400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Handskrifter (Sida 9 av 11)

Kinesisk medicin i vacker handskrift

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman

Ett svårhanterligt släktträd

Föremål 73 av 400:
Stort hoprullat släktträd över folkungar förr och nu

I handskriftssamlingarna finns en del material som inte är så lätt att hantera på egen hand. I en stor kapsel för rullar förvaras sju hoprullade handskrivna släktträd, vissa i fragmentariskt skick, uppfodrade på tjockare papper.

två anställda öppnar en sort kapsel för rullar

Med flera personers hjälp kan dessa släktträd rullas ut i Kart- och bildläsesalen, där det finns bord stort nog att titta på materialet. Med hjälp av tyngder kan man få rullarna att ligga någorlunda plana för läsning.

ett utrullat släktträd ligger utbrett på ett bord, med tre personer omkring bordet

En av dessa rullar är ett släktträd över personer in i modern tid med efternamnet Unge, vilka man kan följa bakåt i tiden. Överskriften visar att de härleds från folkungarnas släkt. En annan rulle börjar underifrån, med den sägesomspunne Folke Filbyter och Bertrunda, som enligt en källa på 1400-talet skulle ha levt under det sena 1000-talet och varit ursprunget till bland annat folkungarna. Om Folke och Bertrunda verkligen funnits på riktigt är dock osäkert.

närbild på inskrifterna om Folke Filbyter med fru

Men här finns även många korta historier om andra personer i släktträdet, både kvinnor och män, som på olika sätt utmärkt sig, som här en Helena på 1100-talet, en kvinna som lyfts fram för sin tapperhet.

inskrifter om en Johan och en Helena på 1100-talet

Sådant här material är intressant att titta på, även om det kanske säger mer om den historiesyn som rådde vid den tid då det tillkom än ger några verkliga, historiska fakta.

Text och bild: Helena Backman

Horoskop för Martin Luther

Föremål 65 av 400:
Födelsehoroskop för Martin Luther

I år 2017 firas reformationsjubileum med anledning av att Martin Luther spikade upp sina teser på Slottskyrkans dörr i Wittenberg för 500 år sedan. På Universitetsbiblioteket har vi någonting annorlunda med koppling till Martin Luther, nämligen hans födelsehoroskop. Detta, och ett femtiotal andra, födelsehoroskop i handskrift finns inbundet i slutet av en i övrigt mycket sällsynt astronomisk bok från 1549 i översättning från arabiska: Abū ’Alī al-Hajjāt De judiciis nativatum liber unus, antehac non editus.

titelbladet till verket

Volymen ingår i Wallersamlingen med signum: Waller 11992

Uppslag med Luthers horoskop

Martin Luthers födelsehoroskop

Fler uppslag ur volymen visar horoskop för andra kända personer från Martin Luthers tid.

uppslag med fler handskrivna horoskop

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Italienskt doktorsdiplom

Föremål 64 av 400:
Italienskt doktorsdiplom på pergament

Medicinskt doktorsdiplom från Padua, 3 december 1618, på pergament. Utfärdat till den tyske läkaren Johann Rave (1578-1621) och bland andra signerat av Santorino Santorino (1561-1636), professor i medicin i Padua och en av Galileos nära vänner.

detalj från diplomet som visar en pågående obduktion

Detalj från nederkant på uppslagen sida ovan

Diplomet ingår i Wallersamlingarna och har signum: Waller Ms it-01196

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Äldsta brevet på svenska språket

Föremål 62 av 400:
Det äldsta bevarade originalbrevet på svenska språket

För en tid sedan kunde ni här i bloggen läsa om den äldsta boken tryckt på svenska språket. I våra samlingar finns även det äldsta bevarade  brevet skrivet på svenska språket. De tidigare originalbrev som finns bevarade av svenska skrivare är präntade på latin, som ju var kyrkans och de skriftlärdes språk även här i Sverige.

Detta äldsta brev är – som så ofta är fallet med de brev som bevarats långa tider – ett juridisk dokument: ett pantbrev utfärdat för Ingrid Magnusdotter år 1330. Om detta brev och mycket annat kan ni läsa mer om i vår tillfälliga digitala utställning Digitala Expo Rediviva. Utställningen innehåller smakprov ur utställningen Expo Rediviva på Carolina Rediviva, som nu är stängd för ombyggnad under 2017/2018.

närbild på vaxsigillen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Torkad fisk i autografsamling

Föremål 61 av 400:
Monterad, torkad fisk i Wallers autografsamling

Fisken är ursprungligen fångad utanför Teneriffa av den franske naturforskaren Michel Adanson (1727-1806). I 21-årsåldern (1748) begav han sig iväg på en expedition till Gambia och Senegal för att studera fauna och flora i dessa länder. Fisken har troligen fångats in under denna resa.

fisken monterad på sitt papper, liggande på sitt omslag

Här kan du se en högupplöst digital version av denna fisk.

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Johannete Ravenelles tidebok

Föremål 51 av 400:
Tidebok från Frankrike

I samlingarna finns en mycket vacker liten tidebok, präntad och illuminerad i Paris runt sekelskiftet 1400, för Johannete Ravenelle. Här i hittar vi flera vackra illuminationer som passar julens högtider.

tre vise män överlämnar sina gåvor till maria och jesusbarnet

De tre vise männen överlämnar sina gåvor

Handskriften innehåller illuminationer utförda i gouache och bladguld. Guldramen kring motivet i mitten mäter endast ca 6 x 5 cm, vilket visar på en stor konstnärlig skicklighet som ligger bakom dessa illustrationer. Kring denna ram löper ytterligare dekorativa rankor och här och där ett och annat fantasimonster.

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Tideboken har signum: C 517e

Ytterligare en bild ur tideboken kan du se i Kulturarvets nya instagram: @uppsalaunilib_treasures

Läs mer om tideboken: Joannete Ravenelles tidebok

ett monster ur en marginal

Med detta inlägg önskar 400-bloggen sina följare och läsare en God Jul 2016!

Text och bild: Helena Backman

Korantext från 1000-talet

Föremål 49 av 400:
Korantext från 1000-talet

ett uppslag med text ur koranen

Handskrift innehållande senare delen av Koranen. Handskriften är ovanlig såtillvida att den härrör från den västra delen av det arabiska väldet, skriven i Spanien och i Nordafrika.

ett uppslag med vackert rombiskt mönster i rött och blått

Handskriften innehåller vackra dekorativa inslag

Dateringen är Jumādā I, A.H. 483, d.v.s. 1090 enligt vår tideräkning. Den svenske samlaren och orientalisten Jacob Jonas Björnståhl (1731-1779) köpte handskriften i Rom den 6 juni 1771.

ett uppslag medvackra detaljer i rött bläck i marginalerna och längst ned på sidan

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

 

Thomas Gillesons musikhandskrift

Föremål 43 av 400
Fransk musikhandskrift från 1500-talet

Universitetsbiblioteket har enorma samlingar kulturarvsmaterial, och det är därför inte konstigt att man inte alltid är helt säker på hur saker och ting hittat in samlingarna, särskilt inte om detta hänt tidigt i bibliotekets snart 400-åriga historia.

ägarinskrift på främre pärmens insida

Ägarinskrift på främre pärmens insida

Ett sådant föremål är en handskrift med noter  och tabulatur som blivit daterad till 1500-talet. Enligt inskrifter på både främre och bakre pärmarnas insida har denna volym tillhört prästen Thomas Gilleson i Troyes i nordöstra Frankrike, verksam någon gång under just detta sekel. Den nedtecknade musiken består främst av vokalmusik med ursprung i Frankrike, såsom mässor, motetter och chansons, samt lutmusik.

uppslag med noter

Vokalmusik

Vokalmusiken är nedtecknad med noter. Tabulaturen är nedtecknad på det sättet att ett stycke ofta börjar längst upp på vänstra sidan av ett uppslag, medan det börjar ett annat stycke från nedre delen av den högra sidan – man behövde alltså vända på volymen upp och ned för att läsa och spela detta.

ett uppslag med tabulatur

Ett uppslag med tabulatur

Hela handskriften kan du se i Alvin, där du även hittar dess innehållsförteckning: [Missale, Collectiones]

Handskriften har signum: Vok. mus. i hs. 76b

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Den legendariska Olavssagan

Föremål 39 av 400
Handskrift med Olav den heliges saga

Detta är ett sista gästinlägg skrivet av Tobias Lehtola, praktikant vid Kulturarvsavdelningen under oktober 2016:

Universitetsbiblioteket har en hel del nordiska handskrifter bevarade i sina samlingar. En av dem är den enda hittills kända handskriften som innehåller ”Den legendariska Olavssagan”, en berättelse om den norske kungen Olav II Haraldsson, i sin livstid känd som Olav den digre (vilket kan betyda både den store och den tjocke), för eftervärlden känd som Olav den helige, Norges nationalhelgon.

Olav Haraldsson föddes cirka år 993, som son till Harald Grenske, och räknade sina anor till Harald Hårfagre, den förste kungen över ett enat Norge.  Olav den helige skall ha varit Haralds sonsons sonson. Olav var viking i sina unga år och härjade i Östersjöområdet och även i England. Han lär ha blivit döpt i Rouen i Normandie någon gång vintern 1013/1014. Kort tid senare återvände han till Norge och blev hyllad som kung av Norge omkring år 1015, vilket gjorde slut på danskarnas femtonåriga överhöghet över Norge. Kung Olav fortsatte arbetet med att ena Norges stormän under sig, och lät kristna Norge på samma brutala sätt som föregångaren Olav Tryggvasson gjorde. Han hamnade i konflikt med den danske kungen Knut den store som gjorde anspråk på överhöghet över Norge.  Genom giftermål allierade han sig med kung Anund Jakob av Sverige, då han gifte sig med dennes syster. Men kung Knut lyckades år 1028 fördriva kung Olav från Norge. När denne återkom två år senare för att med svenskt stöd försöka återta sin krona, stupade han i slaget vid Stiklestad i Tröndelag den 29:e juli 1030.

Efter hans död ryktades det om under som skett runt hans kvarlevor. Det uppkom snabbt ett helgonrykte kring honom, och hans grav i Nidarosdomen i Trondheim blev Nordens främsta vallfartsort. Han blev Nordens första nationalhelgon, dyrkad som helgon över hela Norden, och blev bland annat Östersjöresenärernas skyddspatron.

I Sverige stod Olavskulten högt under medeltiden. I Uppsala finns en gata och en bro uppkallad efter honom. Olav den helige är Uppsala domkyrkas skyddspatron vid sidan av Erik den helige, och en sentida staty över Olav den helige har placerats i studentbostadskvarteret Triangeln. Olav den helige finns på altartavlor, helgonskåp och som staty runt om i Sverige, och många kyrkor har uppkallats efter honom.

Övre delen av första sidan i handskriften, en mycket nött och sliten sida

Den slitna första sidan i handskriften

Det finns flera skildringar kring den norske helgonkungen. Den mest kända medeltida framställningen om Olav den heliges liv, Olavssagan, skrevs av den isländske skalden Snorre Sturlasson, och utgör huvuddelen av hans historieverk Heimskringla.

Mindre känd är ”Den legendariska Olavssagan”, som är känt enbart genom denna handskrift. Denna Olavssaga har drag av helgonlegender, det finns till exempel historier om att under skedde kring Olav redan i hans barndom, krigaren framstår som ett dygdemönster, han skulle ha burit tagelskjorta i hemlighet och undvikit att strida på söndagar.

Det är inte helt klarlagt om denna Olavssaga satts samman på Island eller i Norge. Handskriftens språk tyder dock på att den skrivits i trakterna av Trondheim, och brukar dateras till mitten av 1200-talet.  På 1500-talet bands handskriften samman med en ofullständig lagbok på pergament  från 1300-talet, en lagbok som bland annat innehåller kung Magnus Lagaböters lagbok, i en version som endast användes i mellersta Norge. Lagboken har kompletterats med en ny avskrift på tolv blad av papper av de saknade delarna av lagboken.

I början av 1600-talet ägdes handskriften av prästen Hans Olafsson i Bodö. Den övergick omkring år 1630 till den danske boksamlaren Stephanus Johannis Stephanius boksamling. När Stephanius dog, såldes boken tillsammans med andra böcker till den svenske greve Magnus Gabriel de la Gardie, som donerade handskriften till Uppsala Universitetsbibliotek 1669.

ett uppslag ur handskriften med svart text ioch initialer i rött och svart

Ett uppslag ur handskriften

Handskriften är inbunden i ett mörkbrunt skinnband och försett med spännen. Frampärmen pryds av Magnus Gabriel de la Gardies vapensköld. Handskriften består av 115 blad, varav 98 pergamentblad och 17 tilläggsblad av papper. Språket är fornisländska, skriven i en gotisk stil, initialbokstäverna har målats i rött eller blått.  Handskriften har först tre försättsblad. Därefter följer 69 blad, varav 57 av pergament och de tolv sista av papper, innehållande den norska lagboken, och de kommande pergamentbladen, det vill säga blad 70-110, utgör Olav den heliges saga. I slutet finns ytterligare två eftersättsblad av papper.

Handskriften har signum De la Gardie 8. Den finns fram till årsskiftet 2016/2017 att beskåda i Universitetsbibliotekets utställning Expo Rediviva på Carolina Rediviva. Den finns också digitaliserad i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, och där finns möjlighet att närmare granska innehållet: DG 8 – Olav den heliges saga / Norsk lagbok.

Text: Tobias Lehtola
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

« Äldre inlägg Nyare inlägg »