400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1400-talet (Sida 3 av 3)

Portolankarta från 1400-talets andra hälft

25 september, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 130 av 400:
Portolankarta från 1400-talets andra hälft

Dagens föremål är en handmålad karta på pergament över Medelhavet, Svarta havet och den europeiska västkusten upp mot de brittiska öarna. Med kartans hjälp kan du ta dig sjövägen från Kairo till Dublin. Kartan är en så kallad portolan, vilket kommer från det italienska ordet portolano som betyder hamn. Namnen på hamnarna runt kustlinjerna ligger tätt, skrivna i rött eller brunt bläck.

Portolaner var något av en föregångare till dagens sjökort. Just denna karta har måtten 64 x 105 cm, hanterlig att ha ,med på resa.  Detta sätt att mäta och avbilda fungerar endast för så här relativt små ytor – för kartor för navigation över de stora världshaven ställer jordens rundning till det, och det kräver andra lösningar för en fungerande projektion.

hela den handritade portrolankartan, som visar konturerna av medelhavet, utmärkt med kompassriktningar och namnen på hamnarna utsatt

Kartan i sin helhet sträcker sig från Brittiska öarna i väst till Svarta havet i öst

närbild på brittiska öarna

Brittiska öarna i närbild

Kartan hittar du i högupplöst version i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Portolankarta

Signum för portolankartan: KoB E 13

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medeltida tygtryck på bokband

ett bokband med vita fågelfigurer mot svart botten
C 94b
15 juni, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 101 av 400:
Bokband från 1430-talet med tryck på skinn

I bibliotekets handskriftssamlingar finns en bibelhandskrift i två delar som kommit hit som krigsbyte från domkapitlets bibliotek i Frombork ( Frauenburg) i Polen. Handskrifterna i dessa är utförda 1434 och 1436, och banden tycks vara samtida med sitt innehåll. De har signaturerna C 94a respektive C 94b. Mönstren på dessa båda bokband är inte identiska, men utförda med samma teknik – tryckta i svart färg på vitt pergament. Mönstrets figurer lyser i vitt, så det är alltså bakgrundens svärta som tryckts. Bokbeslag av ben skyddar ytan på bokbanden mot slitage.

detalj från ett av banden, ett liggande lejon

Detalj från C 94a

Mönstret på C 94b har en förlaga – en italiensk brokad i silver och rött från 1300-talets andra hälft, som har hittats i Skeppsås kyrka i Östergötland. Små variationer visar dock att det inte är exakt kopierat, möjligen kan det i så fall varit kopierad på fri hand efter originalet.

detalj av bokbandet med ett mönster av fåglar

Detalj från C 94b

Det finns en del importerade tygtryck från medeltiden bevarade i Sverige, men bokband med tygtrycksliknande mönster är sällsynta. Här har vi två exempel som verkligen lyser i ögonen bland de oftast mer dämpade banden i våra samlingar.

hela framsidan av pärmen på en av handskrifterna

C 94a

Mer att läsa om dessa bokband finns i:
Ingegerd Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverige, Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1942, s. 82-85.

Text och bild: Helena Backman

 

 

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

detalj från en teckning av två manshuvuden i profil som tittar på varandra
12 juni, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 100 av 400:
Föreläsningsanteckningar från 1480-talet

I en volym i Universitetsbibliotekets samlingar finns de äldsta föreläsningsanteckningar som kan knytas till universitetet, nedtecknade på 1480-talet.

detalj från volymens första sida

Ägaren till denna volym har skrivit sitt namn på försättsbladet. Han hette Olaus Johannis (Olle Johansson) Guto, och som tillägget efter namnet anger kom han från Gotland. Efter studier i Uppsala blev han senare munk i Vadstena, dit han tog med sig denna volym. Därifrån har den så småningom återvänt till Uppsala. Handskriften som är nedtecknad på latin innehåller bland annat tankar av Aristoteles, och omfattar totalt 304 handskrivna blad, varav Olaus Johannis har skrivit de flesta.

närbild på medeltida namnteckning

Åtminstone två andra händer har också antecknat i volymen. Mest iögonfallande är dock den förklarande teckning som enligt notering tycks nedpräntad av en Olaus Thorstani (Olle Torstensson).  Bilden föreställer Aristoteles och Albertus Magnus i samspråk och visar var i kroppen olika själsförmögenheter sitter enligt medeltidens läroplan.

hel sida med två män i profil vända mot varandra med förklarande texter omkring

Dessa anteckningar har signum: C 599.

Hela volymen finns att läsa och se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: C 599 – Aristoteles. Petrus Olavi

Mer finns att läsa i: Piltz, Anders (red.), Studium Upsalense: specimens of the oldest lecture notes taken in the mediaeval University of Uppsala, Univ., Uppsala, 1977.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Den första boken tryckt på svenska språket

detalj från första kapitlet i boken
2 januari, 2017 / / 3 kommentarer

Föremål 53 av 400:
Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, tryckt 1495.

Föremålet i årets första blogginlägg är något som också varit det första i sitt slag, nämligen den första tryckta boken på det svenska språket. Denna bok, med titeln Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse trycktes av Johannes Smedh i Stockholm år 1495. Redan tidigare hade böcker på latin tryckts i Sverige, likaså ett enstaka på svenska, men detta var den första boken som även vände sig till en större, icke latinkunnig publik.

bild på bokens kolofon med uppgift om tryckare

Boken innehåller en text av Jean Gerson (1363-1429), ursprungligen skriven på latin i översättning av Ericus Nicolai. Trycket består av 26 blad, men ett första träsnitt i boken saknas och är ersatt med en handritad kopia.

den handritade kopian av det saknade träsnittet

Vad vi vet finns detta tryck endast bevarat här på Uppsala universitetsbibliotek. Här kan du se och läsa hela texten: Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Johannete Ravenelles tidebok

illumination ur handskrift föreställande madonnan med jesusbarnet li linda, allt i starka färger och mycket guld
22 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 51 av 400:
Tidebok från Frankrike

I samlingarna finns en mycket vacker liten tidebok, präntad och illuminerad i Paris runt sekelskiftet 1400, för Johannete Ravenelle. Här i hittar vi flera vackra illuminationer som passar julens högtider.

tre vise män överlämnar sina gåvor till maria och jesusbarnet

De tre vise männen överlämnar sina gåvor

Handskriften innehåller illuminationer utförda i gouache och bladguld. Guldramen kring motivet i mitten mäter endast ca 6 x 5 cm, vilket visar på en stor konstnärlig skicklighet som ligger bakom dessa illustrationer. Kring denna ram löper ytterligare dekorativa rankor och här och där ett och annat fantasimonster.

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Tideboken har signum: C 517e

Ytterligare en bild ur tideboken kan du se i Kulturarvets nya instagram: @uppsalaunilib_treasures

Läs mer om tideboken: Joannete Ravenelles tidebok

ett monster ur en marginal

Med detta inlägg önskar 400-bloggen sina följare och läsare en God Jul 2016!

Text och bild: Helena Backman

Aldustryck med korrigeringar

foto på ett uppslag i en bok tryckt med grekiska bokstäver i svart och rött. På högra sidan en ram i träsnitt runt texten.
18 juli, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 6 av 400
Ett tryck av Aldus Manutius med hans egenhändiga korrigeringar

Aldus Manutius (född 1449 eller 1450, död 1515) är en av de mest kända boktryckarna genom tiderna. Han verkade som boktryckare i Venedig från 1490-talet fram till sin död 1515, och är känd för sina vackra boktryck, tryck i det mindre oktavformatet, introduceringen av semikolon på det sätt vi använder det idag, med mera. Boktryckarmärket i form av en delfin som slingrar sig runt ett ankare har återanvänts i modern tid. Hans utgivning bestod huvudsakligen av klassiska antika verk på latin och grekiska.

Aldus hade många anställda i sitt boktryckeri, men korrigeringar i tryckta böcker av hans egen hand förekommer, vilket visar på hans närhet till verksamheten. Bokhistorikern  Geri Della Rocca de Candal, Oxford University, har uppmärksammat oss på att det med största säkerhet är Aldus själv som här fyllt i en saknad rad i denna utgivning av Psaltaren på grekiska, Psaltērion, tryckt i rött och svart mellan 1496 och 1498.

Foto av övre delen av en boksida tryckt med grekiska bokstäver. Över översta raden finns en tillagd handskriven rad på grekiska.

Med anledning av 500-årsminnet av Aldus Manutius död anordnade Uppsala universitetsbibliotek hösten 2015 ett halvdagsseminarium och en utställning i vår tidskriftsläsesal på Carolina Rediviva. FD Erik Hamberg, bibliotekarie knuten till Kulturarvsavdelningen, höll där en presentation om Aldus som person och boktryckare och fd överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek professor Ulf Göranson  talade om Aldus tryck i oktavformat. Till Göransons artikel finns även en tillagd förteckning över Aldustrycken i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.  De båda uppskattade föredragen har nu kommit i tryck i tidskriften Biblis, med illustrationer ur böcker och tryck ur våra samlingar.

Hamberg, Erik, ”Aldus Manutius – renässansmänniska och boktryckare”, Biblis 2016(73), s. 3-6.
Göranson, Ulf, ”Aldus Manutius och oktaverna, den praktiska pocketboken”, Biblis 2016(73), s. 7-17.

Psaltērion har hyllsignum: Ink. 33.238

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »