400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1400-talet (Sida 1 av 3)

Silverstiftsteckning från 1400-talets början

detalj från teckningen med ett mans och ett kvinnohuvud, bägge bär huvudbonader och tittar bort från varandra
29 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 384:
Teckning från bröderna Limbourgs verkstad i Geldern, Nederländerna.

Bland våra mest kända konstverk i bildsamlingarna här på universitetsbiblioteket finns en liten teckning föreställande ett sällskap i vackra kläder. Utförd med silverstift på ett för detta ändamål preparerat papper har de tidigare grå linjerna oxiderat, och därför framstår de idag som bruna.

Två par står vända mot varandra, en man till höger sträcker fram en flöjt mot det andra paret.

Från antiken och framåt var det vanligt att använda bly eller silverstift som teckningsredskap. Dessa pennor ersattes så småningom av skurna grafitpennor. De grafitpennor som går under namnet blyertspennor, alltså de som vi använder idag, uppfanns först i slutet av 1700-talet, och tog snabbt upp konkurrensen med de mer otympliga fjäderpennorna.

Du ser silverstiftsteckningen i utställningssalen på Carolina Rediviva, och i digital kopia här: Hovfolk från Geldern.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gammalt tryck i yngre dräkt

sista sidan i trycket samt eftersätsbladet där man ser något som ser ut som en handskriven prislista
27 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 383 av 400:
Tryck från tidigt 1500-tal med inbindning och inkapsling från senare tidevarv

I våra samlingar av inkunabler, det vill säga tryck från tiden före 1501, finner vi här på universitetsbiblioteket ett exemplar av De complexu partium orationis av italienaren Niccolò Angeli, tryckt i Florens i 1500-talets början. Eftersom året är okänt står boken uppställd här, eftersom den möjligen kan vara tryckt 1500, och i så fall räknas till inkunablerna.

Titelsidan och försättsbladet i volymen, på titelsidan inskrift av en tidigare ägare
På titelsidan ser vi spår av en tidigare ägare, i form av texten
” Insigne Hieronymi Nicolai de Barya”

Niccolò Angeli, eller Nicolaus Angelius, levde mellan 1448 och 1529, och boken trycktes alltså under hans livstid. Men om vi ser vad som inramar detta tryck, kan vi se spår från fler tidevarv. Själva pärmarna består av återanvänt pergament med snudd på helt utplånad text.

försättsbladet i boken är full med italiensk handskrift med datumet 31 oktober 1764.

Mest i iögonfallande är försätts- och eftersättsbladen av makulatur med handskriven text på italienska. Datumet 31 oktober 1764 ger en fingervisning om att boken blivit inbunden under senare delen av 1700-talet.

Och i modern tid har hela volymen fått en nytillverkad kapsel klädd i blått klot. Många tidslager omgärdar detta tidiga tryck – vem vet vad som kommer att tillkomma under nästa 500 år?

En kornblå kapsel klädd i blått tyg med en kant av gult papper

Boken har signum: Ink. 35b.972 8:o
Text och bild: Helena Backman

Donerad arabisk handskrift

inskrift av Johan Gabriel Sparwenfeld som säger att boken förvärvats i Madird 1690
21 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 381 av 400:
Arabisk handskrift från 1400-talet donerad av Johan Gabriel Sparwenfeld

Då diplomaten och lingvisten Johan Gabriel Sparwenfeld (1650-1727) var ute på sina resor införskaffade han böcker, både handskrifter och tryckta, till sitt bibliotek. Detta donerades senare till Uppsala universitetsbibliotek.

Första sidan in handskriften.

Bland de donerade handskrifterna finner vi detta vackra exemplar av Mashāriq al-anwār al-nabawīyah fī ṣiḥāḥ al-akhbār al-muṣṭafawīyah av al-Ḥasan ibn Muḥammad Ṣaghānī (1181-1252). Handskriften är präntad i mitten av 1400-talet.

Ett av de sista sidorna i volymen.

Enligt en inskrift av Sparwenfeld själv på pärmens insida, införskaffade han denna i Madrid i maj månad 1690.

Se hela handskriften i digital kopia: Mashāriq al-anwār al-nabawīyah fī ṣiḥāḥ al-akhbār al-muṣṭafawīyah

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

År 1477 i Uppsala och Cremona

detalj från lista där man ser dateringen 14 oktober 1477
7 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 333 av 400:
Italiensk lista från 1477

Idag är Uppsala universitet ett år äldre – det är nämligen idag 542 år sedan universitetet startade sin undervisning just idag den 7 oktober. Läs mer om detta här: Grattis på födelsedagen…

En lista skriven med bläck på papper med snirkliga svårlästa bokstäver

Vad hände då på andra håll i världen år 1477? I Wallers autografsamling här på biblioteket hittar vi en lista på papper daterat 14 oktober 1477, troligen skrivet av den italienske statsmannen Francesco ”Cicco” Simonetta (1410-1480) och berör ett nytt sjukhusbygge i Cremona. Cicco Simonetta har annars främst gått till historien som kryptör.

Brevet har signum Waller Ms it-01048 i våra samlingar.
Du ser hela pergamentbrevet i högupplöst kopia här: List 1477-10-14

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Menaion för september

en röd bård med ett kors överst, målat i rött på bokens första sida
3 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 323 av 400:
Liturgisk handbok för den östortodoxa kyrkan från 1400-talet

Bland handskriftssamlingarna finns denna menaion, en liturgisk handbok, för september månad, präntad på klassisk grekiska. En komplett menaion består av tolv delar, en för varje månad, och används i den ortodoxa liturgin. Månaden september inleder det östortodoxa kyrkoåret.

en sida med text präntad på grekiska i svart och rött bläck, med små markeringar i vänstra marginalen
En sida ur handskriften med en blomliknande utsmyckning som markering i vänstra marginalen.

Den här handboken är präntad på papper i Kosinitza i Grekland år 1441. Den är bunden i ett så kallat bysantinsk bokband, på ett sätt som skiljer sig från hur böckerna i stora delar av övriga Europa bands vid samma tid. Mer om just denna volyms band kan du läsa i databasen Manuscripta.se.

Handskriften har signum: Gr. 74

Hela denna handskrift hittar du i högupplöst kopia: Gr. 74 – Menaion for september

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Lossnade medeltida bokbandsdelar

närbild på ljusbruna lädersnören på ett kuvert
20 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 261 av 400:
Lossade remmar från medeltida handskrift

När det gäller våra specialsamlingar är det inte bara innehållet i en bok eller text som är viktig. Material som använts som underlag och skrift, liksom eventuell inbindning och utsmyckning är också viktiga. Dessa kan ge oss ledtrådar till vad materialet har för ursprung i tid och rum, och hur vägen in i våra samlingar sett ut där andra spår inte riktigt räcker till.

ljusbruna läderremmar på ett kuvert som ligger på en röd bakgrund

Så när exempelvis delar av ett bokband från en handskrift trillat av, och det inte finns tid att konservera det, vad har man då gjort? Eftersom vi befinner oss på ett bibliotek där vi vill ha ordning på saker och ting, så har sådant hamnat i en låda med uppmärkning var delen kommer ifrån. Här finner vi någon typ av remmar som lossnat från en medeltida handskrift med signum C 428. Handskriften med denna uppställning innehåller Ordinarius Lincopensis från 1400-talet, en bok som innehåller föreskrifter för hur gudstjänsten skulle firas i Linköpings stift vid tiden.

etikett från låda som med texten Spännen, remmar o.d. från handskrifter

Lådan med dessa kuvert är tydligt uppmärkt och förvaras i samma magasin där de  medeltida handskrifterna finns.

Text och bild: Helena Backman

”Io. Grolierii et amicorum.”

närbild på devisen på grolierbandets nedre kant
22 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 253 av 400:
Ett Grolierband omslutande en inkunabel från 1498.

Den franske adelsmannen Jean Grolier de Sevèries (1479-1565) var en stor boksamlare. Böckerna i hans bibliotek lät han binda in i Lyon i mycket vackra band med karaktäristisk, geometrisk dekor i guldtryck. Längst ned på böckerna stämplades också hans exlibris, lydande ”Io. Grolierii et amicorum” i guld, en fras som kan översättas med ”Tillhör Jean Grolier och hans vänner”.

ett brunt skinnband med geometrisk dekor i guldtryck

Här har vi ett exempel på det sådant Grolierband. På pärmens framsida finns titel på boken. Bandet omsluter en utgåva av Giovanni Nannis Auctores vetustissimi, tryckt av Silber i Rom år 1498. Förutom spår av slitage på pärmarnas utsidor är både bokband och tryck i ett utmärkt skick. Idag förvaras bandet i en specialgjord kapsel, så att inte pärmarna ska riskera att utsättas för mer slitage.

Groliers bibliotek skingrades 1675, och böcker från detta finns idag spridda på bibliotek runt om i världen – och här är alltså ett exemplar på Uppsala universitetsbibliotek.
Denna bok har signum: Ink. 31.150 fol. min.
Här finner du bokbandet avfotograferat i högupplöst version: Grolierband

Text och bild: Helena Backman

ryggen på grolierbandet med guldtryck på

Pergamentbrev daterat 14 november 1413

14 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 251 av 400:
Pantbrev på pergament från början av 1400-talet

För precis 605 å sedan, daterades detta brev, som idag finns i universitetsbibliotekets samlingar. Detta pantbrev är skrivet på tidig svenska. Det är inte lätt att läsa den medeltida skrivstilen, om du inte studerat paleografi eller forskat i sådana dokument, så att du fått upp en viss vana. En summering av brevet lyder: ”Karl i ’Hielgstada’ (Gällstad?) pantförskriver till Arvid Jonsson sin gård i Staby i Rystads sn, Åkerbo hd.”

första raderna i brevet i närbild

På bilden ovan: Alla the thetta bref høra hella se helsar jak Carl i Hielgstadhom æuerdheleca meth warom Herra. Kennes jak oppenbarlica meth thesso mino nerwaranda opno brefue mik hafua pantsat skælicom manne Awidh (!) Jonsson min gardh i Stafby, som er siexstan spanna afgeld, liggiande …

Brevet har signum: Pergamentsbrev av den 14 november 1413
Hela brevet kan du se i högupplöst version här, där du även finner en renskrivning av brevet: Pergamentsbrev av den 14 november 1413

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Avtecknat träsnitt i den äldsta boken på svenska språket

detalj från det tecknade titelbladet med små djävlar som väger en människas själ
1 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 238 av 400:
Avtecknat saknat träsnitt i den äldsta boken tryck på svenska språket

Den första bok som trycktes på det svenska språket har den ålderdomligt stavade titeln Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, det vill säga Jean Gersons bok Av djävulens frestelse. Boken översattes från franskan av Ericus Nicolai och trycktes i Stockholm av boktryckaren Johannes Smedh 1495. Vårt exemplar saknar det träsnitt som prydde titelbladet. Detta har vid ett senare tillfälle blivit ersatt av en avtecknad och färglagd version.

kristus över en scen från helvetet med små jävlar

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:67

Samma motiv har dock använts i flera böcker, och vi kan därför jämföra avteckningen med trycket i en annan översatt bok av Jean Gerson, denna gång Ars moriendi, tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1514.

träsnitt medkristus över en scen från helvetet

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:56

Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse har hyllsignum: Sv. Rar. 10:67, och du finner den även i digital kopia här: Jean Gerson Av djävulens frestelse

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Rund kapsel för pergamentrulle

den röda kapseln hålls upp med en hand, i bakgrunden ligger rullen på en grön yta
10 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 232 av 400:
Liten röd kapsel med guldtryck för pergamentrulle

I den Nordinska samlingen här på universitetsbiblioteket finns en liten rund kapsel. Denna behållare är utformad som en tub i papp, klädd med rödfärgat skinn och med dekor och titel tryckt i guld, precis som på en inbunden bok. Detta passar bra, eftersom den är till för förvaringen av en handskrift.

den första biten av pergamentrullen utrullad

Denna kapsel är tillverkad för en pergamentrulle från senare delen av 1400-talet, en rulle som utrullad är hela 138 cm lång, men endast 10,5 cm bred. Den prydliga texten är tydligt präntad. Lilla Rimkrönikan skildrar Sveriges historia, och vi kan bara ana hur många som läst denna genom de ytterligare dryga 500 åren som gått sedan dess nedtecknande.

på insidan av den öppnade kapseln- syns marmorerat papper

Själva kapsel är dock av ett ca 200-300 år yngre datum. På insidan är kapseln fodrad med grönt samt kammarmorerat papper.

Pergamentrullen med sin kapsel har signum: Nordin 725

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg