400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 9 av 15)

En guldgruva i samlingarna

Föremål 191 av 400:
Karta över guldgruvan i Ädelfors, ur franskt verk från 1776.

Under sin resa till bruk och gruvor i Skandinavien 1766  kom den franske kemisten och metallurgen Gabriel Jars (1732-1769) till Ädelfors i Småland. I hans verk Voyages métallurgiques, tryckt i Lyon 1776, hittar vi beskrivningar över guldbrytningen och kartor över gruvgångarna utförda i kopparstick. Några av utrymmena i gruvan har fått namn efter svenska kungligheter, Ulrika Eleonora (utmärkt som F på kartan nedan) och Adolf Fredrik (utmärkt som L).

hel karta över gruvgångarna i genomskärning sett från sidan

Ädelfors guldgruva runt år 1766 i genomskärning

År 1737 hittade man guld i Gyafors i Småland, en ort som få fick byta namn till det mer talande namnet Ädelfors, som skulle signalera den värdefulla metallfyndigheten. Ädelfors guldgruva var sedan i bruk ända fram till 1889. Dessa planer ger oss en bild av hur det kan ha varit att arbeta nere i gruvan – långa stegar löper upp och ned i schakten. Det hårda arbetet har förmodligen skördat många offer genom tiderna.

plan över en gruvöppning ovanifrån

Plan över gruvöppningar från ovan

Än idag kan du vaska guld i Ädelfors, men inte längre gå ned i gruvans öppningar.

Text och bild: Helena Backman

 

Bilden av Svenska akademien i pressen

Föremål 189 av 400:
Teckning för Ny illustrerad tidning år 1886 av Svenska akademiens fest på Stockholms slott.

En intresserad allmänhet har genom tiderna nyfiket följt Svenska akademiens förehavanden genom media. I Ny illustrerad tidning för 1886, på sidan 113 i nr 14, kan vi se denna bild ”Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest i rikssalen å Stockholms slott den 5 april 1886”. I en tid innan fotografiet hittade in i vår press var bilder såsom denna ett sätt att se in i de finare salongerna.

Denna förlaga till ett tryck i tidningen är en skrapteckning med tusch på kartong. Konstnären heter Victor Andrén (1856-1930) och teckningen har kommit in till universitetsbiblioteket som gåva.

bild på svenska akademiens ledamöter sittande vid ett bord mitt i en festsal med publik runt om. Över bordets ena ände, där Oscar II sitter, hänger en stor baldakin

På bilden sitter Svenska akademiens 18 ledamöter vid bordet tillsammans med sin beskyddare Oskar II under en stor baldakin i högsätet. Festens övriga gäster sitter som publik på parkett och läktare. Du kan gå in på alla teckningens detaljer i högupplöst version: Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Carl Stefan Bennets italienska resa 1829-1832

Föremål 188 av 400:
Teckningar från en resa genom Europa till Italien av Carl Stefan Bennet

Den svenska målaren och tecknare Carl Stefan Bennet (1800-1878) påbörjade 1829 en resa genom Europa med sikte mot Italien. På sin väg tecknade och målade han skildringar av det han såg på sin väg. Dramatiska händelser väntade honom i julirevolutionens Paris, där han tecknade och målade scener från kravallerna, så lika de foton och filmer vi får se i nyheterna från upplopp idag.

teckning av männsikor i ett upplopp, folk faller och springer över varandra

Trevligare folkmassor ser han i Rom, där han bland annat bevistar karnevalen 1832. Bland hans teckningar och målningar finner vi vyer och händelser, helg och vardag, som ger oss en spännande bild från det tidiga 1800-talets Europa.

teckning av glada männsikor under karnevalen i Rom 1832

Hans eget porträtt, ett sjävporträtt från när han just ska bege sig ut på resa, finner vi också i samlingen.

ett självporträtt där en allvarlig ung man lutar huvudet mot en hand med armbågen på bordet framför sig och tittar rakt mot åskådaren

Se samtliga teckningar från Bennets resa i digitala kopior: Teckningar från C. S. Bennets italienska resa 1829-32

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Teckningsövningar i skissbok

Föremål 186 av 400:
Kristina Rosenhanes skissbok

Allt fler bilder ur Universitetsbibliotekets samling av svenska handteckningar finns nu att se fritt tillgängliga i digital form. Här finns inte bara verk av hög konstnärlig kvalitet, utan även försök som visar har övning kanske kan ge färdighet på sikt.

två fåglar tecknade i rödkrita

Här finns exempelvis Kristina Rosenhanes skissbok, där man ser en förmodligen helt ung kvinnas försök till teckning med olika pennor och färger, ibland upprepas motiven gång på gång. Det syns tydligt att hon till största delen har avbildat redan befintliga bilder, såsom antika skulpturer och emblem ur något verk med emblematiska symbolbilder. Här finns även försök till avbildningar av ansikten och kroppsdelar såsom öron, händer och fötter, allt med ett varierande resultat. Växter och djur förekommer också i stor mängd.

en rad med tre bärkvistar

Av skissbokens bokband att döma levde och tecknade förmodligen denna Kristina Rosenhane under 1700-talet, men mer vet jag inte om henne.  Hennes skissbok visar inte någon imponerande konstnärlig kvalitet, men visar oss hur någon fått öva upp sin teckningsfärdighet efter vid tiden passande förlagor.

Se hela skissboken här: Skissbok : Växter, djur, emblem, ansikten m. m.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Barnporträtt från 1900-talets början

Föremål 173 av 400:
Fotografi av Dag Hammarskjöld som barn

Adressen till Uppsala universitetsbiblioteks byggnad Carolina Rediviva är Dag Hammarskjölds väg 1.  Diplomaten Dag Hammarskjöld (1905-1961) har fått flera platser döpta efter sig både här i Uppsala och på andra orter i Sverige.

Även om Hammarskjölds eget efterlämnade arkiv idag finns på Kungl. biblioteket i Stockholm, finns även några spår av honom här på Uppsala universitetsbibliotek, såsom detta glasnegativ föreställande Dag Hammarskjöld som ung pojke. Fotografiet är taget av okänd fotograf någonstans kring 1909-1912. Bilden visar en tidstypisk klädd pojke från ett välbärgat hem, som under sina yngsta år får behålla sina långa lockar.

Ytterligare ett fotografi från glasnegativ av Dag Hammarskjöld som ännu något yngre, uppklädd i ytterkläder, finns i samlingarna.

svartvit bild på en liten pojke iförd vit mössa och svart duffel

Fotografiet visar tydligt att det är taget en tid då barnkläder inte var lika könsnormerande som en hel del kläder för barn  kan upplevas idag.

Dessa och fler fotografier på Uppsala universitetsbibliotek med anknytning till Dag Hammarskjöld finns i högupplösta versioner fritt tillgängliga  på nätet: Dag Hammarskjöld

Text Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppsala universitets emblem

Föremål 169 av 400:
Tidig version av Uppsala universitets emblem och sigill

Fornforskaren Johannes Bureus (1568–1652) var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie. Han ägnade sig med stort intresse för runor och runinskrifter, och var den förste att nedteckna runalfabetet i tidigmodern tid. Detta ettbladstryck i stort format tryckt i Uppsala 1599 visar runalfabet där man bland annat kan jämföra mindre variationer med varandra.

Under den övre ovalen i mitten av tavlan syns en tidig version av Uppsala universitets första emblem som togs fram av Johannes Bureus (1568–1652) till år 1601. Emblemet omfattar en ring med orden Gratiae naturae och i ett band med ordet Veritas. I den övre hälften det hebreiska ordet Jahve, i den nedre delen en svävande jordglob. På båda sidor finns band med texten: Academiae Ubsaliensi Sacr[atum]. Vi kan jämföra detta med hur Uppsala universitets sigill ut idag: Uppsala universitets sigill

Detta och fler verk av Johannes Bureus finner du som digitala faksimiler i Litteraturbanken: Johannes Bureus verk

hela trycket, med avbildningar av runstenar och tabeller med runor

Trycket är ett kopparstick med måtten 58 x 36 cm och har signum: Sv. Rar. 10:206 ligg. fol.
Här kan du se och ladda ned en högupplöst version: Runakenslanes läraspån

Du kan läsa mer om universitetets tidiga sigill i boken: Fredrik Berg, Johannes Bureus och universitetets sigill, Acta universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia. 21, Uppsala 1971.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Caffe-beslaget

Föremål 168 av 400:
Etsning med ertappade kaffedrickande damer från ca 1800

Bland samlingarna med gravyrer på Uppsala universitetsbibliotek finns en akvatintetsning av Martin Rudolf Heland (1765-1812) från sekelskiftet 1800 med motiv av ett kvinnligt sällskap som ertappas dricka kaffe under en tid då detta var förbjudet i Sverige. Gravyren är en kopia av en målning utförd av Pehr Nordquist (1771-1805 ).

gravyr av några män som ertappar en grupp kvinnor med att dricka kaffe

Kaffe kom till Sverige första gången 1685, men såldes till en början endast på apotek för sina medicinska egenskaper. Då Karl XII under sin vistelse i Turkiet fick smak för kaffe började man dricka det på allvar även uppe i Sverige. De första kaffehusen öppnade i Stockholm och blev snabbt allt fler. 1756 kom så ett förbud mot kaffedrickande, eftersom kaffeimporten gjorde att svenska pengar hamnade utomlands. När förbudet hävdes 1769 ersattes det med en importtull. Fler perioder av förbud mot kaffedrickande följde, 1794-96, 1799-1802 samt 1817-1823. Även i modern tid har det funnits restriktioner kring kaffedrickandet i form av ransoneringen i Sverige under 1900-talets båda världskrig. Idag kan vi fritt dricka vårt kaffe både hemma och i alla kaféer och de mer moderna coffehouses runt om i landet.

Gravyren har signum: Sv gravyrer st. form.
En högupplöst version hittar du här: Caffe-beslaget

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Hästar av kunglig hand

Föremål 161 av 400:
Teckningar av en elvaårig Gustav Adolf, sedermera Gustav IV Adolf

Just nu digitaliseras Universitetsbibliotekets samling av handteckningar. I dessa samlingar finns ett fyrtiotal teckningar utförda av Gustav IV Adolf (1778-1837) under hans tid som prins i elvaårsåldern. Några av dessa har hunnit digitaliseras och finns nu att se genom Alvin: Gustaf Adolfs ritningar : 40 skisser och teckningar

teckning av man till häst

På en av dessa finns en man till häst som antas föreställa hans far Gustav III till häst. På hästen finns namnen på dess kroppsdelar utsatta, såsom ”nosen”, ”manen” och ”foten”, så teckningen kan ha varit en del i någon undervisning. På ryttarens bröst står ”Hans nåd sjelf”, kanske är det alltså kungen i egen hög person.

teckning med fyra män till häst på ett fält

Även andra teckningar visar just hästen i bruk, främst i strid. Nog genomsyrades den unge prinsens fostran av tankar på krig och ledarskap. Man kan också tänka sig att en ung man var intresserad av snabba hästar, såsom unga män idag kan intressera sig för snabba bilar och motorcyklar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fysiker i arbete vid 1900-talets början

Föremål 151 av 400:
Fotografi från laboratorium på Fysikum

På bilden ser vi forskare i arbete i vad som kallades ”Stora rummet” i laboratoriet på Fysikum. Fotografiet är taget av fysikern Arvid Odencrants (1881-1959), som var verksam vid Uppsala universitet vid tiden. Senare gick han vidare till att bli docent i vetenskaplig fotografering vid Stockholms högskola från 1919, därefter professor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Förutom en del fotografier tagna inne på Fysikum, finns även hans efterlämnade papper idag på Uppsala universitetsbibliotek.

Dessa bilder visar tydligt hur långt utvecklingen kommit under de senaste 110 åren. Bilderna visar en påtagligt fysisk och mekanisk arbetsmiljö. Inte kunde fysikerna vid denna tid ana att något som dagens datorer skulle underlätta arbetet kring beräkningar och analyser.

en kvinna läser av en barometer på en vägg och två män arbetar med var sin maskin

”Barometerobservation och kapacitetsbestämning”

Fler fotografier visar andra rum på Fysikum under 1900-talets första årtionde och det arbete som genomfördes där.

två kvinnor- sittande i ett laboratorium

”Kvadrantelektrometer och kikareförstoring”

I databasen Alvin finns även betydligt fler fotografier tagna av Arvid Odencrants, tagna i den svenska fjällvärlden, fotografier som idag finns på Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet. Se samtliga fotografier tagna av Arvid Odencrants.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ellen Claeson, fotograf i Uppsala

Föremål 147 av 400:
Porträttfoto taget av fotograf Ellen Claeson från 1900-talets första hälft

porträtt av Ellen ClaesonEn anonym kvinna med ett barn fotograferades någon gång under 1900-talets första hälft av fotografen Ellen Claeson (1878-1961), verksam i Uppsala med ateljé på Östra Ågatan 17 och  filial i Dannemora. I universitetsbiblioteket finns en del av hennes fotografier som kommit in på olika vägar till våra bildsamlingar, inte minst bland våra visitkortsfotografier. Här finns även ett porträtt på Ellen Claeson själv, taget på 1950-talet av fotograf Gunnar Sundgren.

Ida Norrby iförd doktorshatt hållande sitt doktorsdiplom

Ellen Claeson ägnade sig främst åt porträttfotografering, här har hushållspedagog Ida Norrby (1869-1934) blivit avporträtterad iförd doktorshatt och diplom, sannolikt i samband med att hon blev hedersdoktor i medicin vid Uppsala universitet 16 september år 1927.

Claesons logotyp med sina girlanger visar det tidiga 1900-talets stilideal, så även personerna som avporträtterats med hennes kamera. Se fler av hennes foton i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ellen Claesons fotografier

Ellen Claesons logotyp

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »