400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Handskrifter (Sida 3 av 11)

Åtskilliga avhandlingar i astronomi

Föremål 334 av 400:
Handskrift med avhandlingar i astronomi från 1600-talet

I ett grönfärgat pergamentband från 1600-talet i våra handskriftssamlingar finner vi sex nedskrivna texter i astronomi av okänd hand.

en text med en illustration i form av ett jordklot med en stad och ett fartyg på dess övre hälft

I en text med titel Quaestiones Astronomica in Sphraeram Ionnis de Sacrabosco, hittar vi de illustrationer som finns i detta inlägg. Den Sacrabosco som nämns är den engelske matematikern och astronomen Johannes de Sacrobosco (ca 1195-1256), eller – som han hette på sitt modersmål – John of Holywood. Hans lärobok Libellus de sphaera var den mest använda läroboken i astronomi som användes vid universiteten under hela medeltiden.

ett blad med snirklig skrift i svart bläck, med en röd illustration bestående av ringar och linjer i ett intrikat mönster

Denna skrift har signum: A 25
Du kan se och läsa hela handskriften i digital form här: Åtskilliga avhandlingar i astronomi.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

År 1477 i Uppsala och Cremona

Föremål 333 av 400:
Italiensk lista från 1477

Idag är Uppsala universitet ett år äldre – det är nämligen idag 542 år sedan universitetet startade sin undervisning just idag den 7 oktober. Läs mer om detta här: Grattis på födelsedagen…

En lista skriven med bläck på papper med snirkliga svårlästa bokstäver

Vad hände då på andra håll i världen år 1477? I Wallers autografsamling här på biblioteket hittar vi en lista på papper daterat 14 oktober 1477, troligen skrivet av den italienske statsmannen Francesco ”Cicco” Simonetta (1410-1480) och berör ett nytt sjukhusbygge i Cremona. Cicco Simonetta har annars främst gått till historien som kryptör.

Brevet har signum Waller Ms it-01048 i våra samlingar.
Du ser hela pergamentbrevet i högupplöst kopia här: List 1477-10-14

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Mattias Ternstedts nothandskrift

Föremål 326 av 400:
Nothandskrift med orgeltabulatur

En handskrift i våra stora musiksamlingar innehåller musik för orgel, nedtecknad i så kallad tabulatur i stället för noter, präntad mellan 1704 och 1728. På främre pärmens insida står ägarens namn, Possessor (det vill säga ägare) Mattias: Ternstedt.

Ett uppslag ur handskriften med orgeltabulatur.

Även för den som inte kan läsa tabulatur, eller ens är särskilt musikaliskt lagd, finns spännande småsaker att se mellan sidorna i denna handskrift. Avskiljande tecken har på sina ställen broderats ut till hus och torn, och även några små människor hittar vi mitt i notraderna.

En liten person i klänning och toppig frisyr eller huvudbonad mitt i musiken.

Musikhandskriften har signum: Imhs 410
Du kan se hela häftet i digital form här: Mattias Ternstedts nothandskrift.

Är det två små kyrkotorn eller en grind som slutpunkt för ett stycke?

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Menaion för september

Föremål 323 av 400:
Liturgisk handbok för den östortodoxa kyrkan från 1400-talet

Bland handskriftssamlingarna finns denna menaion, en liturgisk handbok, för september månad, präntad på klassisk grekiska. En komplett menaion består av tolv delar, en för varje månad, och används i den ortodoxa liturgin. Månaden september inleder det östortodoxa kyrkoåret.

en sida med text präntad på grekiska i svart och rött bläck, med små markeringar i vänstra marginalen
En sida ur handskriften med en blomliknande utsmyckning som markering i vänstra marginalen.

Den här handboken är präntad på papper i Kosinitza i Grekland år 1441. Den är bunden i ett så kallat bysantinsk bokband, på ett sätt som skiljer sig från hur böckerna i stora delar av övriga Europa bands vid samma tid. Mer om just denna volyms band kan du läsa i databasen Manuscripta.se.

Handskriften har signum: Gr. 74

Hela denna handskrift hittar du i högupplöst kopia: Gr. 74 – Menaion for september

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tack från Francesco Torti till Isaac Newton

Föremål 318 av 400:
Tackbrev för inval i the Royal Society från Francesco Torti till Isaac Newton

I Wallers autografsamling, en fantastisk samling av autografer och handskrifter efter kända personligheter genom historien, finner vi detta brev daterat 31 juli 1716 från den italienske läkaren Francesco Torti (1658-1741) till Isaac Newton (1642-1727). I prydlig handstil tackar Torti för invalet till the Royal Society. Han skrevs in som medlem året därpå. Brevet är skrivet på latin, som var det internationellt gemensamma språket i den akademiska världen vid denna tid.

ett pappersark med sirligt skriven text
Första sidan i Tortis brev.

Torti var professor i medicin vid universitetet i Modena, och är idag främst känd för sina vetenskapliga rön kring botemedel mot malaria. Han var den förste att systematiskt studera de botande egenskaperna hos sydamerikanska trädet Cinchona – även känt som Kinaträd – vars bark innehåller det verksamma ämnet kinin.

Malaria är fortfarande mycket utbredd allvarlig och ofta dödlig sjukdom i tropikerna. Flera globala projekt pågår för att försöka utplåna sjukdomen en gång för alla. Just nu står hoppet till bland annat ett protein funnet hos sjögurkor, som visat sig döda malariaparasiter av olika slag. Utan värdparasiter kan inte malarian fortsätta spridas. Vi får hoppas att de vetenskapsmän som fortsätter i Tortis anda lyckas med sin föresats.

Se hela brevet i digital kopia i Alvin: Letter Pridie Cal. Augusti 1716 (1716-07-31), Modena

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dagboksnoteringar från 5 juli 1847

Föremål 312 av 400:
Dagboksnoteringar av Anders Cederström från 1800-talets mitt

Att läsa någons efterlämnade dagboksanteckningar är att komma personen nära inpå livet. Även kortfattade notiser säger något om hur vardag och speciella händelser kunde se ut.

I våra handskriftssamlingar finns ett antal dagböcker från tiden 1839-1855, som inlämnats som gåva till biblioteket. Donatorn har angett att dessa dagböcker skrivits av riksdagsmannen Anders Cederström (1805-1885), boende på herrgården Beatelund på Ingarö.

svårläst handskriven text på ett vitt ark
Dagboksanteckningar för perioden 2 till 8 juli 1847, den allra sista sidan i just denna volym.

Noteringen för dagens datum, den 5 juli, visar oss att någon ”målade i rummen” och att linet bearbetades. Kanske det inte var just Cederström personligen som gjorde själva arbetet, men han översåg nog detta som varande godsägare på Beatelund.

Denna och andra dagböcker samt annat efterlämnat material efter Anders Cederström finner du förtecknat samt i digitala kopior i Alvin: Anders Cederström – Dagböcker med mera.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Silverbibeln ställs ut igen

Föremål 308 av 400:
Silverbibeln, Codex argenteus, strax på plats i utställningssalen igen

Idag den 14 juni 2019 kl. 14:30 är det invigning av den nyrenoverade utställningssalen på Carolina Rediviva, dit du är hjärtligt välkommen. Med tal och musik öppnas portarna till den nya, efterlängtade utställningen.

I utställningssalen finner du Silverbibeln i eget litet rum, där du kan se exempel på dess purpurfärgade pergamentblad med text i guld och silver.

silverbibelns silverpärmar, i bakgrunden silverbibelns purpurfärgade blad
Silverbibeln med sina pärmar i den gamla utställningen

Silverbibeln, Codex argenteus, är vår kanske allra största skatt, eftersom den är den främsta källan till vad vi vet om det utdöda språket gotiska. Här kan du läsa mer om handskriften, dess historia och senare utgivningar av texten, samt bläddra i en digital kopia: Silverbibeln.

Magnus Gabriel De la Gardie skänkte Silverbibeln tillsammans med ytterligare skrifter till Uppsala universitet 1669. Eftersom det är 350-årsjubileum av denna donation i år, kommer du kunna se en mindre utställning just om dessa gåvor.

Hoppas se er på invigningen – kom annars förbi en annan dag och botanisera bland våra utställda skatter!

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

Kejserlig bibel från 1000-talet

Föremål 301 av 400:
Kejsarbibeln, Codex Caesareus, en handskrift från ca 1050

Under två år har utställningssalen renoverats och bytt plats i Carolina Rediviva. Snart står allt klart igen, och utställningen invigs den 14 juni kl. 14.30. Här kommer visas exempel ur våra omfattande samlingar, både gamla favoriter och nya objekt, allt för att visa på bred och djup ur de äldre specialsamlingarna.

två män med guldglorior sitter på en tron på ett podium, vid deras fötter står ytterligare en man, de ör alla klädda i romerska togir och bakgrunden består helt av bladguld, vilket gör att hela bilden lyser

Vissa handskrifter och böcker är självklara att visa upp, eftersom de efterfrågas av både forskare och turister. Dit hör Kejsarbibeln, Codex Caesareus, som innehåller de fyra evangelierna, handskrivna och illustrerade med fantastiska målningar på 1000-talet. Läs mer om handskriften: Kejsarbibeln.

Handskriften har signum C 93 i vår handskriftssamling.

ett blad mönstrat i purpurrött och guld med snirkliga bokstäver och dekorativa mönster

Vissa blad skiner av guld och starka färger, trots att handskriften är närmare 1000 år gammal.

Du kan se hela Kejsarbibeln i digital kopia: C 93 – Codex Caesareus
Mer material kring arbetet med bibeln och en utgiven faksimil av skriften finns också i samlingarna : Material rörande Kejsarbibeln.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dansmusik från tiden runt sekelskiftet 1800

Föremål 289 av 400:
Samling av danser upptecknade runt sekelskiftet 1800

en sida med noter under rubriken Clas på Hörnet

Bland våra omfattande samlingar av musik i handskrift och tryck finner vi en samling handskrivna, nedtecknade danser från 1790-talet och in på 1800-talet. Förmodligen har dessa nedtecknats i Kalmar län och består till större delen av lösa blad, förutom en del sammanbundna menuetter och polonäser. Redan några av styckenas titlar ger associationer till trevliga sällskapsdanser: Fjäsken i SjönödLe Plaisir du SoirFödelsedagen och L’Asemble des Graces, med många andra titlar i samma stil.

handskriven text med dansbeskrivning

Förutom den nedtecknade musiken finns här också enstaka dansbeskrivningar till några av styckena. Kanske du ändå behöver vara invigd i grunderna för 1700-talets danser för att kunna följa dessa beskrivningar?

Nedteckningar av detta slag är ett rikt källmaterial till tidens musikliv och sällskapsliv, från en tid före ljudinspelningar, radio och tv.

Samlingen har skänkts till biblioteket av biblioteksamanuens Erik Marklund och har signum: Instr.mus. i hs. 125
Hela samlingen finner du här i digital form: Samling med danser upptecknade i Kalmar län?

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski, German astronomer and head of observatory 22nd April 1835
Svensk version av detta blogginlägg

The letter is addressed to an unnamed Geheimer Ober-Regierungs-Rath. Boguslawski reveals that the previous night, the night between the 20th and 21st April 1835, he had discovered a comet in the southern constellation Crater ’the Cup’. The comet is moving towards the star Regulus in the northern constellation Leo.  Boguslawski thinks it looks as though the comet will turn back in the direction of the sun and will be in a favourable position for observations within the next few months. He is writing the letter to thank the anonymous addressee for making this discovery possible, maybe by contributing financially to the observatory which had then been able to buy the telescope that Boguslawski used.

Astronomy belongs to the first disciplines studied in Europe. The subject was one of the seven free arts with, on the one hand arithmetic, geometry and music, and, on the other, rhetoric, dialectics and grammar. The celestial bodies – stars and planets – were thought to reflect or indeed influence life on earth. The sudden appearance of the comets, or ”hairy stars” from the Greek word meaning the long-haired one, naturally caused special interest. In folklore comets were seen as harbingers of doom or omens of war, illness or crop failure. Aristoteles thought them to be atmospheric evaporation and this belief was strongly held throughout the Middle Ages. Attempts to measure the distance of comets from the earth began in the 15th century. The Danish astronomer Tycho Brahe (1546-1601) found by observering the large comet in 1577 that comets were celestial bodies and that their orbits must be beyond the moon’s orbit, i.e. that their distance from the earth must be greater that the distance between the moon and the earth.

Research in the 17th and 18th centuries tried to find and improve methods for calculating the orbits of comets. The English astronomer Edmund Halley (1656-1742) discovered in 1705 that comets returned periodically. The comet that he predicted would return in 1758 very rightly did so and was subsequently named after him.

The composition, the density of the materia forming the head of a comet and the various kinds of tails became the object of study during the 19th century. It was discovered that the spectrum of the tail diverged from that of the head which was partly consistent with the sun’s since it derived from reflected sunlight. The Italian astronomer Giovannis Schiaparellis (1835-1910) discovered a relationship between meteor showers and comets in 1866. In connexion with this, large amounts of microscopic grains were found in the comets and it was also possible to conclude the presence of various gases.

At the beginning of the 20th century it was established  that all comets appeared to belong to our solar system. This led among other things to the theory of a reservoir of comets which was formulated in 1950 and called Oort’s comet clouds (after the Dutch astronomer Jan Hendrik Oort, 1900-1992), and to the American astronomer Fred Whipple’s (1906-2004) model of the core of the comet as a ”dirty snowball” formed by ice and dust. Today it is believed that comets come from the colder parts at the periphery of our solar system and that they consist of the remains of the first celestial bodies in the planetary system which means that the original materia of our solar system is preserved in the comets. Therefore it is possible that they can have contributed the substances of which our oceans and atmosphere is made.

Boguslawski’s contribution to the research into comets places him in the tradition of the 18th century, despite his discovery having been made in 1835. The letter above is concerned with observing comets, calculating their orbits and periodicity. In order to be able to examine the matter of comets, Boguslawski would have needed photographic equipment to which he had no access.

Shelfmark: Waller Ms de-00418
The letter in digital form: Letter 1835-04-22, Wroclaw

Transcription

Hochwohlgeborener Herr,
Hochzuverehrender Herr Geheimer Ober-Regierungs-Rath,

Wenn ich heute es mir zur Pflicht mache, Eur. Hochwohlgeboren unterthänigst zu berichten, daß ich das Glück gehabt habe, in der Nacht vom 20. zum 21. April einen neuen telescopischen Kometen im Sternbilde des Becher zu entdecken, und darüber in dieser Nacht durch fortgesetzte Beobachtungen völlige Gewißheit zu erlangen, so geschieht dies nicht ohne das tiefe Gefühl der Dankbarkeit, daß ich durch Eur. Hochwohlgeboren die Mittel dazu in die Hand bekommen habe.
Der Komet geht auf den Regulus zu, und wie es scheint rückläufig zur Sonne. Dann würde ihm die Erde nach einem Paar Monaten wieder noch vortheilhafter begegnen.

Mit hochachtungsvollen dankbaren

Eur. Hochwohlgeboren
unterthänigster Diener
v. Boguslawski

Breslau
d. 22. April 1835

Palm Heinrich Ludwig von Boguslawski

Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski or Palon Heinrich Ludwig Pruß von Boguslawsky, (1789-1851) was a Polish/German professor of astronomy and head of the observatory in Breslau. He had contact with the astronomer Johann Elert Bode (1747-1826), who was the head of the observatory in Berlin and who had published the first important star atlas. The two of them met at the Prussian Military Academy in Berlin in 1811-1812, when Boguslawski did his military service. Boguslawski was an artillery officer in the Prussian army in the war of liberation against Napoleon after which he resigned and settled on the family estate outside Breslau. He became the curator of the observatory in Breslau in 1831 and was appointed an honorary professor at the university there in 1836.

Boguslawski discovered a comet in 1835 and calculated its course. For this he was awarded the first gold comet medal and the comet was named after him. He describes this discovery in the letter shown above. He also made valuable observations and calculations of Biela’s, Encke’s and Halley’s comets, published articles in astronomy journals and participated in the publication of the journal Uranus during the years 1842-51.

  • Ouranos, synchronistisch geordnete Ephemeride aller Himmelserscheinungen (Breslau: Grass, Barth & Co. Verl., 1832-)
  • Uranus, oder tägliche für Jedermann fatliche Übersicht aller Himmelserscheinungen (Glogau: Flemming, 1845-)

Text and transcription: Hanna Östholm
Image: Uppsala University Library (Alvin)

This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »