Med anledning av Nobeldagen och Nobelpriset 2020 uppmärksammas hedersdoktorn vid Uppsala universitet Selma Lagerlöf, som blev den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur år 1909.
Kategori: UUB400
Drottning Lovisa Ulrika 300 år
Som en del av universitetsbibliotekets pågående 400-årsjubileum deltog Uppsala universitetsbibliotek under ett digitalt firande av drottning Lovisa Ulrikas 300-årsdag i arrangemang av Livrustkammaren med medverkande från en mängd kulturarvsinstitutioner i Sverige.
I en streamad visning den 21 juli lyfte besökskoordinator Annika Windahl Pontén och bibliotekarie Helena Backman fram material i universitetsbibliotekets samlingar med anknytning till Lovisa Ulrikas naturaliesamlingar, och därmed även till Carl von Linné.
Du som missade detta tillfälle kan se en inspelning av visningen här:
Lovisa Ulrikas naturaliesamling
Text: Helena Backman
Bild: Anna Leclèr
Sedan 1986 är Lövstabruks äldre boksamling i Uppsala universitetsbiblioteks ägo, en samling som till stor del står kvar i sin ursprungliga biblioteksbyggnad från 1750-talets slut. Nu har interiören i biblioteket fått ett välbehövligt lyft – en tidigare blå färg på väggarna bakom böckerna har nu ersatts med den ursprungliga rosa. Avskavd förgyllning har bättrats på med bladguld, vilket ger väggarna en ny glans.
Charles De Geer (1720-1778) lät uppföra den nuvarande biblioteksbyggnaden, ritad av den arkitekten Jean Eric Rehn, i slutet av 1750-talet. Boksamlingen som här fick sin plats byggdes upp av släkten De Geer under 1700-talet och in på början av 1800-talet, och har sedan dess fått stå kvar. Vid universitetsbibliotekets övertagande av samlingarna flyttades emellertid handskrifter, musikalier och ekonomiskt värdefulla böcker in till Carolina Rediviva i Uppsala för att förvaras under säkrare former.
Läs mer om samlingarna och biblioteket: Leufstasamlingarna.
Måleriarbetet kunde naturligtvis inte utföras med de ca 8400 volymerna kvar i byggnaden. I våras evakuerades därför samtliga böcker till en närbelägen lokal av personal från universitetsbiblioteket. Hela 250 flyttkartonger gick åt.
Efter midsommar stod biblioteket klart, och nu genomfördes under tre mycket heta dagar det digra arbetet med att återställa samtliga böcker. Med tungan rätt i mun skulle varje volym sorteras tillbaka till samma plats där den stod före renoveringen.
Då alla böcker åter hittat upp till sina platser, städades och dammades biblioteket under överinseende av bokbindarna Roger och Adam. Bibliotekets båda glober, som skyddats under renoveringen, ställdes åter på plats.
Tillsammans med guldtrycket på bokryggarna ger de förbättrade förgyllningarna på hyllorna ytterligare glans till biblioteket.
Oskar Westerstrand, Sofie Kraft, Adam Larsson, Peter Sjökvist, Helena Backman och Roger Johansson, samtliga från Uppsala universitetsbibliotek.
Text: Helena Backman
Foto: Helena Backman och Floriane Clerc
Edit: Texten har justerats något 29 juli 2020.
Under vårt jubileum uppmärksammar vi våra samlingar som byggts upp under 400 år. Fortfarande förvärvar vi material till biblioteket som är betydligt mer än 400 år gammalt. Här berättar bibliotekarie Anna Fredriksson om ett sådant nytt inköp:
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats från Stockholms auktionsverk till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas de lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Sådana fragment finns i omlopp hos auktionsfirmorna lite nu och då. De kan ha funnits hos samlare en lång tid innan de kommit dit.
Varför är det bara enstaka sidor, kanske någon undrar – handlar det om sidor utskurna ur något biblioteks samlingar?
Vi utgår från att det inte är så, utan att fragmenten kommit i omlopp på helt laglig väg. Det finns fortfarande medeltida handskrifter världen över som ägs av privatpersoner. Eftersom de är ägare till handskriften kan de juridiskt sett göra som de vill med dem, till och med sälja enstaka sidor om de så önskar.
Fragmenten kan också ha skiljts från sitt sammanhang redan under medeltiden eller i tidigmodern tid. I samband med reformationen slaktades stora mängder böcker som hörde till den katolska gudstjänsten, eftersom man ville återanvända det dyra pergamentet.
Just de gudstjänstfragment vi köpt tycks inte ha utsatts för den typen av behandling. Däremot är det tydligt att de äldsta av fragmenten i gruppen, troligen från 1200- eller kanske 1300-talet, har återanvänts som spegelblad, en typ av fodring på insidan av pärmarna, i en yngre volym.
I det här fallet är det troligt att bladen tagits bort i samband med en renovering av det yngre bokbandet. Långt in i vår tid kunde man av bokbindare köpa sådant kasserat material, före detta pärmfyllnader och ryggstycken och hela pärmöverdrag som egentligen var återanvända pergamenthandskrifter.
En del menar att man ska vara försiktig med att köpa fragment och därmed kanske bidra till att volymer slaktas. Anledningen till att UUB gick in och köpte dessa fragment var att det i ”paketet” fanns ett fragment som har anknytning till den heliga Birgitta. Fragmentet, som är ett par blad ur birgittasystrarnas liturgiska bok Cantus sororum, ”Systrarnas sång”, kan vara skrivet i eller ha ägts av det medeltida Vadstena kloster. Då UUB sedan tidigare har en stor del av klostrets forna boksamling (en annan del finns i KB), tyckte vi det var lämpligt att ”ta hem” detta fragment i förskingringen. Köpet stämdes också av med KB.
Cantus sororum är en veckoserie av liturgiska sånger till jungfru Maria, och den sjöngs av birgittinklostrens nunnor. I sin helhet innehåller Cantus sororum ca 200 sånger och en stor mängd texter och böner för läsning under loppet av en vecka, under dagens sju tideböner (kortare gudstjänster spridda över dagen).
Men även de andra fragmenten är intressanta på sina sätt. De handskriftsblad som en gång varit spegelblad kan vara från så lång tid tillbaka som 1200-talet och uppvisar en skrifttyp som vi inte har så många exempel på i våra samlingar. En påskrift visar att den volym spegelbladen en gång suttit på, tillhörde Knowsley library. Den nyfikne är välkommen att lista ut var den volymen går att finna idag!
Längst ner till höger på första sidan kan man dock läsa:
Nam magistratus superiores aut pari imperio nullomodo possunt cogi
(”Ty ämbetsmän som är överställda eller på samma nivå (dvs, som en själv) kan på intet sätt tvingas” (dvs, att göra en viss sak).
Texten på bladen är ur ett juridiskt verk som var väldigt flitigt använt i Europa under senantiken, medeltiden och även senare, nämligen Justinianus’ Pandectae (av grekiskans pandectes ”som täcker allt”), också kallad Digesta. De utgör en reviderad sammanfattning av de texter i romersk rätt som fanns tillgängliga under senantiken. Tillsammans med andra texter sammanställda på order av Justinianus I (östromersk kejsare) bildade den Corpus Iuris Civilis, en textsamling som spelat en oerhört stor roll för utvecklingen av de europeiska rättssystemen.
och bladen är ur bok 4.
Corpus Iuris Civilis tillhör juridikens kanon och en tryckt utgåva, inklusive Pandectae / Digesta, står följaktligen i Carolinas referensbibliotek på Oe(u).
Länkar till fragmenten i Alvin:
Hymner och böner:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-351013
Missale:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-351022
Cantus sororum:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-351018
Pandectae:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-351023
Text: Anna Fredriksson
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin) samt Helena Backman
Nu börjar vårt jubileumsfirande, som kommer att pågå under 2020 och 2021.
Vi börjar med att bjuda på en guidad visning bakom kulisserna på Carolina Rediviva, vår äldsta biblioteksbyggnad fortfarande i bruk. Våra kunniga guider Annika Windahl Pontén och Krister Östlund visar er runt i Boksalen på denna filmade kringvandring:
Boksalen – en guidad visning
Besök vår jubileumssida https://ub.uu.se/uub400 under 2020 och 2021, och fortsätt följa oss här i bloggen!
Text: Helena Backman