400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Handskrifter (Sida 6 av 11)

Färgsprakande stambok

Föremål 222 av 400:
Johann Gastels rikligt illustrerade stambok från tiden 1591-1616

Genom det projekt som katalogiserat och digitaliserat universitetsbibliotekets stamböcker under de senaste åren finns detta rikligt illustrerade exemplar nu tillgängligt i digital form. Johann Gastel, född i Augsburg, hade med sig denna stambok på bildningsresa i Europa. Han var senare verksam som läkare. I sin stambok har han samlat en mängd tillskrifter, ofta med vackert målade familjevapen, men även en och annan karikatyr eller annan illustration.

ett uppslag med vapensköld och kvinna i röd klänning

På vänster sida vapensköld, och på höger sida en dam med hornfrisyr och solfjäder i handen.

Här finns tillskrifter från personer i städer som Augsburg, Dillingen, Konstantinopel, Padua, Venedig, Florens, Rom, Genua, Passau, Salzburg och Ferrara. Här finns även ett antal studier av dräkter, målade i gouache, som ger oss en bild av modet i Italien kring sekelskiftet 1600.

på vänster sida en ung man och på höger sida en vapenskäld i orange och svart

På vänster sida en ung man med blomma i handen, till vänster en vapensköld.

Stamboken har signum: Y 55
Du kan se samtliga blad i denna stambok här: Johann Gastels Stammbuch

Mer om denna stambok kan du läsa här: Davidsson, Åke, 1981, ”Stamboken. Poesialbumets och gästbokens föregångare”, Ett urval ur Carolina Redivivas samlingar. (Uppsala universitetsbiblioteks utställningskataloger, 9). Uppsala. S. 21f.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskriftsvolym med sydd kant

Föremål 221 av 400:
Linköpingsmissale från ca 1500 med stygn i kanten

Att bokband kan se mycket olika ut har nog framgått både i denna blogg och i universitetsbibliotekets instagram @uppsalaunilib_treasures.

Denna inbindning i skinn har blivit fodrad med papper och fått en rar sydd kant i blågrönt garn. Vid något tillfälle har sannolikt dess ursprungliga band blivit utbytt och ersatt med detta.

detalj från insidan, där man ser den gröna sydda kanten överst på fodringen av papper på insidan av bandet

Denna handskriftsvolym innehåller Missale Lincopense, det vill säga Linköpings stifts mässhandbok. Texten är präntad på papper,  och som synes har delar blivit överklistrade med annan text. Kanske är det misstag som rättats på detta sätt?

text har blivit överklistrad med ny text på en papperslapp

Troligen har denna handskrift tillhört Vadstena kloster, innan dess bibliotek konfiskerades vid reformationen. Böckerna därifrån finns därför idag i Uppsala universitetsbibliotek.

bokens rygg där det syns att dess lägg sytts in med grova stygn

Mässhandboken har signum C 427 i våra handskriftssamlingar.
Här kan du bläddra i hela volymen i digital form: C 427 – Missale Lincopense

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskrift med välutnyttjade sidor

Föremål 219 av 400:

Denna handskrift med verk från 1300- och 1400-talen innehåller en mängd olika texter, präntade av olika händer.Här finns längre och kortare texter med religiöst innehåll, men även en del inom medicin. En del av texterna är på latin, andra på medeltida svenska. Boken har en gång funnits på klostret i Vadstena.

Innehållet är skrivet på papper, men här finns också en del 1200-talstext på pergament i början av boken, pergament som egentligen utgör del av bindningen. Ett av dessa pergamentblad har ett olyckligt veck mitt över sidan, och skrivaren har gjort sitt bästa för att till fullo använda den yta denna har att skriva på.

närbild på några krokiga rader präntade i en handskrift

Precis som när det gäller tryckta böcker är det svårt att få in kompletteringar i efterhand. Här får en skrivare ta marginalen till hjälp.

en sida ur handskriften där någon skrivit utmed kanten på pappret på höjden vid sidan om resten av texten

Liksom många av våra medeltida västerländska handskrifter har denna volym blivit digitaliserad i sin helhet. Du kan därför hitta den i databasen Alvin, med bokband och allt. Se hela handskriften här: C 22 – Böner, uppbyggliga och asketiska texter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Handskrift med drolerier från 1400-talets slut

Föremål 213 av 400:
Nederländsk tidebok från slutet av 1400-talet

I handskriftssamlingarna finns en vacker tidebok från Nederländerna, möjligen Utrecht, från sent 1400-tal. En tidebok är en bönbok för hela året, ofta avsett för privat bruk. Sådana tideböcker för privat bruk är ofta rikt illustrerade. Förutom helsidesillustrationer finns även små detaljer i utsmyckade marginaler. Sådana här slingrande ornament kallas för drolerier.

en liten fågel

En liten fågel spatserar i en marginal

en fågel i en marginal

En fågel med blått huvud sitter uppflugen på en blomma

en fågel i rött och gult i en marginal

En liten gul och röd papegojliknande fågel på en gren

En helsidesillustration föreställer helgonet Sankta Gertrud av Nivelles, som levde i Belgien på 600-talet. I händerna håller hon en uppslagen bok – kanske en egen tidebok?

en abedissa med en uppslagen bok i händerna

Hela verket ser du här i digital form: C 512 – Tidebok
Signum i handskriftssamlingarna: C 512

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Etiopisk handskrift från 1400-talet

Föremål 196 av 400:
Johannes uppenbarelse med mera på fornetiopiska i handskrift från 1400-talet

En mycket vacker handskrift på fornetiopiska, ge’ez, finns sedan början av 1700-talet på Uppsala universitetsbibliotek. Handskriften förvärvades till universitet av studenten från Uppsala, sedermera ärkebiskopen, Henric Benzelius (1689-1758) på plats i Kairo. Henric Benzelius var då i slutet av en flera år lång studieresa, under vilken han bland annat tillfångatogs vid kalabaliken i Bender, tjänstgjorde som legationspredikant i Konstantinopel och besökte Arabien, förutom besökte en rad europeiska länder.

första sidan i volymen, sidan med text i rött och svart

Handskriften är präntad på pergament på 1400-talet och troligen senare bunden i ett europeiskt skinnband. Hela handskriften finns i högupplöst digital kopia: Revelation of St. John; Maṣḥafa ḥasāb; Passion prayer

detalj från sista sidan ab första avsnittet i boken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Levin Olbers stambok

Föremål 192 av 400:
En av Levin Olbers båda stamböcker i Uppsala universitetsbibliotek

Här på Uppsala universitetsbibliotek finns två stamböcker efter domprosten i Skara Levin Olbers (1767-1824). I den som visas här har han samlat tillskrifter från kvinnor som han mött i olika sammanhang, på resor och vid besök.

Tillskrift av Greta och Helena Ferelius i Skövde 1790

Här finns exempelvis en tillskrift av Greta och Maria Christina Ferelius i Skövde, daterad den 28 oktober 1790. Föga anande nog Levin vid detta tillfälle att han och Maria Christina skulle gifta sig tio år senare, i Levin Olbers andra gifte.

På sidorna i denna stambok finner vid tillskrifter gjorda på så varierande orter som Hedåker, Skara, Stockholm, Uppsala, Berlin, Skövde, Kungälv, Göteborg, Greifswald, Skepplanda, Köpenhamn, Leiden, Münster och Göttingen. Du kan se alla sidor här: Pour les dames – Levin Olbers stambok

Den andra stamboken innehåller tillskrifter från män, från lika varierande platser. Denna kan du bläddra i här: L.O. – Levin Olbers stambok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)-

Säves Gotländska samlingar

Föremål 190 av 400:
Handskrift med upptecknade folkminnen från Gotland av Pehr Arvid Säve

Redan tidigare i bloggen har vi nämnt den gotländske kulturhistorikern och konstnären Pehr Arvid Säve ((1811-1887), då som upphovsman till en stor samling avbildningar från Gotland: Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder.

Här på universitetsbiblioteket har vi även sex handskrivna volymer i folioformat med hans noterade folkminnen insamlade på Gotland under senare delen av 1800-talen. Dessa volymer utgör en stor lokalhistorisk och etnografisk skatt i text och bild.

Här finns bland annat en mängd nedtecknade sägner och sagor, såsom här noteringar om kämpar och kämpe-jungfrur, det vill säga jättar. Där har Säve nedtecknat att jättarna på Gotland – precis som på fastlandet – troddes ha kastat stenblock mot kyrkor, då de irriterats av kyrkklockornas ringande.

handskrivna rader om kämpar och kämpar-jungfrur av Säves hand

Nedtecknad sägen av Säves hand med kommentarer i marginalen

Där textbeskrivningar inte räcker till har Säve skissat bilder med stor detaljrikedom. Här har han avbildat ett föremål som sannolikt från början varit en schackpjäs och hört till en större uppsättning pjäser, men som kommit på avvägar och hamnat i skomakarskrået i Visbys ägo.

tecknad avbildning av en kung ur ett schackspel, sittande på en tron med krona på huvudet

En schackpjäs enligt notering tillhörig Skomakareämbetet i Visby.

Inventeringar av detta slag är av enormt folkminneshistoriskt värde. Nu finns samtliga sex volymer i digitala kopior, fritt tillgängliga för forskning eller – för den historiskt och etnografiskt intresserade – ren nöjesläsning: Gotländska samlingar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Babylonisk kilskrift på lertavla

Föremål 182 av 400:
Kilskriftstavla daterad år 515 f.Kr.

En av våra äldsta texter i universitetsbiblioteket är denna lertavla med kilskrift. Denna tavla är skriven på akkadiska och anger hur mycket lön i silver som betalats ut till två olika vävare och är daterad den 23:e dagen i månaden Ajjar under det sjunde året av konung Dareios I:s regeringstid, vilket i vår tideräkning motsvarar 515 f.Kr.

foto på en fyrkantid lertavla med inpressade kilskriftstecken

Lertavlans baksida

Denna lertavla kunde ses i den utställningssal som just nu är stängd för renovering på Carolina Rediviva. Denna, och andra föremål ur denna utställning, kan du se och läsa om i digital form: Digitala Expo Rediviva

Själva utställningslokalen kan du se här: Utställningslokalen på Carolina Rediviva före renoveringen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskrift från Riga

Föremål 175 av 400:
Teckning i handskrift från Riga

På första bladet i en pappershandskrift från 1500- eller 1600-talet finns en teckning i brunt, rött och gult som visar en biskop eller annan patriark med följe. Denne man välsignar en annan man, som fallit på knä framför honom. På bröstet har den knäfallande mannen ett kors. På sidans undre del ser vi två fåglar och ett kungligt lejon, där lejonet är placerat rakt under mannen med kors på bröstet.

teckning i rött och gult av fåglar och ett lejon

Handskriftens första textsida har överskriften: Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren… och innehåller en historisk text om Livland. Handskriften innehåller ytterligare två texter,  Chronicka unde uthsettinge der Hermeisters in Lifflande van 1235 respektive Johan Sanders Mantissa.

en handskriven sida med variant av tysk text

Noteringar på ett försättsblad visar att denna handskrift ägts av en Michaelis Braueri i Riga 1645, och senare tillhört hovrådet C. G. Warmholtz, innan den hittat in i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar på 1800-talet.

Omslaget består av återanvänt medeltida pergament med noter och text i svart, blått och rött.

bild på främre pärmen, en smutsad medeltida handskrift med bokstäver i svart, blått och rött

Signum för handskriften är: H 131
Hela handskriften finns i digital form fritt tillgänglig på nätet:  H 131 – Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Snurrbara skivor i pergamenthandskrift

Föremål 172 av 400:
Handskrift på pergament med snurrbara skivor från 1400-talet

I en handskrift, som en gång funnits i biblioteket på Vadstena kloster, finns flera uppslag med en mängd snurrbara skivor, så kallade volveller. På volvellerna finns präntade ord i svart och rött. Nog blir man nyfiken på vad det är för något som framställs på detta sätt.

ett uppslag med fyra volveller

Denna handskrift på pergament innehåller texter av filosofen och teologen från Mallorca Raimundus Lullus (1235-ca 1315/1316). Efter att ha levt ett vanligt familjeliv upp till 30 års ålder, drabbades han av religiösa uppenbarelser. Efter att ha inträtt i Franciskanorden började han studera och blev efter nio år doktor vid universitetet i Paris. Efter detta började han missionera, och reste under resten av sitt liv runt i Europa, Asien och Afrika. Trots att han var missionär influerades han av sufismen, vilket satt spår i de texter som finns efter honom.en sida med text i rött och svart jämte en sida med en tom volvell

En av hans idéer vad den att vi genom att kombinera tankeelement skulle kunna påvisa en princip för sanning, som kunde bevisa Guds existens och kristendomens riktighet. Kombinationsmöjligheterna för dessa bevis tecknade han som cirklar, diagram och träddiagram, för att påvisa sambanden mellan all världens kunskap.

Att som i denna handskrift använda volveller tycks alltså vara ett pedagogiskt grepp för att förklara dessa samband på ett visuellt mer lättbegripligt sätt.

en liten skada mellan två volveller har blivit hopsydd

Liksom i tidigare pergamenthandskrifter i denna blogg kan vi se hur även skadade pergamentblad använts till handskriften, eftersom pergamentmaterialet varit alltför värdefullt för att kasseras vid småskador. Dessa små lagningar har ibland sina alldeles egna skönhet, som en rand på tvärs över textraderna.

närbild på textsida med en lagning tvärs över sidan

Handskriften har signum: C 51

Denna handskrift ingår i den samling med västerländska handskrifter som just nu digitaliseras., och finns nu fritt tillgänglig på nätet: Raimundus Lullus.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »