400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1500-talet (Sida 2 av 5)

Narrskeppet

fägglatt träsnitt med ett skepp på havet fullt med narrar i narrmössor med åsneöron på
31 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 263 av 400:
Sebastian Brands Narrskeppet, tryckt i Basel 1506

Humanisten och teologen Sebastian Brands satiriska allegori på vers över samtidens laster utkom för första gången på tyska under titel Daß Narrenschyff ad Narragoniam år 1494. Boken blev en stor succé och trycktes upp i flera översättningar, som här en latinsk utgåva med titel Navis stultifera från 1506.

Boken beskriver ett skepp fullt av narrar på väg mot ”narrarnas paradis”, Narragonia. Genom de olika narrarna gestaltas olika typer av dårskaper, såsom den korrupte domaren, fyllot och den oduglige läkaren.

bild på en natt med åsneöron som bär hela världen, gestaltat av ett klot med en stad i, på sin rygg

Både den första och påföljande upplagor innehåller en stor mängd träsnittsillustrationer. Motivet med narrar inbjuder till humoristiska bilder och upptåg. I detta exemplar i våra samlingar är de allra flesta illustrationerna färglagda.

boktryckarens boktryckarmärke med två vapensköldar med initialer under en fågel

Denna upplaga är tryckt av Nicolaus Lamparter, som började som boktryckare i Basel 1503. Han lät trycka upp flera upplagor av storsäljaren Narrskeppet under sin verksamhetstid.

Signum: Ink. 31.193 8:o

Text och bild: Helena Backman

Luciatåg på Carolina Rediviva

bild på ett luciatåg
13 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 259:
Luciatåg på Carolina Rediviva

Sedan många år uppmärksammas Luciadagen med ett lussefirande i den största läsesalen, A-salen, på Carolina Rediviva. Tidigare idag kom upp emot 500 personer för att se årets Lucia, snudd på maxantalet personer som får befinna sig i lokalen.

Musiken som framförs är naturligtvis hämtad ur våra musiksamlingar. Här kan du se sången Verbum caro factum est, en sång som finns med i boken Cancionero de Upsala, tryckt i Venedig år 1556, framföras av årets lussetåg på Carolina Rediviva: Verbum caro factum est

Text och bild: Helena Backman

”Io. Grolierii et amicorum.”

närbild på devisen på grolierbandets nedre kant
22 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 253 av 400:
Ett Grolierband omslutande en inkunabel från 1498.

Den franske adelsmannen Jean Grolier de Sevèries (1479-1565) var en stor boksamlare. Böckerna i hans bibliotek lät han binda in i Lyon i mycket vackra band med karaktäristisk, geometrisk dekor i guldtryck. Längst ned på böckerna stämplades också hans exlibris, lydande ”Io. Grolierii et amicorum” i guld, en fras som kan översättas med ”Tillhör Jean Grolier och hans vänner”.

ett brunt skinnband med geometrisk dekor i guldtryck

Här har vi ett exempel på det sådant Grolierband. På pärmens framsida finns titel på boken. Bandet omsluter en utgåva av Giovanni Nannis Auctores vetustissimi, tryckt av Silber i Rom år 1498. Förutom spår av slitage på pärmarnas utsidor är både bokband och tryck i ett utmärkt skick. Idag förvaras bandet i en specialgjord kapsel, så att inte pärmarna ska riskera att utsättas för mer slitage.

Groliers bibliotek skingrades 1675, och böcker från detta finns idag spridda på bibliotek runt om i världen – och här är alltså ett exemplar på Uppsala universitetsbibliotek.
Denna bok har signum: Ink. 31.150 fol. min.
Här finner du bokbandet avfotograferat i högupplöst version: Grolierband

Text och bild: Helena Backman

ryggen på grolierbandet med guldtryck på

Pergamentband med olika handskrifter

15 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 242 av 400:
Bok från Jesuitkollegiet i Braniewo med omslag av olika handskrifter

Runt ett exemplar innehållande tre tryckta teologiska verk från mitten av 1500-talet har bokbindaren fäst ett återanvänt, präntat pergamentblad, fodrat med ett blad med text i skrivstil. Här ser vi tydligt skillnaden mellan de stilar man använder för olika ändamål när det gäller handskrivna texter, precis som vi idag är vana vid att se handskriven text se mycket annorlunda ut än den tryckta stil – vilken en gång i tiden utformats utifrån en präntad stil – som vi ser i våra böcker och på nätet idag.

bild på insidan av bakre pärmen med två sorters handskrifter

Omslaget hålls på plats av läderremsor som fastsydda håller samman sidorna i boken i ryggen. Eftersom bandet inte har mer av omslag än så, är hela boken mycket lätt och lämpar sig bra att bära med sig eller ha med på resa, samtidigt som pergamentet skyddar inlagan bra.

Boken har använts flitigt av tidigare ägare. I den bakre delen av boken finns en mängd inbundna blanka blad, och en tidigare ägare har skrivit en mängd texter här.

uppslag med handskrivna anteckningar

Denna bok har kommit till Uppsala som krigsbyte från Braniewo i Polen, och en notering på det första inbundna verkets titelblad visar att den skrevs in i Jesuitkollegiets bibliotekskatalog 1613.

titelbladet med anteckning om Braniewo jesuitkollegium

Boken har signum: Obr. 67.133

Text och bild: Helena Backman

bild på bokryggen med präntad text i rött och brunt på pergament

 

Almanacka för år 1599

den lilla almanackan ligger i en handflata över en bunt med fler almanackor
11 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 241 av 400:
Almanacka tryckt på lågtyska för året 1599

Denna lilla almanacka har tre små träsnitt på titelbladet med solen och vad som kanske ska föreställa månen bredvid.

Enligt tryckets kolofon, där nederst på sista sidan,  framgår tryckår, tryckare och utgivare samt år. Ortnamnet ”Dahm inn der Newmarck” betecknar den stad som på polska heter Dębno och som ligger i den större delen av Pommern som idag tillhör Polen. Tryckaren heter Christoph Runge, och som förläggare anges Bartholomeus Möller och Bernhard Messing. Enligt tyska källor ska dock Möller vara en pseudonym för denne Messing.

foto av den så kallade kolofonen på trycket, dvs de sista raderna på sista sidan, där tryckarens namn står

I det lilla tryckets marginaler finns en och annan liten notering eller markering i marginalen, vilket visar att den varit i bruk under året 1599.

Hela almanackan med dessa spår hittar du i högupplöst version här: Allmanach unde Practica…
Almanackan har signum: Kalend. Tyska [1599]

bild på överdelen av dragkapseln där almanackan ligger förvarad, etiketten lyder Tyska almanackor 1599-1649

Text och bild: Helena Backman

 

Uppsala universitet firar sin födelsedag idag

7 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 240 av 400:
Tecknad hand på insidan av pärmen till en 1500-talsbok.

Idag fyller Uppsala universitet år  – det var den 7 oktober 1477 som undervisningen började vid det nya universitetet.

Samma år hade påven Sixtus IV den 27 februari i en bulla givit sitt tillstånd till att ett universitet upprättas i Uppsala. Universitetets privilegiebrev undertecknades i Strängnäs den 2 juli av riksrådet, och den 21 september kommer så påvens bulla till Uppsala.

Mer om universitetets tidigaste historia kan du läsa här: Kort historik.

Med anledning av detta firar vi här i bloggen med ett spår av undervisning, förmodligen lämnat av en tysk student vid okänt lärosäte – en tecknad hand på insidan av en pärm till ett band med verk av Philipp Melanchthon. Främst i volymen finns Elementorum rhetorices libri duo, tryckt i Wittenberg 1532. Från tidig medeltid och framåt utvecklades och användes nämligen ett mycket utarbetat system att räkna på fingrarna eller använda fingrar och handen för att underlätta förståelsen av abstrakta begrepp och minnas dem. De användes exempelvis inom studiet av musik där noter motsvarades av olika delar av handen.  Genom just denna teckning och handen som pedagogiskt hjälpmedel och stöd för minnet har någon här lärt sig beräkna solens rörelse.

bild på titelsidan av melanchthons bok

Boken, som fått titelbladets träsnittsram färglagt i grönt och rött, har signum: Pedag. Retorik

Text och bild: Helena Backman

 

Avtecknat träsnitt i den äldsta boken på svenska språket

detalj från det tecknade titelbladet med små djävlar som väger en människas själ
1 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 238 av 400:
Avtecknat saknat träsnitt i den äldsta boken tryck på svenska språket

Den första bok som trycktes på det svenska språket har den ålderdomligt stavade titeln Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, det vill säga Jean Gersons bok Av djävulens frestelse. Boken översattes från franskan av Ericus Nicolai och trycktes i Stockholm av boktryckaren Johannes Smedh 1495. Vårt exemplar saknar det träsnitt som prydde titelbladet. Detta har vid ett senare tillfälle blivit ersatt av en avtecknad och färglagd version.

kristus över en scen från helvetet med små jävlar

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:67

Samma motiv har dock använts i flera böcker, och vi kan därför jämföra avteckningen med trycket i en annan översatt bok av Jean Gerson, denna gång Ars moriendi, tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1514.

träsnitt medkristus över en scen från helvetet

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:56

Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse har hyllsignum: Sv. Rar. 10:67, och du finner den även i digital kopia här: Jean Gerson Av djävulens frestelse

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Tycho Brahes namnteckning

tycho brahes namnteckning
27 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 237 av 400:
Tycho Brahes namnteckning ur Wallers autografsamling

Läkaren Erik Waller (1875-1955) efterlämnade en stor handskriftssamling, bestående av ca 38 000 dokument, som förvärvades av Uppsala universitetsbibliotek. Här finner vi en stor mängd brev, men även läkarrecept, föreläsningsanteckningar och annat handskrivet material efter kända personer inom medicin och annan vetenskap. Här finns bland annat sidor ur stamböcker, urtagna ur sitt sammanhang.

Här finner vi ett par lösa blad med Tycho Brahes egen namnteckning.

vacker sida med teckning i mitten och autografen under

Signum: Waller Ms dk-00231

De enskilda bladen har troligen sålts ett och ett av säljare, för att på så sätt ge mer förtjänst.

större version av bladet

Signum: Waller Ms dk-00229

Detta och mer digitaliserat material med anknytning till Tycho Brahe i Uppsala universitetsbibliotek hittar du fritt tillgängligt på nätet.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom databasen Alvin)

bläckstämpel med uppgiften Waller MS Univ-bibl. Uppsala

Färgsprakande stambok

ett uppslag ur stamboken med en vapensköld och en målning av en läsande man omringad av ängel och djävul
6 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 222 av 400:
Johann Gastels rikligt illustrerade stambok från tiden 1591-1616

Genom det projekt som katalogiserat och digitaliserat universitetsbibliotekets stamböcker under de senaste åren finns detta rikligt illustrerade exemplar nu tillgängligt i digital form. Johann Gastel, född i Augsburg, hade med sig denna stambok på bildningsresa i Europa. Han var senare verksam som läkare. I sin stambok har han samlat en mängd tillskrifter, ofta med vackert målade familjevapen, men även en och annan karikatyr eller annan illustration.

ett uppslag med vapensköld och kvinna i röd klänning

På vänster sida vapensköld, och på höger sida en dam med hornfrisyr och solfjäder i handen.

Här finns tillskrifter från personer i städer som Augsburg, Dillingen, Konstantinopel, Padua, Venedig, Florens, Rom, Genua, Passau, Salzburg och Ferrara. Här finns även ett antal studier av dräkter, målade i gouache, som ger oss en bild av modet i Italien kring sekelskiftet 1600.

på vänster sida en ung man och på höger sida en vapenskäld i orange och svart

På vänster sida en ung man med blomma i handen, till vänster en vapensköld.

Stamboken har signum: Y 55
Du kan se samtliga blad i denna stambok här: Johann Gastels Stammbuch

Mer om denna stambok kan du läsa här: Davidsson, Åke, 1981, ”Stamboken. Poesialbumets och gästbokens föregångare”, Ett urval ur Carolina Redivivas samlingar. (Uppsala universitetsbiblioteks utställningskataloger, 9). Uppsala. S. 21f.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskriftsvolym med sydd kant

närbild på blågrön sydd kant i garn på ett bokband i brunt skinn
2 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 221 av 400:
Linköpingsmissale från ca 1500 med stygn i kanten

Att bokband kan se mycket olika ut har nog framgått både i denna blogg och i universitetsbibliotekets instagram @uppsalaunilib_treasures.

Denna inbindning i skinn har blivit fodrad med papper och fått en rar sydd kant i blågrönt garn. Vid något tillfälle har sannolikt dess ursprungliga band blivit utbytt och ersatt med detta.

detalj från insidan, där man ser den gröna sydda kanten överst på fodringen av papper på insidan av bandet

Denna handskriftsvolym innehåller Missale Lincopense, det vill säga Linköpings stifts mässhandbok. Texten är präntad på papper,  och som synes har delar blivit överklistrade med annan text. Kanske är det misstag som rättats på detta sätt?

text har blivit överklistrad med ny text på en papperslapp

Troligen har denna handskrift tillhört Vadstena kloster, innan dess bibliotek konfiskerades vid reformationen. Böckerna därifrån finns därför idag i Uppsala universitetsbibliotek.

bokens rygg där det syns att dess lägg sytts in med grova stygn

Mässhandboken har signum C 427 i våra handskriftssamlingar.
Här kan du bläddra i hela volymen i digital form: C 427 – Missale Lincopense

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »