skelett med lie i träsnitt

Katalogen där Ett faderlöst barns bittra tårar… och en mängd andra personverser finns listade hittar du här: Personverser i Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

dödskalle i träsnitt

”Happy Halloween”

Fotografier från Brasilien i Salomon Henschens arkiv

intamat fotografi av ett stort träd
29 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 246 av 400:
Kolorerat fotografi av ett papayaträd från 1860-talets Brasilien, taget av läkaren Salomon Henschen

Läkaren och sedermera professorn i Uppsala Salomon Henschen gjorde många medicinska studier, och är mest känd för sina arbeten om nervsystemets sjukdomar. Han var bland annat den förste som beskrev fenomenet dyskalkyli.

Förutom medicin ägnade han sig även åt botaniska studier i Brasilien på 1860-talet. Det är från hans vistelse där som ett antal foton finns bevarade i hans personarkiv, som idag finns på Uppsala universitetsbibliotek. Fotografiet ovan avbildar ett papayaträd. En okänd man har fastnat på bild vid dess fot, vilket gör att vi uppfattar trädets storlek. Fotografiet är färglagt för hand, vilket gjort att detaljerna inte framgår så tydligt som på andra foton som lämnats orörda.

I arkivet finns även en del fotografier över platser. Fotografiet över Rio de Janeiros hamn visar många stora segelfartyg liggande för ankar.

svartvitt foto över hamnen i Rio de Janeiro

Rio de Janeiros hamn år 1868.

Se samtliga fotografier ur Salomon Henschens arkiv: Bilder i Salomon Henschens arkiv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Leeuwenhoek i Wallersamlingen

25 oktober, 2018 / / 1 kommentar

Föremål 245 av 400:
Leeuwenhoek i text och bild i Wallersamlingen

tyckt porträtt med leeuwenhoek med lockig peruk och vit kravatt

Igår, den 24 oktober, var födelsedag för den  nederländske naturvetaren Antoni van Leeuwenhoek (1632-1723), något som bland annat Royal Society i London uppmärksammade i sociala medier.  Bland autograferna i Wallersamlingen finns material av och om Leeuwenhoek, bland annat ett tryckt porträtt, graverat av John Chapman.  Under Leeuwenhoeks porträtt återkommer han på en liten bild, sittande vid sitt skrivbord med ett av de mikroskop som han tillverkade. Genom sina iakttagelser genom dessa mikroskop gjorde han flera upptäckter, han var exempelvis den förste att se bakterier.

År 1680 blev Leeuwenhoek medlem av Royal Society i London. I Wallersamlingen finns ett brev på nederländska, daterat i Delft 9 november 1714, ställt till ”Mijn Heeren die vande Coninklijke Societeit in London”.

Mer material om och av Antoni van Leeuwenhoek i Wallersamlingarna hittar du i databasen Alvin samt vid sökning i katalogen över Wallers boksamling, Bibliotheca Walleriana.

inledningen på det holländska bevet

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryck med Leeuwenhoek sittande vid ett skrivbord

Uppsala universitet firar sin födelsedag idag

7 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 240 av 400:
Tecknad hand på insidan av pärmen till en 1500-talsbok.

Idag fyller Uppsala universitet år  – det var den 7 oktober 1477 som undervisningen började vid det nya universitetet.

Samma år hade påven Sixtus IV den 27 februari i en bulla givit sitt tillstånd till att ett universitet upprättas i Uppsala. Universitetets privilegiebrev undertecknades i Strängnäs den 2 juli av riksrådet, och den 21 september kommer så påvens bulla till Uppsala.

Mer om universitetets tidigaste historia kan du läsa här: Kort historik.

Med anledning av detta firar vi här i bloggen med ett spår av undervisning, förmodligen lämnat av en tysk student vid okänt lärosäte – en tecknad hand på insidan av en pärm till ett band med verk av Philipp Melanchthon. Främst i volymen finns Elementorum rhetorices libri duo, tryckt i Wittenberg 1532. Från tidig medeltid och framåt utvecklades och användes nämligen ett mycket utarbetat system att räkna på fingrarna eller använda fingrar och handen för att underlätta förståelsen av abstrakta begrepp och minnas dem. De användes exempelvis inom studiet av musik där noter motsvarades av olika delar av handen.  Genom just denna teckning och handen som pedagogiskt hjälpmedel och stöd för minnet har någon här lärt sig beräkna solens rörelse.

bild på titelsidan av melanchthons bok

Boken, som fått titelbladets träsnittsram färglagt i grönt och rött, har signum: Pedag. Retorik

Text och bild: Helena Backman

 

Tecknad groda av Jean Eric Rehn

detalj av teckningen med ett huvud på en groda
4 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 239 av 400:
Tecknad av groda av Jean Eric Rehn

Arkitekten och gravören Jean Eric Rehn (1717-1793) är mest känd för sina stora arbeten, som att vara arkitekten bakom bibliotek och naturaliekabinett på Drottningholms slott åt drottning Lovisa Ulrika, och för andra arbeten åt hovet, som ombyggnationer på Gripsholms slott.

Kopplingen till naturen har dock inte bara varit genom kabinettbyggande. Här ser vi en studie av en groda vilande i gräset, avtecknad i naturen enligt den franska påskriften. Rehn ska ha utfört mer än 1 000 laverade tuschteckningar, porträtt, genremotiv, landskap och reseskisser, oftast i tusch över en lätt blyertsskiss. De flesta av Rehns teckningar tillhör idag Nationalmuseum, men det finns även en betydande samling här på Uppsala universitetsbibliotek.

hela teckningen av en groda som vilar i gräset vid vatten

Teckningen av grodan har signum: Handt. sv.

En mängd material ur våra samlingar i form av teckningar, gravyrer och annat av eller med anknytning till Jean Eric Rehn som blivit digitaliserat hittar du här: Jean Eric Rehn i Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Avtecknat träsnitt i den äldsta boken på svenska språket

detalj från det tecknade titelbladet med små djävlar som väger en människas själ
1 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 238 av 400:
Avtecknat saknat träsnitt i den äldsta boken tryck på svenska språket

Den första bok som trycktes på det svenska språket har den ålderdomligt stavade titeln Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, det vill säga Jean Gersons bok Av djävulens frestelse. Boken översattes från franskan av Ericus Nicolai och trycktes i Stockholm av boktryckaren Johannes Smedh 1495. Vårt exemplar saknar det träsnitt som prydde titelbladet. Detta har vid ett senare tillfälle blivit ersatt av en avtecknad och färglagd version.

kristus över en scen från helvetet med små jävlar

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:67

Samma motiv har dock använts i flera böcker, och vi kan därför jämföra avteckningen med trycket i en annan översatt bok av Jean Gerson, denna gång Ars moriendi, tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1514.

träsnitt medkristus över en scen från helvetet

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:56

Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse har hyllsignum: Sv. Rar. 10:67, och du finner den även i digital kopia här: Jean Gerson Av djävulens frestelse

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Templum honoris i Värmlands nationsmatrikel

detalj med ärans tempel, en röd byggnad med grönt tak på toppen av ett berg
24 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 236 av 400:
Akvarell i Värmlands nationsmatrikel för tiden 1595-1807.

Studentnationerna i Uppsala har ofta deponerat sitt äldre arkivmaterial på Uppsala universitetsbibliotek, där det ligger mer skyddat än på nationerna, och där det kan vara mer åtkomligt för forskning för både nationsmedlemmar och andra intresserade. Här finns exempelvis Värmlands nations matrikel för perioden 1595 till 1807, där denna akvarell med sitt symboliska motiv finns inbundet i volymen.

studenten på sin väg uppför ärans berg

På bilden sitter en person, vilket ska föreställa en student, i en vagn uppför en slingrande väg mot Ärans tempel, symbolen för en genomgången utbildning och starten på en strålande karriär. Här åtföljs han av personifierade laster, dygder och andra mytologiska figurer, mellan vilka han ska ta sig fram till dess han når sitt mål. Längst bak går lasten Invidia (Avund) som följer i ledet efter Gloria (Härligheten), Virtus (Dygden) och Pietas (Fromheten). Prudentia (Klokheten) styr vagnen som dras av Occasio (Möjligheten) och Fortuna (Lyckan, lyckans gudinna). Nog ska vi än idag vara kloka och ta vara på den lyckliga möjligheten att få ägna oss åt studier. Längst fram i ledet går Fama (Berömdheten, ryktets gudinna).

hela bilden med templet längst upp och processionen på väg uppför dess sluttning

Enligt uppgifter i litteraturen är akvarellen utförd av N. Brelin år 1723.

Den handskrivna matrikeln har hyllsignum: U 1500 b
Här kan du se akvarellen i högupplöst version: Templum Honoris

Mer om denna bild och annat kan du läsa i boken: Upsalastudenten genom tiderna. En skildring utgiven i anledning av Upsala studentkårs hundraårsminne, Uppsala: Lundequistska, 1950.

detalj med en liten räv från akvarellen

 

Vy mot Greifswald

vy över greifswald från fjärran
17 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 234 av 400:
Laverad pennteckning föreställande Greifswald, tecknad av Johan August Anckarsvärd

Under 1800-talets första två decennier befann sig Johan August Anckarsvärd (1783-1874) som svensk officer nere på kontinenten. Det är kanske från denna tid som han nedtecknade Greifswald på avstånd, som det står på teckningen, ”Ritat efter naturen …” Ytterligare några tyska städer blev nämligen förevigade av honom, varav en teckning över Bielefeld är daterad till 12 juni 1814 då han befann sig på fälttåg i Tyskland.

Bielefeld år 1814

Hemma i Sverige igen ägnade sig Anckarsvärd åt skötseln av sina gods och åt politik, och var också intresserad av och engagerad sig inom konst och vetenskap och satt med i svenska akademier.

I våra bildsamlingar finner du en mängd teckningar av Anckarsvärds hand. Du finner dem alla i digital form här: Johan August Anckarsvärd.

Teckningarna ovan i högupplösta versioner finner du här: Greifswald respektive Bielefeldt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vackert illuminerat bokomslag

närbild på målad kvinna med strålar omkring, stående på en månskära
6 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 231 av 400:
Återanvända medeltida pergamentblad kring sen 1600-talsbok

Nog är de flesta medeltida pergamenthandskrifter en fröjd för ögat med sin oftast vackert präntade stil, ibland utsmyckade med dekorativa slingor, arbetade anfanger och illuminationer. Men inte ofta blir det så här vackert, då ett par blad ur en medeltida handskrift fått bli bokband till en modernare, tryckt bok.

hela framsidan av pärmen

På främre pärmen har en vacker illumination föreställande ”Kvinnan klädd i solen”. I Nya testamentets Johannes Uppenbarelser står nämligen att läsa: ”Ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud.” Från 1200-talet och framåt tolkades denna kvinna ofta som Maria.

bokens rygg och baksida, målad med blomrankor i glada färger

Även pärmens baksida är vacker för ögat. Det är inte svårt att förstå varför någon valt just dessa sidor som omslag till en bok. Därför har dekorativa växtslingor och en liten fågel också överlevt in i vår tid.

detalj från omslaget med en liten gul fågel på en blomma med en grön och en röd vinge

Boken som fått detta omslag är Heinrich Arnold Stockfleths Orationes synodales, tryckt i Plauen 1699, och har signum: Obr. 49.331

Text och bild: Helena Backman

Äldre bilder på Akademikvarnen i Uppsala

skiss från sent 1600-tal över kvarnbyggnaden
30 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 229 av 400:
Teckning från senare delen av 1600-talet på Akademikvarnen i Uppsala

I måndags kunde du här i bloggen se hur Akademikvarnen i Uppsala eldhärjades 1910. Tidigare avbildningar visar hur kvarnen ändrat utseende genom tiderna. Den äldsta skissen i samlingarna ser du här ovan, där Erik Dahlberg (1625-1703) tecknat av kvarnen i blyerts. Denna skiss ingår i en handskrift med signum Palmskiöld 279 i våra samlingar.

tuschteckning av kvarnbyggnaden

I slutet av 1700-talet har konstnären Johan Gustaf Härstedt (1756-1820) gjort en tuschlavering av Akademikvarnen, och 1797 även en akvarell över en utsikt över kvarnen och närbelägna hus utmed ån.

akvarell i lysande färger med kvarnen och närbelägna hur utmed Fyrisåns vatten

Dessa och fler bilder på Akademikvarnen ur vår samlingar, både teckningar, tryck och fotografier, hittar du här i digital form: Akademikvarnen i Uppsala.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »