400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Handskrifter (Sida 11 av 11)

Johann Samuel Pillings stambok

Föremål 5 av 400
Tysk stambok från 1720-talet

En stambok, eller album amicorum, är ett slags vänskapsalbum som var speciellt vanlig bland studenter i tysktalande länder och i Nordeuropa ändå fram till in på 1900-talet. I en liten bok med blanka blad lät man de personer som man träffade under sina bildningsresor skriva någon devis eller annan hälsning, ibland i form av en teckning eller målad bild.

En av alla de ca 150 stamböcker som finns på Uppsala universitetsbibliotek har tillhört den tyske studenten Johann Samuel Pilling. Förutom rena tillskrifter i text finns i denna även hälsningar i form av åtta illustrerade blad med olika motiv.

en målad bild på en man i en sjuksäng, med en orolig fru bredvid sig, och där en läkare står vid foten av sängen med en sked medicin

En gouache med motiv av en läkare som ska ge sin sängliggande patient en sked med medicin kan väl vara särskilt passande i en stambok tillhörande en läkarstudent. Till denna bild hör en tillskrift av studenten Johann Wilhelm Schmeiser, som enligt stamboken befann sig i Altenburg i december 1724. Att det är vinter även på bilden kan vi ana på de kala grenarna som vi ser genom fönstret bakom sin röda gardin.

Stamboken kan ses i sin helhet i digital form: Johann Samuel Pillings stambok

målad bild av en kerub som målar ett mansporträtt vid ett staffli

Ur Pillings stambok

Just nu pågår ett projekt där Uppsala universitetsbiblioteks stamböcker ska katalogiseras och digitaliseras för att göras fritt tillgängliga via kulturarvsportalen Alvin. Projektet leds av FD Daniel Solling, som inte bara katalogiserar själva stamböckerna, utan går igenom alla tillskrifter i respektive stambok – ett omfattande och tidskrävande arbete som kommer att komma forskare från många olika discipliner till godo.

Som en del av detta projekt utgavs även denna Johann Samuel Pillings stambok i tryckt form som kommenterad faksimil till Valborg 2016. Denna bok har samma format som originalet, vilket ger en speciell känsla av närhet till förlagan när man håller den i handen. Nu finns denna faksimil till försäljning i Carolinashoppen, universitetsbibliotekets egen butik i foajén på Carolina Rediviva.

Mer att läsa: UNT skrev en artikel om uppstarten av projektet 2014-11-19: 1500-talets Facebook blir digitalt

Text och bild: Helena Backman

Postväska med chiffer från 1700-talet

Föremål 3 av 400
Postväska med chiffer från 1700-talet

En grön postväska i läder med stadigt lås och synbara spår av en mängd lacksigill väcker nyfikenhet. Det vackra fodertyget med gyllene kungakronor visar att den varit använd i mer upphöjda sammanhang än en vanlig, enkel postväska – och dess innehåll tyder på att posten som den transporterat innehöll känsliga uppgifter.

bild på papper med handskriven text som ligger i väskan

Idag hamnar ibland politiker i blåsväder när de skickat sin e-post på oförsiktiga sätt och riskerat att läcka statshemligheter. Under 1700-talet var det heller inte ovanligt med postspionage, inte minst av brev som sändes över gränserna. Att post av statsmakten systematiskt lästes igenom är belagt redan från medeltidens Frankrike, och under 1700-talet var det ett spritt och välkänt bruk i stora delar av Europa. Diplomater och politiker som hade anledning att sända brev med känsligt innehåll mellan länder försökte därför skydda sina handlingar, bland annat med hjälp av chiffer som byttes ut med jämna mellanrum. Risken var dock ständigt överhängande att någon skulle lyckas dechiffrera texterna ändå, eller att någon inblandad person skulle sälja nycklarna för egen vinning.

foto av handskrivet papper med chiffernyckel

Den på universitetsbiblioteket bevarande postväskans innehåll har varit en hjälp till att chiffrera och dechiffrera texter. Här finns nycklar i form av tabeller och metallplattor med hål i, vars funktion kan ha haft något med att göra att läsa ut dolda meddelanden. Vi kan bara ana hur olämpligt det varit om dessa nycklar hamnat i orätta händer.

postväskan med en metallplatta med hål i ovanpå

Väskan med sitt innehåll finns idag i våra handskriftssamlingar med signum: F 474.

Mer att läsa om dåtidens postspioneri och hur det påverkade svenska diplomater och politiker finns att läsa i:
Behre, Göran, Postspionaget under 1700-talet, i: Scandia 2008, s. 292-319.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »