400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Föremål (Sida 1 av 8)

Silverbibeln – ett världsminne på Uppsala universitetsbibliotek

en uppslagen pärm av silver med en mängd dekor i relief, på framsidan en naken dam och på baksidan en vapenskäld
17 april, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 400 av 400:
Silverpärmarna till Codex argenteus, den främsta källan till det gotiska språket

Vi är framme vid det sista föremålet i denna kavalkad av föremål i och runt våra samlingar på Uppsala universitetsbibliotek. Ni är många som följt oss från start, och vi hoppas att ni nu fortsätter följa denna blogg, som kommer ledsaga er under bibliotekets jubileumsfirande under 2020 och 2021.

framsidan av pärmen med en naken dam som håller silverbibeln i ena handen, över henne ett par putti och en bevingad gestalt, samt Theoderik som sitter och skriver Silverbibeln på sin kammare
Silverpärmens framsida, utförd på uppdrag och donerad av
Magnus Gabriel De la Gardie 1669.

Silverbibeln drar som upptagen i UNESCO:s världsminnesregister en mängd turister till biblioteket varje år, och har därför ett eget rum i vår utställningssal på Carolina Rediviva. Handskriften har också en egen webbplats hos oss, där du kan läsa allt om denna handskrift och dess historia, betydelse och den forskning som skett omkring den under århundradena sedan 1669.

Välkomna att fira Uppsala universitetsbiblioteks första 400 år med oss! Vi ser fram emot nästa 400 år och vad dessa ska föra med sig för ett modernt universitetsbibliotek med stora fysiska kulturarvssamlingar och ett ännu större dagsaktuellt och digitalt utbud.

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson (genom Alvin)

Inplastningsmaskin i bokbinderiet

närbild på tangenter på maskinens överdel
2 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 385 av 400:
Baby-Pack-maskin från Italdibipack

I bokbinderiet finns som ni sett tidigare i bloggen en hel del maskiner från olika tider, alla fortfarande i bruk.

en maskin som ser ut som en utomhusgrill i blått med genomskinligt lock att fälla ned över ett vitt galler, till höger en stor rulle plast

Så även denna inplastningsmaskin, som genom sitt galler under huven gjuter in det föremål en vill plasta in.

Hur det går till kan du exempelvis se i detta filmklipp, där en snarlik maskin från samma leverantör demonstreras. Det finns naturligtvis även andra märken och fabrikat som säkert fungerar precis lika bra eller ännu bättre.

Text och bild: Helena Backman

För arbete på höjden i våra magasin

ett steg på en stege i närbild, på denna sitter en gul lapp med texten tillhör per-mag!
24 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 382 av 400:
Trästege i bokmagasin

För att bekvämt nå upp till översta hyllan i en del av våra magasin, och utan risk för att skada sig kunna lyfta upp och ned material, behövs en och annan stege strategiskt placerad. Denna trästege tycks ha flyttats från ett magasin till ett annat, då en påklistrad lapp anger att den tillhör ”periodika-magasin”, det vill säga en avdelning med tidskrifter, men idag står lutad mot en del av avdelningen Försäkringsväsen i kapslar i stort format.

en stege står lutad mot gaveln på en rad med bokhyllor, på gaveln sitter en skylt med texten Försäkringsv.

En del av våra bokmagasin är fulla med vackert inbundna böcker från handskriftstid och framåt, de flesta fullt synliga där de står på sina hyllrader. Andra magasinslokaler har hela avdelningar med intetsägande kapslar. Denna avdelning får räknas till de senare.

I bilden syns 18 hyllplan med identiska bruna papperskapslar med handskriven text på ryggarna, ordet Försäkr-väsen står överst på varje kapsel

Text och bild: Helena Backman

Kassabok från sekelskiftet 1900

logotypen för firman, med en press i mitten och medaljer omkring
11 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 376 av 400:
Kassabok såld hos firman Carl Sparrström i Uppsala, använd av Uppsala Läkareförening 1896-1803

en helsida reklam för Carl Sparrström, Uppsala, som har ett lager av kontorsböcker, papper och skrivmaterial
Första bladet i kassaboken visar var denna kontorsbok blivit införskaffad.

Carl Sparrman (1861-1903) övertog en redan existerande bokhandel i Uppsala den 13 september 1890 med adress Vaksalagatan 13. Efter Sparrmans död 1903 fortsatte hans änka att driva firman. Bokhandeln hade också en betydande pappershandel, och det är härifrån denna kassabok köpes in för att användas för Uppsala Läkareförenings inkomster och utgifter.

Etiketten på främre pärmen visar att kassaboken använts för Uppsala Läkareförenings räkenskaper kring sekelskiftet 1900.

På sidor med förtryckta linjer har en kassör nogsamt fyllt i alla utgifter för föreningen med vacker handstil. Stort som smått samsas bland utgifterna, såsom postporton och en ny porslinstratt till klosetten.

Denna kassabok har signum: U 2013 b i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

Daterad blankett

detalj från tryckt lånesedelsblankett
7 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 364 av 400:
Lånesedel från 1900-talets första decennium

Småtryck som använts som arbetsmaterial inom biblioteket har sällan överlevt genom tiderna, till skillnad från materialet ur övriga samlingar. Bland samlingarna har dock en kollega hittat en lånesedel som använts på universitetsbiblioteket mellan 1900 och 1909 – därefter har det förtryckta årtalet gjort att blanketten slutat vara användbar.

hela lånesedeln
Lånesedeln är förtryckt att fyllas i under 1900-talets första decennium.

Idag beställer vi fram tryckta böcker genom de digitaliserade katalogerna – antingen direkt i katalogen DISA eller genom de inskannade lapp- och kortkatalogerna, där du också kan beställa böcker direkt från de blad du tittar på, med hjälp av ditt lånekortsnummer. Här hittar du våra kataloger. Välkommen att låna fram material hos oss!

Text och bild: Helena Backman

Bokkartong från Hasse W. Tullberg

reklam för Hasse W. Tullbergs på insidan av en kartong
4 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 355 av 400:
Bokkartong tillverkad av Hasse W. Tullberg i Stockholm

Den som arbetar på bibliotek med några år på nacken känner nog igen denna typ av bokkartong, för förvaring av papper, småskrifter eller hela böcker. En särskild variant var utformad för lappkataloger och andra register. Idag anser vi nog att materialet i dessa kartonger inte är helt optimalt för förvaring under flera hundra år, men det tar tid att allt efter hand byta ut dem mot modernare kapslar.

Bokkartongen har formen av en bok med marmorerade snitt.

Hasse W. Tullberg (1844-1929) hade en bakgrund inom bokhandeln, och startade sedermera egen förlagsverksamhet. År 1888 flyttade han denna till Stockholm, och startade med tiden även boktryckeri och även denna kartongtillverkning. På 1920-tiden gav han sig även in i filmbranschen. Hans namn kommer leva länge kvar på Uppsala universitetsbibliotek, eftersom vi ofta har det för ögonen i våra magasin.

Text och bild: Helena Backman

Snittfärg från 1941 i bokbinderiet

närbild på en glasflaska där det runnit röd färg över pappersetiketten som lyder: snittfärg.
8 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 345 av 400: Röd snittfärg i bokbinderiet från 1941

Ibland hittar våra medarbetare saker i gömmorna som förmodligen helt enkelt glömts bort genom åren. Något som på avstånd ser ut som en blodig flaska visar sig innehålla röd snittfärg, det vill säga färg att måla boksnitt med. Etiketten är prydligt daterad ”21 juni 1941”. Vi kan anta att färgen var i ett betydligt mer flytande skick detta datum.

tre gamla glasflaskor på ett bord, samtliga innehållande rester av snittfärg

Flaskan med röd snittfärg är inhandlad hos firman Edvard Schneidler AB i Stockholm. Detta företag räknar sina rötter i det bokbinderi som den tyske bokbindaren Jost Schneidler startade i Stockholm 1673. Schneidler Grafiska arbetar idag fortfarande inom den grafiska branschen.

Text och bild: Helena Backman

Nyckel med spelkort

en nyckel på ett träbord, med ett halvt spelkort fastknutet, troligen spader tio
30 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 341 av 400:
Nyckel till skåp i ett av kabinetten i Leufstabiblioteket

I Leufstabiblioteket har vi hittat ett par spelkort ur en killelek inlagda som bokmärken i ett par volymer. För en tid sedan fick vi denna nyckel i vår hand, en nyckel till ett redan olåst skåp i ett av sidorummen i biblioteketsbyggnaden. Den etikett som knutits fast vid nyckeln är en bit återanvänt spelkort ur samma killelek.

Kille är ett kortspel som spelas med en något annorlunda kortlek än de vanliga spelkort vi använder idag. Spelet hade sin storhetstid i Sverige på 1750-talet. Kan det ha varit en person som tyckt om att spela kille som använt dessa kort i biblioteket? Eller kanske snarare någon som inte gillat att spela kille och därför kunnat använda korten på dessa sätt?

nyceln mot blå bakgrund med baksidan av spelkortet synligt

Detta lär vi inte få något svar på, men vi ser fram emot att se hur många killekort vi hittat då vi katalogiserat klart boksamlingen i Leufstabiblioteket. Läs mer om biblioteket och det pågående projektet på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Skärmaskin av det större formatet

en plakett med firmanamn och maskinnummer
23 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 338 av 400:
Västtysk skärmaskin i bokbinderiet

I bokbinderiet står en skärmaskin av det större formatet och väntar på att få en ny säkring och bli satt i arbete igen.

Skärmaskinens framsida med manöverpanel

Skärmaskinen är av fabrikatet Wohlenberg Werkzeugmaschinen, en firma som fortfarande tillverkar verkstadsmaskiner i Hannover. Firman grundades 1872 av fabrikanten Hermann Wohlenberg (1845-1906). Han hade lärt sig detta med att bygga maskiner av sin far som var låssmed, men även byggde enklare svarvar. Efter att ha studerat maskintillverkning i England, startade han 1872 sin svarvbyggarfirma i Hannover.

Skärmaskinens baksida

Vi får hoppas att denna trotjänare kommer fungera många år framöver och göra god tjänst i bokbinderiet.

Text och bild: Helena Backman

Ceremoniell murslev

den försilvrade mursleven jämte en hammare
18 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 336 av 400: Försilvrad murslev, använd av Karl XIV Johan vid Carolina-byggnadens grundläggande

Den 19 oktober 1819 lades – den symboliska – grundstenen för byggandet av Carolina-byggnaden uppe på Uppsalaåsen, ett stenkast från både domkyrkan och slottet, med utsikt över Uppsala och dess omgivningar.

Karl XIV Johan var den person som enligt samtida källor pekade ut platsen för uppförandet av Carolina-byggnaden, och den som formellt fick godkänna planritningarna. Så när första grundstenen skulle läggas under högtidliga former, var det även han som höll i den för tillfället tillverkade mursleven för att symboliskt lägga den första stenen för bygget.

i en monter ligger musrsleven och hammaren bredvid en vit modell i plast av Carolina-byggnaden, i bakgrunden planritnignarna från 1819

Sedan dess har Uppsala vuxit både till yta och invånarantal. Byggnaden, som från början låg lite vid sidan av stadens centrum, har nu alltmer hamnat i händelsernas mitt. Idag ligger Carolina Rediviva mitt emellan Universitetshuset, några decennier yngre än Carolina, och det nyuppförda Segerstedt-huset, alltså i hjärtat av det akademiska Uppsala.

Läs mer om hur det gick till då Karl XIV Johan lade grundstenen till Carolina-byggnaden.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg